Energi eller massaved?

SPÅRLÖST. Att köra spårlöst utan ris är svårt. Bland annat därför är "slarvkvistning" bra.

I brytningen mellan en ny, omogen bränslemarknad och en lite skakig massavedsmarknad uppfinns nya virkessortiment. I Sörmland gallrar Sporren Skogsentreprenad åt Skogssällskapets kunder och där faller en välkvistad bränsleved – som även är en slarvkvistad massaved.

FLEXIBEL. Fredrik Sporrenklint gör bränsleved och massaved på samma gång.

»...vi får med oss mera av toppen och fler mindre träd som annars hade fällts vid förröjningen «

EN MASSA VED. Eller massaved – om priset blir det rätta, tror Torgny Lisjö.

– En flexibel lösning, säger Torgny Lisjö som är Skogssällskapets produktionsledare i området. Genom att köra ’slarvkvistat’ virke får vi en slags sortimentshybrid som vi kan sälja till den som betalar bäst.

Fredrik Sporrenklint kör en Ecolog med ett flerträdshanterande Logmax 4000-aggregat. Flerträdshanteringen hanterar flera träd på samma gång, det sänker avverkningskostnaden avsevärt och passar bra för den här typen av avverkningar.

– Flerträdshanteringen åstadkommer en lämplig slarvkvistning, där vi slår av de finare kvistarna. Så det mesta av grönmassan stannar i beståndet. Vi kan köra på det för att undvika markskador och dessutom blir en stor del av växtnäringen rimligen kvar i skogen.

Fredrik visar hur spåren ser ut efter skotaren, en Timberjack 810. – Jag bytte till 810 från en tyngre 1110 för att värna marken. Det blir mycket mindre markskador, men att köra spårlöst utan ris är ju svårt. Därför är slarvkvistningen bra, den ger ändå mycket att köra maskinen på. I den här typen av granbestånd skulle de ytliga rötterna ta stryk annars och ge rotröta på sikt.

Torgny framhåller också att flerträdstekniken ger en bättre skogsskötsel:

– Tekniken är kostnadseffektiv i klenare bestånd. Det innebär att vi kan gallra då det blir så trångt i skogen att trädens gröna krona börjar minska. Egentligen ska man ju gallra då grönkronan blir mindre än 50 procent av trädet, men det har inte alltid varit ekonomiskt rätt med en vanlig engreppare.

Hybridsortimentet innebär enligt Torgny Lisjö en stor extra volym.

– Det blir större volymer än i en ordinär avverkning eftersom vi får med oss mera av toppen och fler mindre träd som annars hade fällts vid förröjningen. Dessutom lämnar vi ju det mesta av det näringsrika riset kvar i skogen och min gissning är att vi inte behöver räkna detta som ett energiuttag. I så fall måste vi återföra aska här om vi ska ta ut grot i framtiden, och det blir dyrt.

Trots flerträdshantering och ”slarvkvistning” blir det inte mera vrakavdrag.

– Nej, det ligger som vanligt vid två-tre procent för massaveden. Kör vi in det som bränsleved blir det inga vrakavdrag, så de pengarna har skogsägaren i handen. Men nu verkar ju konjunkturen vända uppåt, och då har vi alltså flexibiliteten att köra in det här som massaved. Om priset är det rätta, förstås. Och vrakningen kanske måste minska framöver om massaveden ska konkurrera med bränsleveden.

Stort intresse för bränsleröjning

SJUTTIO SKOGSÄGARE – tusen frågor. Entreprenören Christer West visar den nya röjningstekniken.

Ett 70-tal intresserade skogsägare vallfärdade från hela Hälsingland till Skogssällskapets skogsdag om bränsleröjning i Edsbyn. Skogssällskapet och Knåda Skogsvård visade upp en VIMEK BioCombi som tar ut skogsbränsle i form av helträd ur röjningsskogen.

– Vilket gensvar! Fantastiskt roligt, säger Bo Rosén som är skogsförvaltare i Hälsingland.

Det är många skogsägare som hittills varit ovilliga att släppa in en normalstor skördare i sina sena röjningar. Man vill inte ha stickvägar i beståndet och väntar hellre tills beståndet slutit sig ytterligare. Det resulterar tyvärr i en dyr förstagallring som lämnar ett instabilt bestånd med upphissade kronor efter sig.

– Men denna lilla och skonsamma maskin verkar snabbt ändra på den uppfattningen. Förfrågningarna strömmar in. Någon håller också på med att investera i en egen maskin av samma modell efter att ha fått intresset väckt på skogsdagen, berättar Bo Rosén. Bo Rosén menar dock att detta inte ska betraktas som en skötselmetod, utan som en lösning på ett mycket vanligt problem – alla sena och svaga röjningar som idag uppgår till minst en halv miljon hektar över hela landet.

Med den nya tekniken blir röjningar oftast billigare – och i vissa fall helt gratis.

– Det fantastiskt fina resultatet i skogen – utan stickvägar – har gjort att vi fastnat för den här maskintypen. Och det här är bara början på en spännande teknikutveckling, tror Bo Rosén.

Vill du veta mera? Bo Rosén når du på bo.rosen@skogssallskapet.se eller 0771-22 00 44.

TEXT: SVERKER JOHANSSON
BILD: SKOGSSÄLLSKAPET, ECOLOG

Till toppen

Vidare i SkogsVärden