FRÅGA NÅGON SOM KAN
Fråga oss om skog, ekonomi och fastigheter
THOMAS HEDLUND, fastighetskonsult på Skogssällskapet.
MATTIAS BERGLUND, Skogsansvarig, Skogsällskapets
Fastighets AB.
INGVAR NILSSON, kundekonom
på Skogssällskapet.
Skicka din fråga till: fraga@skogssallskapet.se, eller skicka ett pappersbrev till Skogssällskapet, Kungsängsvägen 31, 753 23 Uppsala. Märk kuvertet ”Fråga någon som kan”.
Fråga: En av landets större teleoperatörer vill resa en mast på min skogsmark. Hur mycket ska jag begära i ersättning? Jag har hört att betalningen är mycket lägre i dag än för bara några år sedan.
SKOGSÄGARE
I SÖRMLAND
Två domar i Högsta Domstolen har nyligen slagit fast att ersättningen då ska vara 10 000 kronor om masten placeras på skogsmark, 25 000 kronor om den ställs på åkermark. Notera att det handlar om engångsersättningar.
Tidigare varierade ersättningen mellan 5 000 och 25 000 kronor – per år. Juristerna som förde markägarnas talan har milt uttryck gjort ett dåligt jobb.
Mitt råd är att du ska vända dig till någon av Skogssällskapets fastighetskonsulter. I dag vägrar mastägarna betala för mycket, men det är alltid klokt att förhandla, eftersom de vill undvika en domstolsprövning, som tar tid.
Våra fastighetskonsulter kan hjälpa dig med förhandlingen. Det gäller att balansera och inte gå fram för hårt – med risk att motparten kräver ledningsrätt. Då vet vi vad priset blir – väldigt lågt.
THOMAS HEDLUND
Fråga: I senaste numret av Skogsvärden läste jag en artikel om risken för rötangrepp vid förröjning eller underväxtröjning i granskog, och en fråga om det. Det står att stubbar över fem cm i diameter kan sprida röta. Är detta verkligen belagt så exakt?Hälsningar
RUNE JÖNSSON,
SKOGSÄGARE
Svaret är nej, det är inte belagt exakt. För ett antal år sedan gjordes en studie på hur mycket röta man hade fått in i granskog efter traditionell ungskogsröjning. Man hade då röjt bort träd med en diameter upp till cirka 5 cm i stubbskäret. Röjningen hade skett på sommaren och i samband med förstagallringen undersöktes hur mycket röta man hade fått via röjningsstubbarna. Det visade sig att bestånden var helt rötfria och slutsatsen var att små stubbar (upp till 5 cm i diameter) är riskfria ur ett rötperspektiv.
Vi vet dock att stubbar vid förstagallring sprider röta om de blir smittade och de små stubbarna där har kanske en diameter på 10 cm. Så någonstans mellan 5 och 10 cm ligger det sannolikt, om det nu är så att det finns en exakt gräns. På SLU i Alnarp håller man som bäst på att utvärdera ett försök där man tittar på exakt denna fråga, men det är för tidigt att dra några slutsatser ännu. Inom ett antal månader bör vi dock ha ett bättre svar.
MATTIAS BERGLUND
Fråga: Jag har nyligen köpt en skogsfastighet. Nu funderar jag på att använda mig av skogsavdraget för att minska skuldbördan. Jag har hört att skogsavdraget skall återföras till beskattning om jag säljer fastigheten. Detta får mig att tveka; skogsavdrag eller ej?KENNETH PALMER
ENKÖPING
För att inte den del av anskaffningsvärdet som motsvaras av gjorda skogsavdrag skall dras av två gånger, måste skogsavdraget återläggas till beskattning när du säljer fastigheten. Återläggningen sker i näringsverksamheten, vilket kan innebära en kraftig beskattning av det återförda skogsavdraget. Du kan dock räntefördela återföringen om det finns förutsättningar för detta. Då stannar skattesatsen på 30 procent.
Om du funderar på att sälja fastigheten inom en inte alltför avlägsen framtid bör du alltså ta dig en extra fundering. Om du däremot har för avsikt att behålla fastigheten under din livstid och därefter eventuellt överlåta den via arv eller gåva till nästa generation är det mycket som talar för att du bör använda dig av skogsavdraget.
INGVAR NILSSON
Till toppen