export
Finanskris och ekonomi i limbo, men:
Baltikum vill ha svensk björk
Gillar svensk björk. Latvijas Finieris är en av Europas största tillverkare av ytbehandlad plywood.
Tina Haugdal, vd för lettiska Rigawood, söker svenskt björktimmer:
- Nu vill vi ta björk från Sverige. Det ligger nära våra anläggningar i Lettland.
Latvijas Fineris som är ägarkoncernen har fyra björkplywoodfabriker att försörja. De förbrukar 600 000 m3 per år.
600 000 kubik björktimmer
Med en förbrukning på 600 000 m3 björktimmer per år blir utfallet ca 240 000 m3 björkplywood. Restprodukterna blir till värmeflis och i viss mån pellets som används till de egna torkanläggningarna, limning och lokaler i ett ”slutet system”.Eftersom produkterna är förädlade, t ex i form av förborrade hål, ytbehandlade på olika sätt etc är man inte lika känslig för ekonomins upp- och nedgångar som de stora plywoodtillverkarna i t ex Ryssland. Där produceras det obehandlade produkter och utan någon högre grad av förädling.
- Nej, vi har klarat oss ganska bra, berättar Tina Haugdal som nu i vinter är med och etablerar ett ”brohuvud” i Sverige för att säkra tillgången på björktimmer till faner på längre sikt.
- Vi har gott om björk i Lettland, men samtidigt är reglerna för avverkning mycket strikta. Dessutom har de ryska timmertullarna höjts och riskerar att höjas ytterligare, vilket lett till en omprioritering för vår råvaruimport därifrån. Därför måste vi se till att arbeta upp fler inköpskanaler än våra befintliga.
- Sverige har alla fördelar för lettisk del. Det ligger nära våra anläggningar, främst i Riga, och transporterna kan därmed bli billiga. Svenskarna är pålitliga leverantörer. Vi vill nu få upp skogsägarnas intresse för detta nya sortiment i Sverige eftersom vi är stora förbrukare.
Fungerande logistik?
Men Tina Haugdal ser också frågor som måste lösas:- Det här är som sagt ett nytt sortiment i Sverige. Björk har inte odlats och inte förädlats på detta sätt här i landet. Här har björken i första hand använts till brännved eller massaved.
- Vi måste nu se till att det finns en fungerande logistik för vår råvara i Sverige. Vi måste ha omlastningscentraler och depåer vid de hamnar som kan komma ifråga.
- Dessutom måste specifikationerna för vår typ av björktimmer tas fram. Det finns björk som passar sig bra för vår produktion att tillgå i Sverige. De svenska naturvuxna björkarna är oftast inte lämpliga att sätta i svarvarna eftersom de då inte får vara krokiga t ex , säger VD Tina Haugdal.
Hon fortsätter därför med att förklara att Sverige-satsningen inte minst ska ses som en satsning på lång sikt.
Specialist på björk
Men varför just björk? Varför inte bok eller till och med barr?- Nej, boktillgången är inte så stor, och särskilt inte i Lettland. Därför har vi anpassat oss till just björk. När det gäller barr är främst de tekniska egenskaperna avgörande.
- Björk är betydligt mer hållfast än barrplywood. Det har bättre egenskaper både när det gäller styrka och styvhet. Fuktegenskaperna löser vi genom våra olika ytbehandlingstekniker.
Inredning - inte konstruktion
- Våra produkter är inte konstruktionsmaterial utan istället inredningsmaterial till t ex bilindustri, lastbilsindustri, karrossmakare, delar av golvtillverkningen, väggskivor, invändig utsmyckning, färdiga inredningspaneler. En stor del av produktionen går t ex till Korea där varvsindustrin behöver dem, förklarar Tina Haugdal.Hittills har man fått en del provleveranser från de svenska skogarna. Runt 3-4000 m3 är redan levererat.
Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 