EKONOMI: EXPERTERNAS TIPS

– Det är goda tider i skogen. Trots krisläget i andra branscher.
Efterfrågan på bioenergi ökar. Och det finns gott om skogsåtgärder som passar utmärkt just i en lågkonjunktur.
Läs experternas tips.

Clas Tjäder, ekonomiexpert, Skogssällskapet:

Goda tider i skogen

» Skogen växer ju oavsett konjunkturläget. Det gäller därför att se till att man får bra tillväxt i gagnvirke «

Clas Tjäder, en av Skogssällskapets främsta experter på skogsägarnas ekonomi och fastighetsaffärer, anser att det finns mycket att göra i en lågkonjunktur. Det sämsta skogsägaren kan göra är att inget göra och hoppas att konjunkturen vänder.

– Nu är ett gyllene tillfälle att tänka långsiktigt, säger han och pekar på tre viktiga aspekter:

Skogligt. Fortsätt sköta skogen. Fastighetens värde påverkar du bäst genom god skötsel.

Ekonomiskt. Hur man får råd att göra det man behöver göra.

Skattemässigt. Vad man kan göra för att förbättra sin skattesituation.

– Skogen växer ju oavsett konjunkturläget. Det gäller därför att se till att man får bra tillväxt i gagnvirke. Tänk över hur du vill att framtidens skog ska se ut. Röj till exempel ordentligt för täta förband för att få en snabbare utveckling för timmer och massaved. Planera gallringar som utvecklar skogsbestånden.

– Marknaden för utförarna är inte het just nu, och det betyder att allt från röjning, plantering, beståndsfrämjande gallringar, vägar, med mera förmodligen är lättare att få utförda nu än senare när det vänder uppåt igen.

När det gäller punkt två, ekonomin, menar Clas Tjäder att likviditeten inte är något problem för flertalet skogsägare.

– För de som har möjlighet att skjuta till kapital till motiverade åtgärder i den egna skogen är det en rätt säker och bra placering. Finns det innestående medel på skogskonto är det heller inga problem att använda pengarna för till exempel skogsvård.

– Annars finns det som regel möjlighet att avverka. En avverkning betalar sig, även om det är något sämre konjunktur, om pengarna används till att skapa avkastning om några år.

Clas Tjäder är inte främmande för att rentav belåna skog för att utföra åtgärderna.

– Räntan är ruskigt låg för bottenlån på jord- och skogsbruksfastigheter, cirka 2,5 procent. Att finansiera skogsvården blir så billigt att man inte samtidigt är tvingad att fatta beslut om avverkning om man är det minsta tveksam. Hellre ta lån för skötseln nu, än stå där med eftersatt skötsel om några år.

Skattemässigt är frågan vad som händer med skatten nu och i framtiden.

– Att investera i skog ger framtida skattefördelar, antingen nästa år eller längre fram. Kostnaden för skogsskötsel är låg, eftersom den ger både direkta och indirekta skattelättnader på framtida skogsintäkter.

– Genom att göra åtgärder i dag, spara underskott och vänta med intäkterna bygger man samtidigt upp räntefördelningsunderlaget.

– Även den som har kapitalet i verksamheten – till exempel på skogskonto och får räntefördela fram en del varje år – kan välja att använda pengarna för en åtgärd som röjning. Då minskar inte tillgångarna i näringsverksamheten när räntefördelningen sparas till framtiden.

– Om man tänker låta skogen växa och värdet öka, bör man passa på att under tiden bädda för en rimlig beskattning av framtida intäkter, säger Clas Tjäder.

Peter Lohmander, professor vid SLU i Umeå:

»Satsa på biobränsle«

– Det här är en väldigt gynnsam situation för skogsägarna. Efterfrågan på bioenergi kommer att öka drastiskt de närmaste åren, säger Peter Lohmander, professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering vid SLU.

– Styr din verksamhet mot energiproduktion redan nu. Massavedspriserna sjunker sannolikt när de mycket stora virkesvolymerna i närområdet kommer fram.

– Efterfrågan stiger istället i energisortimentet. Och det händer nu! EU-länderna kommer att drastiskt öka användningen av bioenergi under de kommande decennierna. Dessutom har energiföretagen en mycket god betalningsförmåga.

