LEDARE
Ingen äganderätt utan valfrihet
Finns någon valfrihet
Men hur är det med din rätt av välja hur marken ska användas? Har du valfrihet? Att äga en tillgång innebär ju att inneha dispositionsrätt och en valfrihet hur tillgången ska nyttjas eller utvecklas. En ägare av jordbruksmark kan välja vilka grödor som ska odlas, inte odlas - eller om jorden ska omföras till annan produktion.Men vem avgör vad som är acceptabelt att producera på din skogsmark?
Här är spelplanen snävare och bestäms främst av skogsvårdslagen, vars rättesnöre är en naturvårdsanpassad, långsiktig volymproduktion av ett antal produkter med relativt snävt spektrum av köpare. Det är förstås inte orimligt att samhället på något sätt reglerar äganderätt, hur tillgången på mark nyttjas och utvecklas. För bara några decennier sedan låg en hel del skogsmark för fäfot, en kapitalintensiv näring behövde råvara - och lagen anpassades till det.
Förutsättningarna förändras
Men skogsägarens förutsättningar måste förändras i takt med att de långsiktiga möjligheterna ändras. Skogsägandets möjligheter överskrider i dag den ram som skogsvårdslagen sätter, och dessa nya möjligheter är i allra högsta grad långsiktiga. Produktion av energiråvara, boendemiljö, mat, upplevelser, biodiversitet, rent vatten och kolsänkor är bara några exempel på produkter som kompletterar den traditionella virkesproduktionen - men som inte har lika goda förutsättningar i lagen.Framtidens skogsvårdslag
Vår syn på vad som är produktion ändras. I framtiden kommer vissa av dagens aktiviteter att ses som skadliga, medan helt nya aktiviteter ses som nyttig produktion. En framtida skogsvårdslag borde i högre utsträckning ta sin utgångspunkt i skogsägarens många valmöjligheter och ytterligare förstärka äganderätten. Det är fullt möjligt att kombinera detta synsätt med en uthålligt hög virkesproduktion.SVANTE SCHERMAN,
koncernchef, Skogssällskapet
Till toppen