virkesmarknad

Du sköna nya skog

Träd som växer snabbare, tål skadeinsekter, kyla och översvämningar. Träd med lägre ligninhalt.
Ljuva drömmar för skogsindustrin.
Genetiskt manipulerade organismer (GMO) är verklighet i skogen inom tio år tror vissa.
Men "Frankensteins träd" måste stoppas, säger kritikerna.

När EUs miljöråd samlades den 4 december 2008 med miljöminister Andreas Carlgren på plats, var GMO på dagordningen. Även om frågan om genmanipulerade träd inte diskuterades separat är det en extremt aktuell fråga. Förhoppningarna är nämligen stora att det ska gå att genetiskt "skräddarsy" trädens arvsmassa för industriella ändamål.

"icke önskad spridning kan förhindras genom att göra växterna sterila"

Önskemålen från industrin varierar. Exempelvis: Ökad hållbarhet och bättre vridstyvhet i konstruktionsmaterial av trä. Mindre lignininnehåll som kan göra cellulosan lättare tillgänglig. Större resistens mot skadedjur som kan göra att framtidens skogar klarar ett förändrat klimat bättre. Att kunna specialanpassa träd blir också en nyckel till många av de nya användningsområdena. Det kan få betydelse vid framtidens produktion av bioenergi och ett växande industriellt intresse finns också kring nya material baserade på skogsråvara.

Umeå ledande i genforskning

Sverige, med det kända Umeå Plant Science Center, (UPSC) och SweTree Technologies är bland de ledande i världen kring denna nya teknik, men försök och forskning pågår i många länder. På många håll forskar man för att få fram nya användbara egenskaper för den snabbväxande eukalyptusen och här i norr är intresset på lång sikt gran och tall. Än så länge är det poppel och asp som står i fokus för forskningen. Umeå Plant Science Center arbetar tillsammans med Swe Tre Technologies bla för att kartlägga gener knutna till vedbildningen i poppel. Denna kunskap ska användas för att så småningom kunna styra fiberkvaliteten efter industrins önskemål.

Sannolikt finns det plantor av GMO-eukalyptus på marknaden inom tio år och GMO-barrträd inom 20. Professor Ove Nilsson på Umeå Plant Science Center har sagt till tidningen SkogsEko att fälttester på poppel kan ske här i Sverige redan inom ett par år och att det i Nordamerika gjorts fälttester med barrträd i tio år.

Problemet är bara att det handlar om genetiskt manipulerade organismer.

Därför finns det en rad lagar som ska reglera hur och när en GMO-produkt kan släppas ut på marknaden. Frågan är om dessa regleringar är tillräckligt effektiva. Exempelvis har samtliga ansökningar om nya gmo-produkter till EU godkänts av kommissionen. De länder som försökt stoppa GMO, exempelvis införandet av genmanipulerad majs, har mött stort motstånd av bl a Sverige. Vårt land är ett av tre länder som sagt ja till alla nya gmo-produkter/grödor då utsädesindustrin sökt tillstånd inom EU.

Förbättrad riskbedömning

Vid EUs miljörådsmöte den 4 december diskuterades hur EU kan förbättra riskbedömningen kring genetiskt modifierade organismer? Ska man ta hänsyn till socioekonomiska effekter? Risken som GMO-förespråkarna ser är att tillståndsgivningen då kommer att ta längre tid. Detta ses som en typ av förbjudna handelshinder. Därför är Sveriges hållning negativ till dessa punkter.

Man diskuterade också hur den vetenskapliga bedömningen av GMO kan förbättras vid ansökningarna? En annan fråga var om gränsvärdena ska ändras? Eftersom GMO-grödor redan kommit ut på marknaden och hunnit blandas med omanipulerade grödor är det svårt att upprätthålla dagens 0-tolerans. Kan EU tänka sig att öppna för en viss inblandning av GMO? Sverige är här för en lättnad av bestämmelserna.

Dessutom hade man en punkt då man tog upp reglerna kring GMO-fria zoner inom EU. Idag finns här 4000 zoner, men många vill nu ha en tydligare styrning och regelverk för dessa. Ska exempelvis en hel geografisk zon, t ex en region eller en kommun, kunna proklamera sig GMO-fri? GMO-förespråkarna anser att detta är fel och vill göra det förbjudet.

Okända risker

Många anser att det finns stora risker med genmanipulerade växter. De kan hota den biologiska mångfalden, manipuleras genetiskt och överföra sina gener till andra träd.

Därigenom riskerar man att skapa nya korsningar med okända, oplanerade egenskaper. Pollen som sprider sig med vind och genom bipollinering och blandar sig med både vanliga och miljöcertifierade skogsbestånd.

