NYHETER

Din jakträtt - en guldgruva

i juni 1987 gjordes en nationell undersökning om viltets samhällsekonomiska jaktvärde i Sverige. i juni 2006 gjordes en ny undersökning. Dessa visar till exempel att antalet jägare blivit färre – men att jaktvärdet ökat. Fler intressanta fakta:

Bruttojaktvärdet uppgick 2006 till 11 200 kronor per jägare, medan det 1987 var 8 200 kronor (+37 procent).

Jaktkostnadernas andel av bruttojaktvärdet har ökat från 42 procent 1986 till 64 procent 2006.

Under 2006 stod köttvärdet för 36 procent och rekreationsvärdet för 64 procent av bruttojaktvärdet, vilket är i stort sett samma proportioner som 1986.

Det totala bruttojaktvärdet av all jakt i landet har ökat till 3.13 miljarder kronor 2006, från 2.45 miljarder kronor 1986.

Antalet jaktkortslösare har gått från 300 000 1986 till 280 000 år 2006.

Genomsnittsjägaren 2006 fick 54 kg viltkött. 1986 var det 57 kg. För landet motsvarar det 15 miljoner kg 2006, och 17 miljoner kg 1986.

Jaktdagarna för genomsnittsjägaren har ökat från 20 dagar 1986 till 26 dagar 2006. Under 2006 jagades totalt sju miljoner dagar.

Älgen har störst jaktvärde. Landets genomsnittsjägare jagade älg nio dagar per år, rådjur sex dagar och hare fyra dagar. Ordningen var densamma 1986.

Källa: Jakten i Sverige – Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/06.

Strid om skogen – inget nytt

Bönderna mot makten i kamp om skogen.

Skogen har genom tiderna varit en strategiskt, försvarspolitiskt och ekonomiskt viktig naturresurs. Statsmakten har alltid haft ett stort intresse att reglera och kontroller hur skogen används. Skogsforskaren och professorn lars kardell har hjälpt oss plocka ut några historiska exempel på konflikter.

1180
Bönderna i Skåne gör uppror mot kungen och adeln. Striden handlar om rätten till skogsfång i allmänningar och bråk om skogskörslor som en del av skatten.

1490-1525
Bönderna i Småland tvistar med kungen och adeln – rätten till jakt, fiske och skogsfång.

1542-43:
Dackefejden i Småland.

Bönderna gör uppror mot kung Gustav Vasa och adeln. Revolten handlar bland annat om rätten till bärande träd.

1647/1873
Skattebönder och staten är i konflikt om eken. Eken är reserverad för flottan. Med anledning av virkesåtgången i flottan under 1600- och 1700-talen förbjöd kronan avverkning av furor som kunde vara lämpliga till fartygsmaster.

1683
Reduktion av skog och mark från adeln till staten.

1700-talet
Bönderna tvistar med staten om jakt, svedjebruk och skogsbete. Staten tillåter vissa verksamheter och blir mindre restriktiv

1820-1900
Staten och bruksägare omvandlar allmänningar till rekognitionsskog. Hux flux blir allmäninningarna alltså statlig egendom, som staten kan överlåta till järnbruk, gruvor och annan verksamhet. Rekognitionsskog är allmänningsskog som mot en rekognitionsavgift upplåtits till järnbruk, gruvor eller dylikt.

1870-1950
Staten och de högre stånden agerar mot bönderna genom beskogning av kala marker. Med ekonomiskt stöd försöker man övertala markägare att plantera ny skog på betesmarken.

1905
Det här året träder 1903 års skogsvårdslag i kraft. Målet är att säkra tillgången på skog för framtiden. Lagen innefattar bland annat krav på återplantering och hinder mot avverkning av ung skog, samt försök att stoppa spekulation.

1948
Riksdagen antar en ny skogsvårdslag. Det är en enhetlig lag som gäller för alla skogar, utom statens och kyrkans. I den nya lagen skärper staten böndernas återväxtplikt, som funnits redan tidigare.

1975
Naturvårdsrestriktioner införs av staten. Restriktionerna kräver naturvårdshänsyn vid skogsbruk.

Till toppen

Vidare i SkogsVärden