NYHETER
Så förändras strandskyddet
där din mark finns
ZON 1. STOR FÖRÄNDRING
I detta område, alltså den största delen av Sveriges inland med nästan alla insjöar, sker den största förändringen.Här kommer det att vara enklast att få dispens från strandskyddet och få tillstånd att bygga vid vatten.
ZON 2. MINDRE FÖRÄNDRING
I detta område blir det i vissa fall möjligt att få dispens från strandskyddet.Här finns Vänern och Vättern, Mälaren, Orsasjön och Siljan, Norrlandkusten med undantag av Höga kusten, Skattungen, Oresjön och Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen. Även Gotland hör hit.
ZON 3. INGEN FÖRÄNDRING
Här, runt Öland, södra Sveriges kuster och Höga kusten sker ingen förändring i strandskyddet.Här finns kust- eller kustskärgårdsområdet från gränsen mot Norge till Forsmark. Öland, kust- eller kustskärgårdsområdet i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden.
Miljöbalken reglerar
Strandskyddet regleras i miljöbalken. Bestämmelserna ser likadana ut över hela landet, oavsett hur tät- eller glesbebyggt området är, hur gott det är om sjöar och vattendrag, eller hur naturen ser ut för övrigt. Det är kommunen som tar emot ansökningar och avgör om dispens ska ges.Länsstyrelserna granskar alla dispenser, och upphävanden av strandskydd inom detaljplaner som beviljas i länet. Om ett beslut är felaktigt ska de upphäva beslutet. Detta beslut kan sedan överklagas till högre instans.
Länsstyrelsen fattar beslut om dispenser i nationalparker och naturreservat. Länsstyrelsen fattar även beslut om strandskyddsdispenser om det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar.
Naturvårdsverket granskar alla dispenser som beviljas av länsstyrelserna. Om det anser att ett beslut är felaktigt överklagar det beslutet till högre instans, som sedan avgör ärendet.
Källa: Naturvårdsverket
"Det är inte som Stockholms skärgård här"
Agneta Thörnqvist, kommunstyrelsens
ordförande
i Avesta.
– Jag tror att alla tycker att det är bra. Nu kan vi väga in våra egna prioriteringar och se vilken mark vi kan tänka oss att exploatera och vilken mark vi ska skydda, säger hon.
Hon tror att fler vågar bygga när tomten har ett attraktivt sjöläge. Då finns större chans att sälja till ett högre pris.
Hon tror inte att allmänhetens tillgång till vatten kommer att äventyras.
– Vi har Dalälven som rinner igenom kommunen och flera sjöar. Det finns mycket mark och vi är inte så många här. Det är inte som Stockholms skärgård här.
Kanadensare uppmanas leta tallbarkborrar
Jägmästaren Erica Lee letar efter tallbarkborrar i Alberta, Canada. FOTO: SRD ALBERTA
Skogsmyndigheterna i den
kanadensiska provinsen
Alberta tar allmänheten till
hjälp för att hitta tallar attackerade
av skadeinsekten
tallbarkborren. Telefonnumret
310-BUGS.Signifikant är att tallen ett år efter angreppet färgas röd och det är först då som träden kan ses från luften i flygspaningar. När träden ändrat färg är de redan döda.
Den som promenerar kan se angreppet tidigare genom att träden släpper sav i ett försök att plugga igen insekternas ingångshål.
I grannprovinsen British Columbia, som gränsar mot Alberta i väster, har tallbarkborren hittills slagit ut nio miljoner hektar tallskog.
I Alberta, som till ytan är större än Sverige, finns 2,2 miljoner hektar tallskog på provinsägd mark som ligger i riskzonen om tallbarkborren får fäste.
Den privatägda marken i provinsen har generellt inte mycket tall, utan mer blandskog, dock finns det enskilda skogsägare som riskerar att förlora hundratusentals dollar vid ett angrepp.
Den tallsort som huvudsakligen angrips är contortatallen. Den breder ut sig österut in i Alberta. Där möter den en annan tallsort, banksianatallen, som finns över hela Canada ut mot östkusten och New Foundland. Om inte insekten stoppas i Alberta kan den fortsätta över hela kontinenten och orsaka massiva skador på tallbeståndet i hela Canada.
CARINA GERKEN CHRISTIANSEN
Skogen skänker lugn
Nu är det bevisat. Skogen är avstressande. Men det kan räcka med att bo nära en skog, enligt en undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp i Skåne.– Tidigare forskning visar att pulsen går ned och att halten av stresshormonet kortisol i blodet minskar om man är ute mycket i naturen, säger forskaren Matilda Annerstedt, till Dagens Nyheter.
Ett frågeformulär har skickats till tre tusen kvinnor och män i Skåne och Blekinge.
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 