När det gäller de gamla sortimenten – massaved och timmer – menar Peter Lohmander att det sannolikt är Ryssland som kommer att stå som huvudleverantör i världen när konjunkturen återhämtar sig. I Ryssland finns 27 gånger högre virkesförråd än i Sverige och när infrastrukturen är utbyggd kommer råvaran från öst att flöda.

Peter Lohmander, som gjort en mängd optimeringsstudier med bestånd över hela landet, tror att framtidens svenska skogsägare till mycket stor del kommer att få sina inkomster från energin.

Det finns, enligt honom, inget som tyder på att dagens nedåtgående trend när det gäller massaved och sågtimmer skulle stiga på lång sikt.

– Se sanningen i vitögat. Realpriserna för skogsråvaran har inte utvecklats gynnsamt de senaste 20–30 åren.

– Även med mycket lågt satta avkastningskrav, säg tre procent realt, är dagens sätt att bedriva skogsbruk inte är lönsamt. Därför gäller det att styra om till mer långsiktigt betalningskraftiga köpargrupper – energimarknaden – och förkorta omloppstiderna så mycket det går.

Redan nu betalas energived bättre på många håll. Det gör att man kan ställa om snabbare. Kan man skörda efter 20 år är det möjligt att ta upp kvalitetstimmer igen om efterfrågan på energiveden minskar.

HALLÅ DÄR...

MAGNUS JUNTIKKA, virkeschef på Skogssällskapet

Energived betalas nu riktigt bra. Kommer energibolagen att pressa priserna?

– Ja, det tror jag. I Mellansverige ser vi en ny företeelse: förut importerade skogsindustrin stora kvantiteter massaved för att hålla de svenska priserna nere. Nu gör energibolagen samma sak – i svenska hamnar ligger prima lövmassaved från andra sidan Östersjön. Det kan på sikt att pressa ned priserna på bränsleveden igen – och i så fall kommer skogsindustrin snabbt sänka massaveden ytterligare.

Ska skogsägarna avverka nu?

– Tiotusenkronorsfrågan. Den får jag ofta. Priserna är inte höga, å andra sidan vet ingen hur länge de fortsätter sjunka eller när de går upp. Det är inte lättare att svara på än om man ska köpa aktier nu. Ett sätt att hantera osäkerheten är att sprida avverkningarna i tiden. Dessutom skiljer sig priserna och affärslägena över landet. I södra Sverige finns ännu bra avsättning för timmer. Priserna har sjunkit, men suget efter virke finns. Massaved går också att sälja – tack vare energisektorn. Bränslepriserna är klart intressanta. Skogssällskapet, som inte äger industri, rundar ännu prissänkningar och leveransstopp genom flexibla affärer. Vi gör exempelvis en del exportaffärer med timmer.

Hur arbetar Skogssällskapet med bränslesortimenten?

– Vi vill skapa långsiktiga affärsrelationer inom ytterligare ett segment för att öka konkurrensen om virket och få avsättning för virket där det lokalt eller temporärt kan vara problem. Vi vill också bli bättre på bränsleanpassad avverkning.

Hur går det till?

– Istället för diverse massavedssortiment jobbar vi med ett energisortiment där vi lägger ihop gran, barr, löv och rötsortiment. Allt som inte är timmer hamnar i samma hög. Det ger lägre avverkningskostnad, högre pris för andelen ingående rötved och högre uttag av virke eftersom det inte finns några diametergränser. Dessutom får du som skogsägare 2,5–3,5 procent större leveransvolym eftersom det inte blir några vrak vid inmätningen.

– Vi jobbar också med att ta ut mera av träden i form av ’långa toppar’ och vi kommer att köra träddelar i klena gallringar.

Är det här en trend över hela landet?

– Nej, i Norrland är det ännu generellt lägre betalt för bränsleved. I norra Sverige är priserna överlag fortfarande riktigt goda. Å andra sidan köps det väldigt lite virke, på sina håll nästan obefintliga mängder. Till slut måste väl priserna anpassas till vad man vill köpa.

Klas Gustavsson, affärschef Syd, Skogssällskapet:

»Sista chansen att greppa stormskogen«

» Hellre avveckla och etablera ny skog än att ta riskerna och vänta på en prisuppgång «

– Byt till gula maskiner! säger Klas Gustavsson. Efter insatser mot storm och insekter måste många vägar, vändplaner och diken underhållas. Eftersatt dikesunderhåll kan ge stora produktionssänkningar. Ett välskött vägsystem ökar värdet på skogen och fastigheten.