Kontrollen blir i praktiken omöjlig och riskerna gigantiska. Det kan t ex skapa oönskad känslighet för sjukdomar och parasitangrepp i den tidigare naturliga floran. Det finns en stor risk att de modifierade generna inte kan "tas bort" när de väl kommit "ut" i naturen in i andra växter eller träd. Det går aldrig att återställa växternas naturliga genuppsättning. I jordbruket är spridningen och användningen av GMO-grödor redan mycket omdiskuterade.

GMO-majs ger skador?

Det har förekommit anklagelser om att GMO-majs skadar levern på försöksdjur och i Kanada anses t ex 60% av all raps vara smittad med GMO-raps-gener. Där stämmer utsädesbolag bönder som har sålt raps som innehåller spår av bolagets patenterade genblandning. Trots att "smittan" kan ha kommit från luftburet pollen.

För träd, med dubbelt så stor arvsmassa som människan, är riskerna enligt GMO-kritikerna ännu större. Mer än hälften av jordens arter lever i skog. Därför är skogarna extremt viktiga och känsliga ekosystem.

Träd lever dessutom länge. Pollen kan spridas både väldigt långt, rent geografiskt, och under 100-tals år. Hur påverkar förändringarna hela ekosystemet, med t ex fåglar, däggdjur, insekter, groddjur, lavar och mykorritza?

Sterila träd ska minska riskerna

Här menar förespråkare för en fortsatt genforskning, som professor Ove Nilsson vid svenska forskningscentret Umeå Plant Science Center (UPSC) och SweTree Technologies att en icke önskad spridning kan förhindras genom att göra de genmodifierade växterna sterila.

Träden eller andra växter ska alltså inte blomma eller kunna producera avkomma på annat sätt. Oönskade korsningar mellan de industriellt framodlade arterna och de naturliga ska inte behöva uppstå, menar GMO-förespråkare.

IAASTDs (the International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development) skriver i en rapport som presenterades 2008 att dagens investeringar i biogenetik riskerar att koncentrera makten kring både forskning och marknadsföring av GMO-grödor. Man menar att ett fåtal stora företag får den ekonomiska makten över vilka produkter som ska tas fram. En problemorienterad approach till GMO skulle ge andra prioriteringar med mer lokalt deltagande.

Lokala småbönder utsatta

Där framhålls också att patentsystemet gör det dyrare för lokala bönder att skaffa utsäde, bönder riskerar att bli stämda dels av sina grannar om deras GM-gröda sprids med luften till angränsande åkrar, dels av utsädesproducenter om gener från deras grödor kan hittas i skördar hos bönder som inte betalt licens till bolagen. Patentsystemen gör det förbjudet för lokala bönder att spara säd från ett år till ett annat års skörd och IPR (Immaterial Property Rights) systemen förhindrar också lokal vidareförädling och oberoende forskning kring GE-grödan, t ex angående långsiktiga risker.

IAASTD är ett globalt initiativ med 900 deltagare från 110 länder, sponsrat av bl a FAO, GEF, UNDP, UNEP, UNESCO, Världsbanken och WHO. Det är ett samarbete mellan forskare, ideella organisationer, nationer, producenter och konsumenter för att minska fattigdom och hunger, förbättra hälsa och livsvillkor och underlätta social och miljömässig hållbarhet.

"Terminator Seeds" — ingen lösning

Professor Ove Nilsson vid SweTree Technologies och Umeå Plant Science Center tog förra året emot Wallenbergpriset för sina insatser kring genforskning om träd. Man strävar här bl a att styra blomningen så att denna sker efter skörd, vilket gör träden sterila i praktiken.

Sterila organismer, sk GURTS, "terminator seeds" eller "Suicide seeds" är än så länge totalförbjudna genom internationella överenskommelser.

FSC, CBD, FAO och CGIAR har alla ansett att farorna med sterila växtsorter är minst lika stora som för andra genetiskt manipulerade egenskaper.

- Det går inte att göra en sterilisering 100 procent säker. De genetiskt modifierade grödorna är instabila, säger Kathleen McCaughey som är Greenpeace Nordens GMO-talesman och fortsätter:

- Därför finns det en risk redan vid fältförsök att de genetiska egenskaperna sprids och skapar sterilitet bland de naturliga arterna.

- Dessutom hamnar odlarna helt i händerna på bioteknikbolagen genom att använda sterila frön eller plantor. De måste köpa nya varje gång de sår istället för att använda det man själv odlat, tex sparad säd från året innan. Något som människan gjort sedan jordbrukets uppkomst för 12 000 år sedan.

Förhindrar piratkopiering

Tanken med terminator seeds är den biologiska motsvarigheten till film- och musikindustrins kopieringsskydd på DVD och CD. De har inte kommit till för att skydda naturen utan för att skydda utsädesindustrins patenterade produkter. De får inte komma i händer på bönder och odlare som inte betalar de årliga licensavgifterna.

