Störst i världen

Enorm transportlogistik. 12 000 lastbilar per år lossar biobränsle.

Tar prover. Katja Pettersson, kvalitetsansvarig för bränslen på Igelstaverket.

Söderenergi satsar 2,5 miljarder kronor på Igelstaverket i Södertälje. I full drift kommer det att förbruka 700 000 m3fub om året. Därmed blir det ett av världens två största biokraftvärmeverk. 2010 drar det igång med full effekt.

”Mount Byholma”, Vidakoncernens gigantiska timmerlager på det nedlagda flygfältet i Byholma efter stormarna ”Gudrun” och ”Per” blev världsberömt. Det var världens största timmerlager – en 60 meter bred, 13 meter hög och 2,3 kilometer lång timmertrave resta sig mot skyn. Som mest rymdes där 1 000 000 m3 timmer.

Nya Igelsta kraftvärmeverk kommer att förbruka tre fjärdedelar av denna ofattbara mängd – 700 000 m3fub varje år.

Med Igelsta tar Sverige upp kampen med Finland om vem som har de största biobränsleeldade kraftvärmeverken. Finländska Alholmens kraft i Jakobstad är det största biobränslebaserade kraftvärmeverket i världen. Där kommer cirka hälften av bränslet från skogsråvara, bland annat stubbar. I Söderenergis nya verk, som ska vara i full drift i början av 2010, är andelen skogsråvara 75 procent. Där ska produceras 85 MWe (el) och 210 MWv (fjärrvärme). Till detta ska läggas redan tidigare insdtallerad effekt på 990 MWv.

Det kan jämföras med kraftvärmeverket i finska Alholmen där effekten är 240 MWe och 60 MWv samt 100 MW ånga.

»Vi kommer ta emot cirka 12 000 lastbilsekipage, 250 fartyg och runt 200 tåg per år «

Energin från den nuvarande produktionen i Igelstaverket går i form av fjärrvärme bland annat till 70 000 villor, men även till sjukhus och industrier i Söderenergis fjärrvärmenät. Ett värmesamarbete finns också med Fortum i Stockholm. Samarbetet verkar kontinuerligt fördjupas nu när utbyggnaden av Värtaverket i Stockholm har hamnat i malpåse. Det nya kraftvärmeverket i Södertälje får en kapacitet som motsvarar uppvärmningen av ytterligare 50 000 hushåll. Elproduktionen säljs däremot på den öppna elmarknaden Nordpool.

Madeleine Engfeldt-Julin.

MEGA- OCH TERAWATT

Megawatt är måttet på effekten, dvs produktionskapaciteten. Reaktor 1 i Oskarshamn är till exempel på 494 MWe.

Terawattimmar anger hur stor energiförbrukningen eller energiproduktionen är. Sveriges samlade energiförbrukning är 140 TWh per år.

Anläggningens verkningsgrad utlovas bli mer än 100 procent.

– Energiutnyttjandegraden, inklusive rökgaskondensering, ökar en redan hög verkningsgrad med 20 procent, säger Madeleine Engfeldt-Julin.

– Genom att vi kan utvinna ytterligare cirka 60 MW vattenånga i rökgaskondenseringen, hamnar energiutnyttjandegraden på över 100 procent. Om vi inte kör rökgaskondenseringen blir totalverkningsgraden cirka 90 procent.

– Det kan jämföras med elproduktionen i ett kärnkraftverk eller i koleldat kraftverk på kontinenten. Där får man ut 30-35 procent el. De resterande 65-70 procenten är spillvärme som uppstår i produktionen och som inte tas tillvara. I vårt fall använder vi spillvärmen för att värma bostäder och lokaler via fjärrvärmenätet, förklarar hon.

Den mesta stamveden och fliset kommer via tåg till den nyanlagda bränsleterminalen i Nykvarn. Där vägs lasterna och flisas och förs sedan med lastbil de sista milen till Södertälje och Igelstaverket.

Bränslet kommer också direkt till Södertäljeanläggningen via fartyg från bland annat andra sidan Östersjön. Grotflis och rundved kommer även via lastbilar direkt in till Igelstaverket där det vägs och kontrolleras. Skogsägarna får betalt per ton för rundved samt i kr/MWh för flis. Förbrukningen hos Igelstaverket ligger på 2 000 ton bränsle per dygn. Totalt går 1 500 GWh till värme och 600 GWh till el.

– Vi kommer ta emot cirka 12 000 lastbilsekipage med bränsle per år, säger Sylwe Wedholm, chef för bränslehanteringen. Varje transport rymmer 140 m3 eller 35 ton. De kommer dels direkt till Södertäljeanläggningen, men också till Igelstaverkets hamn där lasterna från bland andra Östersjöländerna hamnar. Utöver alla lastbilar som kommer direkt hit, blir det 200-250 fartyg och runt 200 tåg per år.

En viktig fråga är kvaliteten på råvaran. Även om FSCcertifierat virke krävs från i stort sett samtliga leverantörer, finns det många andra parametrar att väga in då lasterna strömmar in med 3,5 bilar i timmen.

– Vi tar fem delprover per biltransport, berättar Katja Pettersson, kvalitetsansvarig för bränslen på Igelstaverket. Alla lastbilar kontrolleras och vi tar prover på bland annat fukthalt, partikelstorlek och askinnehåll.

Bränslet till kraftvärmeverket består till 75 procent av grot och till 25 procent av bränslekrosspellets. Bränslekrosspellets består av utsorterat kontors- och industriavfall i form av sammanpackat papper, plast och trä. Det som sammanfattas som ”grot” är grenar och toppar, och rundvirke. Några anläggningar inom Söderenergi eldar även träpellets och torv. Torvförbrukningen minskas beroende bland annat på att man måste betala utsläppsrätter för den. När det gäller stubbar pågår försök där man studerar hur man ska få bort sten och jord, Förhoppningen är att detta blir ett vanligt bränsle framöver.

Askan efter förbränningen används i dag för att täcka deponier. I framtiden räknar man med att sprida askan från förbränningen av grot i skogen.

Söderenergi - två anläggningar som eldar biobränsle

Söderenergi har två stora anläggningar, Igelstaverket i Södertälje och Fittjaverket i Botkyrka. I företaget ingår också reservanläggningarna Huddinge Maskincentral och Geneta panncentral.

Söderenergi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Värmen säljs och levereras av Telge Nät och av Södertörns Fjärrvärme. Elenergin kommer att säljas via nordiska elmarknaden, Nordpool, och kan därmed köpas av många olika elleverantörer.

Igelstaverket byggdes från början för kolvärmeproduktion, men ställdes under 1990-talet om till att elda bio- och returbränslen. 2007 fattades beslut om att bygga en ny kraftvärmepanna som skulle eldas med biobränslen.

I början av september var det dags för det sista steget. Då monterades den 243 ton tunga turbinen och den 130 ton tunga generatorn, som ska producera el från pannan.

Den gigantiska pontonkranen Lodbrok hjälpte till med lyften en bit, men sista delen, in i själva anläggningen blev man tvungen att skapa en egen lyftanordning utanför turbinhallen. Därefter måste man blåsa rent hela systemet med hjälp av ånga. Eftersom minsta partikel kan förstöra turbinen måste det vara fullständigt rent i alla rör. Även dammpartiklar kan ge stora skador.

TEXT OCH FOTO: MIKAEL FALK

Till toppen

Vidare i SkogsVärden