ANALYSEN
Ökad tillväxt – med dina riskpengar
SVERKER JOHANSSON
SKOGSSÄLLSKAPET
sverker.johansson@ skogssallskapet.se
»Det är långsiktigt, outtröttligt nötande som ger effekt «
Nu är det ett år sedan Skogsindustrierna lovade regeringen att ”Tillväxten i den svenska skogen ska öka med 20 miljoner kubikmeter per år till 2020” i sitt Klimatmanifest. Men det är ett rent påhitt. Och din mark och dina riskpengar krävs för att Skogsindustrierna ens ska nå en bit på väg.
I Skogsstyrelsens analys SKA-VB-08 visar forskarna att det mest offensiva tillväxtscenariot når cirka tre procents tillväxtökning till år 2020 jämfört med i dag. Detta scenario – som knappast är realistiskt – innebär en ökning av arealen contortatall från dagens 500 000 hektar till 900 000 hektar, beskogning av 400 000 hektar åkermark och etablering av en miljon hektar intensivgödslad ungskog. Traditionell gödsling på 200 000 hektar årligen ingår – vilket är den enda åtgärd som hinner ge effekt till 2020. Möjligen blir resultatet tre miljoner kubikmeter. Men inte 20. SLU:s nya utredning om intensivskogsbruk ger ungefär samma bild.
Det krävs enorma investeringar och ett halvsekel till för att ge de effekter Skogsindustrierna förespeglar regeringen. Visst kan de ha räknat fel på sisådär 40-50 år och 15-20 miljoner årliga m3. Men får fullbloden i Näringslivets Hus ha så dålig koll på den framtida råvarubasen?
En annan tolkning är att DU ska betala för de tillväxthöjande åtgärderna. Själv äger skogsindustrin bara 25 procent av skogsmarken och behöver din hjälp. Men intensiva tillväxtinvesteringar är inte självklart lönsamma i dag. Istället för att du ska få använda marknadsstyrda investeringar lobbar Skogsindustrierna – med skogsägarnas Leif Brodén (Södras vd) i spetsen – för ett skogspolitiskt tillväxtmål. Klimatmanifestets förskönade bild av produktionspotentialen skapas för att de mjukare värden som blir allt viktigare för många skogsägare inte ska få tyngd i en framtida skogspolitik.
I skogsägarrörelsens tillväxtkampanj Kraftsamling Skog har man fått staten att skjuta till cirka tolv miljoner skattekronor för att skogsägareföreningarna ska utföra det informationsarbete som medborgarna redan betalat Skogsstyrelsen för att göra.
I Kraftsamling Skog utlovas en ökad produktion om 20-25 procent inom 50 år. Det har Skogforsk räknat fram åt skogsägarrörelsen (forskarna själva tror dock i sin rapport att den realistiska siffran kan vara cirka 14 procent).
Halva ökningen ska ske genom användning av förädlade plantor istället för oförädlade. Men det är en nonsenssiffra, för användningen av förädlade plantor är inte ett informationsproblem. Där det finns förädlat material går alla plantorna åt. Där det inte finns förädlat material är man hänvisad till oförädlade plantor. Så där försvann hälften av den utlovade effekten av Kraftsamling Skog.
Den andra halvan av tillväxtökningen ska ske genom effektivare skogsvård, det som Skogsstyrelsen tjatat om i alla år. Inte heller denna potential går att teckna in. Dels är det de redan frälsta skogsägarna som deltar i kampanjen. Dels är skogsägare inte dummare än andra, de fattar rationella beslut.
För många är det till exempel lustfyllt att testa – ja, rentav chansa – med en billig naturlig föryngring istället för en pålitlig plantering. Och ett tätt granbestånd vill man inte ha om man värnar om viltfoder eller vackra vyer. Nej, alla skogsägare kan inte vara the economic man*. Kraftsamling Skog kommer inte att medföra någon mätbar förändring. Men all heder till skogsägarrörelsen för deras fina lobbyingarbete. Några skogsägare kommer att bli effektivare virkesproducenter – och skogsägarföreningarna kommer att köpa en hel del virke. Med våra skattepengar som draghjälp.
Skogsförvaltning, som vi på Skogssällskapet ser det, är en ständig kraftsamling. Skogsföryngringar utförs i rätt tid, med beprövade metoder och plantmaterial. Dikesrensning och skogsvård rullar på. År ut och år in. Det är detta långsiktiga, outtröttliga nötande som ger effekt. För att lära oss mer om tillväxtåtgärdernas ekonomi satsar Skogssällskapet också flera miljoner kronor på produktionsforskning. Tillväxthöjande åtgärder ska kunna räknas hem – utan större risk.
*) The economic man är ekonomernas modell för mänskligt beteende. En rationell, strängt kalkylerande, nytto-maximerande individ som följaktligen alltid söker effektivitet i konsumtionen.
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 