Det krävs betydligt mer omfattande riskanalys av effekterna, även de långsiktiga, av GMO-träd, säger Kathleen McCaughey, Greenpeace

Den mäktiga globala kemi- och bioteknikkoncernen Monsanto, en av huvudaktörna på området, slåss sedan flera år i domstolar världen över mot enskilda jordbrukare som misstänks ha sparat säd från ett år till ett annat. Därigenom kringgår fattiga bönder utsädesindustrins patent.

Monsanto har fört en lång rad patentprocesser mot bönder som ovetande sålt skördar vilka "smittats" genom vind eller på annat sätt med Monsantos patenterade utsäde. Monsanto ser detta som en form av piratkopiering. Både i Kanada och i USA har Monsanto fått dessa patenträttigheter bekräftade genom utslag av högsta domstolen. Genom att bolagen istället får möjlighet att göra utsädet sterilt kan inte bönderna använda frön från en skörd till nästa år. Bolagen har då fått ett de facto patent på växterna och en nästan oinskränkt makt över bönder och odlare världen över.

Problemtyngd produktportfölj

Redan utan att dessa "terminator seeds" har blivit godkända är Monsanto mycket framgångsrikt och hade 2008 därför ett börsvärde på ca 320 miljarder kronor. I Monsantos produktportfölj har, utöver en rad patentskyddade växter, även rymts ökända miljögifter som PCB, Agent Orange och DDT.

Att lita på? Gen- och kemiteknikföretaget Monsanto tillverkade tidigare även avlövningsmedlet Agent Orange.

Rakt åt skogen? Eukalyptusplantage Siderurgica Do Para i Brasilien. Foto: Daniel Beltrá

Inför skadeståndskraven när det gäller bolagets dumpning av PCB, ombildade man dock koncernen och lät ett nybildat företag Solutia Inc ("Lösningen") stå som "målvakt".

När det gäller "Terminator seeds" har bland annat Kanada och Österrike i flera år försökt häva FNs förbud mot fältförsök med dessa organismer.

Bolagiserad natur

- Sterila organismer bolagiserar naturen, säger Kathleen McCaughey som menar att patentlagarna, vilka skrevs för 100-150 år sedan, inte alls tar hänsyn till den moderna bioteknologiska utvecklingen. Vem är det som äger livet? Terminator seeds överför hela makten till bolagen. Har bolagen rätt att ta patent på liv, frågar Kathleen McCaughey retoriskt.

- Man bör också fundera över om det finns andra vägar att nå det man vill åt där riskerna inte är lika stora. Och om man ska använda GMO måste riskanalysen vara betydligt mer omfattande. Vi vill ha betydligt mer riskforskning, sammanfattar hon.

”Genspridning från introducerade arter eller transgena träd anses vara ett verkligt hot mot biologiska system eftersom processen troligen är irreversibel. Det är sannolikt att genspridning kommer att ske från transgena träd om närbesläktade arter finns i den närmaste omgivningen, om inte genspridning effektivt förhindras. De miljömässiga följderna av genspridning är dock svårbedömda p.g.a. den nästan fullständiga avsaknaden av vetenskapliga data samt att processen påverkar skogssystem under mycket lång tid.”

FORMAS: Miljökonsekvenser av genetiskt modifierade organismer, (oktober 2008)

SweTree samarbetar med Monsanto-delägda Mendel Biotech

Lovande. Mats Johnson, VD för SweTree Technologies är nöjd med att The Guardians expertpanel valt ut SweTree som ett av Europas viktigaste ’Cleantech’ företag. (Cleantech = tekniska lösningar som syftar till att vara miljövänliga.)

Samma dag som GMO diskuterades i EUs miljöråd den 4 december, godkände EU-kommissionen växtgiftsresistent sojaböna för odling inom EU-området. De nya, genmodifierade Monsantobönorna tål att sprutas med Monsantos Roundup, medan ogräset istället dör.

2007 fördjupade SweTree sitt samarbete med Mendel Biotechnology, vars viktigaste kund är delägaren kemi- och bioteknikgiganten Monsanto.

Mendel Biotechnology som utvecklat växtgiftresistenta (RoundUp) soyabönan tillsammans med Monsanto, arbetar också för att få fram bioenergigrödor för bl a oljebolaget BP.

Tillsammans med Mendel Technologies började SweTree Technologies 2007 att utvärdera över 100 trädgener och deras användning inom skogsbruket.

Den marknaden uppskattas ha ett värde på ca 6 200 miljarder kronor.

I slutet av maj 2008 gjorde SweTree Technologies AB en nyemission på totalt 64 miljoner kronor.

Bland ägarna finns idag skogsföretag som Stora Enso, Sveaskog, Bergvik Skog och Holmen.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden