•  
• Hem
• Kontakt
  • Marknadsområden och kontor
  • Sök medarbetare
  • Lediga jobb
  • För våra leverantörer
  • FSC
• Aktuellt
  • Nyhetsarkiv
  • Pressrum
  • Tidningen SkogsVärden
  • Seminarier och exkursioner
  • Prenumerera på nyhetsbrev
• Våra tjänster
  • Så jobbar vi
  • Skogen
  • Fastigheten
  • Din ekonomi
  • Naturupplevelser
  • Naturvård
  • UTFORM Träprodukter
  • Vilt och jakt
  • Vindkraft
• Fastigheter till salu
  • Fastigheter till salu
  • Fastigheter uthyres
  • Våra fastighetsmäklare
• Koncernen
  • Organisation
  • Stiftelsen
  • Miljöpolicy
  • Virkespolicy
  • Årsredovisning 2010
  • Länkar till samarbetspartners
• Logga in
  • dinskog
  • Entreprenörswebb
  • Styrelsewebb
  • Skogssällskapets Webbmail

SKOGSSKÖTSEL

Rik på röjning

Skogsbränslepriserna stiger. Nu får du minst lika mycket för bränslet som för massaveden. Och säljer du skogsbränsle blir även de klena stammarna värda pengar. Det öppnar också för andra sätt att sköta skogen. I Hälsingland testas en energirik och framgångsrik metod.

Skogen som inte hanns med. Dåligt samvete, förlorad värdetillväxt, dyr röjning – och kvar blir ett plockepinn av korsfällda, grova röjstammar. Ett virrvarr där svampplockning och jakt inte är att tänka på under flera år.

Men nu finns det bot.

– Det här är ingen skogsskötselmetod direkt, säger Bo Rosén. Men det är en väldigt bra lösning på ett vanligt problem!

Vi befinner oss i Jössebo, någon mil utanför ”Byn” – ja, Edsbyn alltså. Inne i den kompakta ungskogsväggen av oskött tall brummar en Vimek-drivare. Den klipper träd som lastas i maskinens lastbärare för att bli bioenergi. Träd som annars skulle ha fällts omkull för att ruttna bort.

Biobränslepriserna gör det nu möjligt att ta hand om besvärliga ungskogar som aldrig röjdes eller röjts för svagt. Och sådana finns det gott om. Knåda Skogsvårds Christer West är van att hantera sin lilla drivare i den här typen av skog. Han backar in och hugger en smal stickväg. Sedan plockar han träden, ibland flera i taget, och lägger i ett knippe. När knippet är färdigt att lasta kniper han av det på mitten. Sedan lyfter han in knippet på maskinen och lastbankarna klämmer åt för att komprimera lasten. Knippe läggs vid knippe och snart är maskinen lastad med tre ton ungtall.

Och efter en stunds röjande syns inte stickvägen längre – den är inte mer än två meter bred och när röjningen är färdig är det lika långt mellan träden som står kvar.

Ekonomin då? Om man använder en vanlig bortsättningsmodell för motormanuell röjning i ungskog så skulle kostnaden i detta bestånd egentligen hamna på flera tusen kronor.

– Ja, det stämmer. Vi har i det här fallet kunnat lova markägaren som sämst ett nollresultat, berättar Bo Rosén. I jämförelse med en sen motormanuell röjning är det i praktiken en vinst på 5 100 kronor per hektar. Dessutom blir ett sådant bestånd normalt närmast omöjligt att gå i efter en röjning på grund av mängden liggande och halvliggande stammar. Här blir det städat och snyggt, en fröjd för ögat enligt många skogsägare.

En anledning till den goda ekonomin är valet av maskin. VIMEK:en drar nästan ingen diesel jämfört med en normalstor gallringsskördare – 2-3 liter i timmen istället för 12-15 liter. Flyttkostnader är inte heller en stor post. Christer West trailar själv den lilla drivaren efter sin jeep.

Är systemet känsligt för avstånd?

– Längre avstånd till bilväg försämrar förstås prestationen på maskinen. Vid riktigt långa avstånd tror jag på framlunning till basväg och skotning till bilväg med större maskin – då gärna i samband med någon gallring eller slutavverkning.

Du säger att det inte är en skötselmetod, snarare en lösning på ett problem?

– Man tar en del risker om man släpper iväg ett bestånd för att röja det enligt den här metoden, säger Bo Rosén. Precis som för en vanlig röjning så kan du missa att gå in i tid. Men då är fristerna slut – nästa insats blir en dålig gallring med krav på en dyr förröjning innan. Då har du tappat ännu mera av den tillväxt som borde ha lagts på träden som ska stå kvar. Och många av träden som blir kvar är långa och smala med små kronor och små rotsystem. De blir känsliga för snöbrott, vind och insekter.

– Dessutom tappar du en del tillväxt genom att köra ut näring ur ett snabbt växande bestånd. I ett sådant här tallbestånd tappar du några procents tillväxt under kanske 15 år. Men det har vi med i kalkylen!

Bo Rosén ser alltså betydligt mera möjligheter än svårigheter.

– Tidigare gällde en svindyr röjning. Nu kan du istället få det gjort med vinst och de nackdelar vi pekar på vägs upp av fördelarna. Tills vi lärt oss mera bör grundregeln vara att man röjer sina ungskogar normalt i rätt tid och inte medvetet skapar den här typen av bestånd – men vi ska absolut ta hand om de som finns.




TEXT: SVERKER JOHANSSON



Till toppen       Vidare i SkogsVärden