Lövandelen minskar

Lövandelen i svenska skogar minskar trots höga ambitioner.
- Med rådgivare från industrin är det stor risk att råden går i den riktningen, säger SLU-forskaren Magnus Löf.
- Industrin vill ha granvirke. Därför ger de råd utifrån behovet av billig råvara.

Egenintresset ljuger aldrig. Talesättet stämmer även inom skogsbruket. Det tror forskningsledare Magnus Löf vid Sveriges Latbruksuniversitet, SLU, kan vara en av orsakerna till att så få skogsägare planterar löv när granen blåser ned.

- Givetvis beror det på vilken rådgivare som skogsägaren vänder sig till, förklarar han.

- Många av dem som skogsägarna vänder sig till har liten erfarenhet och kunskap om ädellövsplantering.

- När det gäller fristående rådgivare, tror jag att man i princip följer rekommendationerna och rekommenderar löv där det är lämpligt.

Stor risk välja bort ädellöv

- Men när det gäller rådgivande tjänstemän från exempelvis Södra, där industrin har stort behov av granvirke, finns det stor risk att råden går i den riktningen, säger Magnus Löf.

Det märks efter stormen Gudrun då myndigheternas förhoppning var att 10 000 ha av den nedblåsta skogen på ca 100 000 ha skulle planteras med löv. Resultatet blev högt räknat en fjärdedel av det lågt satta målet, 2 500 ha med annat än gran. Och räknar man bara ädellöv blev det futtiga 1000 ha. Ett ståtligt misslyckande kan man tycka. Tittar man historiskt har mer än hälften av den sydsvenska lövskogen försvunnit de senaste två hundra åren. Till och med i Götaland dominerar granen, med undantag för de allra sydligaste delarna. Men inte minst med tanke på klimatförändringar kan ädellöv vara ett alternativ till granen.

Kommersiellt intressanta ädellövsplanteringar finns till exempel i Frankrike, Polen och Tyskland. Även i Danmark är man skicklig på att hantera ädellöv som t ex bok.

I Sverige lyfter Magnus Löf särskilt fram eken som lämplig ersättare till gran på många håll.

Kvalitetsvirke från ek och bok är eftertraktade specialsortiment som betalas med långt över det dubbla mot granvirket. Därför finns en klar ekonomisk möjlighet vid ädellövsplantering. Många skånska gods har insett detta och fortsätter att satsa.

- Eken har lika hög etableringsgrad som gran. Dvs de planterade plantorna klarar sig i lika hög utsträckning som granplantorna.

- Eken är ett mycket robust trädslag. Den klarar hårdhänt hantering vid planteringen, men kräver givetvis god skötsel under sin omloppstid för att utvecklas till kvalitetsvirke.

Bok känsligare

- Boken däremot klarar sig mycket sämre i jämförelse. Den tycks vara dåligt anpassad för kalytor och lämpar sig bättre för att föryngras under skärm.

- Boken har ett stort och känsligt rotsystem, Med plantörer som är dåligt utbildade eller vana vid granplantering kan delar av systemet lätt skadas eller komma ovan jord. Då misslyckas man.

- Eken är istället mycket tålig och undersökningar visar att även om man klipper bort stora delar av rötterna på eken så klarar den sig ändå, förklarar Magnus Löf och tillägger: Om det finns mycket löv föryngrar de sig bra genom självföryngring.

- Problemet är att vi normalt röjer bort lövet för att ge bättre plats åt gran.

Men det finns en sak som är viktigare än allt annat när det gäller lövplantering. Betet!

- Ja, Visserligen sätter man hägn, som man får bidrag till, men problemet är att det inte skyddar.

- Många gånger har vi sett fler djur inne i hägnet än utanför. Det kan vara t ex vildsvin som puffar upp stängslet och så kommer andra djur in.

- Man är inte skyddad för att man en gång monterat stängsel. Det måste skötas kontinuerligt i flera år, förklarar han.

Dagens bidrag till lövplantering ska täcka merkostnaden att plantera, men frågan är om det räcker?

- Det blir trots allt en del merarbete med ädellövplantering och frågan är om bidragsnivåerna borde höjas betydligt om man menar allvar med att höja andelen löv i svenska skogar, tillägger Magnus Löf.

En annan, men för skogsägaren viktig fråga, är givetvis logistiken för lövvirket. I Sverige har vi idag ännu inte något väl fungerande system för att samla in löv. Andelen löv är liten och de stora skogsindustriaktörerna är bara intresserade av ”sitt” barrvirke.

- Därför ser vi ofta lövtimmer ligga och ruttna vid vägkanterna, säger Magnus Löf.

- I andra länder har man system där en bil samlar allt lövvirke inom en stor region.

Alternativ till gran

Magnus Löf tycker att ädellöv kan vara bra alternativ till granplantering, Han anser att mer kunskap måste till när det gäller de speciella krav som ställs vid plantering och kontinuerlig skötsel. Det behövs både forskning och praktisk utveckling kring plantering och röjning samt stödsystemens utformning. Föryngringskostnaderna måste bli lägre.

Men ädellövsforskarna vid SLU anser att vi också kan satsa på annat än bara den traditionella eken och boken.

- Vi borde t ex studera andra mycket intressanta trädslag, t ex tysk lönn.

- Tysk lönn växer fort och rakt och är lätt att få som kvalitetsvirke utan jobbig skötsel. Även rödek är klart spännande som alternativ.

Sedan finns givetvis de mindre ”ädla” trädslagen som hybridasp där tillväxten är mer imponerande än bokens och ekens 120-åriga omloppstid. Hybridaspen är en korsning mellan svensk och nordamerikansk asp. På goda marker kan den ge runt 20 skogskubikmeter per hektar och år. Ibland ännu mer.

Av Mikael Falk
falk.micke@gmail.com

Till toppen

Vidare i SkogsVärden