Se över planteringarna och skogsbruksplanen. För större skogsägare handlar det om att upprätta en plan som skapar en planerad resurstillgång och skapar ekonomiska förutsättningar att klara skogsvården. Titta på avkastningen i ett längre perspektiv – fem år, tio år och så vidare. Allt för att skapa förutsättningar för generationsskiften, framtida investeringar och andra åtgärder.

Klas Gustavsson föreslår att man aktivt försöker fördelar åtgärder som röjning, gallring och slutavverkning över tiden. Med stora arealer nyanlagd skog tenderar det att bli som med ketchupflaskan: först ingenting, sedan ingenting och sedan allt på en gång.

– Konkret kan man påverka detta genom att ta fram individuella mål och skötselplaner för respektive bestånd, ståndorter eller trädslag, där vissa körs intensivt med korta omloppstiden andra mot kvalitet och längre omloppstider.

– Var aktiv och ta igen om där finns en röjningsskuld så snabbt som möjligt. Det är nu fyra vegetationsperioder sedan Gudrun skapade en tioårsyta av nya hyggen på vissa områden i Sydsverige. På de bästa boniteterna, med stort lövinslag, är det snart dags för första röjningen. Att då samtidigt ha en gammal röjningsskuld är både resursmässigt och ekonomiskt oklokt.

Klas Gustavsson betonar att skogsägarna måste kritiskt granska sina restbestånd:

– Virkespriserna må ha fallit det senaste halvåret men de är fortfarande historiskt sett på en hög nivå. Merparten av dessa skadade bestånd är äldre och den sågbara andelen av utfallet hög. Den tuffa marknadssituationen är för närvarande mest påtaglig för massaveden som utgör en mindre del av dessa avverkningar.

– Mitt råd är att hellre avveckla och etablera ny skog än att ta riskerna och vänta på en prisuppgång.

Självklart måste det stora gallringsbehov som finns hos många skogsägare betas av, fortsätter Klas Gustavsson, och just nu ökar både efterfrågan och priserna på energisortimenten.

– Marknaden har mognat och det vi tidigare kallat energived har i dag blivit ett flertal sortiment, köpare och användare. Det man förlorar i pris gentemot massaved tas igen via 8–15 kr billigare drivning, 2,5–3,5 procents större volym på grund av att det inte är några vrakavdrag, ett något större uttag av gagnvirke genom lägre diameterkrav och ett högre pris för den andel som annars skulle sorterats till rötved och som nu som kan läggas i detta sortiment med ett pris som är 75–100 kr högre.

Klas Gustavsson tycker även det är läge att köpa mer skogsmark, eftersom han förutspår en avmattning i fastighetspriserna. Framför allt för de som har medel på skogsskadekonto kan det var klokt att köpa.

Det är ofta en mycket lång process att hitta ett objekt som är intressant. Därtill är även själva köpeprocessen inte sällan lång.

– Följ marknaden, skaffa en samarbetspartner som kan stödja i köpeprocessen och skaffa ett bra beslutsunderlag via ekonomisk rådgivning.

MATTS SIGWANT, vd Weda skog:

»Bra läge att avverka«

– Som skogsägare är man lyckligt lottad. Inte minst nu. Virkespriserna har faktiskt inte gått ned särskilt mycket och det är nu man har chansen att sköta om sin skog.

– Man ska inte dra sig för att avverka. Att vänta på bättre priser kan vara ett misstag eftersom inget tyder på att vi sett slutet av konjunkturnedgången.

– När det gäller skogsfastigheterna är det fortfarande säljarens marknad, så även där har skogsägarna ett bra läge.

LARS-GÖRAN SUNDBLAD, Skogforsk, produktion och skötsel, i Sävar:

»Sälj inte nu«

– Det finns 350 000 skogsägare. Alla har de olika förutsättningar och mål, men jag tror att om man har möjligheten att välja är det inte läge att sälja nu när priserna är på väg ner.

– Det är även kanonläge att förnya sin maskinpark i år, eftersom prisläget går ner. Grävare för dikning och vägtillsyn kan vara lämpliga att hyra in om man har ekonomisk möjlighet. Generellt är det bättre att satsa på röjning än gallring.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden