VIRKESMARKNADEN DECEMBER 2009
Upp som en sol...
MAGNUS JUNTIKKA
Virkeschef, Skogssällskapet, 0771-22 00 44, magus.juntikka@skogssallskapet.se
Virkeschef, Skogssällskapet, 0771-22 00 44, magus.juntikka@skogssallskapet.se
Det sågas runt hela Östersjön och den svenska kronan stärks, vilket minskar den svenska konkurrensfördelen och bjuder in våra grannar i matchen igen. Under hösten har Nordafrika och Mellanöstern varit motor för många furusågverk. Den europeiska marknaden är betydligt svalare och präglas av fastighetsunderhåll och reparationer. I södra Sverige är det tätt mellan sågverken och stormeffekterna är borta. Sågverken slåss om råvaran och priserna har nått rekordnivåer. Funderar du på att avverka en granpost i södra Sverige så rekommenderar jag att passa på - byggandet i Europa är fortfarande rekordlågt och träet måste användas någonstans om konjunkturen ska bestå. Men enligt de senaste bedömningarna från europeisk byggsektor kommer en svag återhämtning igång först 2011.
I Mellansverige och norra Sverige har marknaden varit betydligt lugnare, men även här har det varit prishöjningar. Dessutom har ett digert regnande hindrat virkesflödena. Skogslagren växer och sågverken har ont om råvara. Om det fryser på och flödena kommer igång så balanseras marknaden. Om inte kan vi få se en del prishöjningar, men det förutsätter förstås en fortsatt stark konjunktur.
Bränslepriserna varierar. Lokalt är de fortsatt riktigt höga, medan bränslepriset och massavedspriset följs noga åt på annat håll. Under våren gjorde massaindustrin allt för att bromsa sin lageruppbyggnad, samtidigt som bränsleköparna passade på att köpa på sig billig råvara. Nu är rollerna ombytta: bränsleföretagen är ganska välförsedda samtidigt som skogsindustrin köper det de kommer över. Skogsägarna bör hålla tummarna för en riktigt kall vinter – just denna vinter kommer temperaturen att sätta en tydlig profil på biobränslemarknaden.
Massapriset stärks undan för undan och dollarn verkar åtminstone tillfälligt ha stabiliserats sig strax under sju kronor. Men det är timret som varit motorn för massavedsflödet. Lyckas sågverken komma över råvara så får även bruken sitt, även om sågverken nu också servar biobränslekunderna. Vi har nu också fått en prishöjning i Mellansverige, det legendariska prisdiket. Trots höjningen har vi fortfarande det lägsta barrmassapriset i det området. I och med det så har massavedspriset justerats upp i hela Sverige, men marknaden är ojämn. Vissa bruk har fullt medan andra bara har ett litet lager.
COP 15 är klimatkonferensen som alla pratar om. När du läser detta är mötet avslutat, men den senaste sammanställningen av världens klimatforskning är dyster och fokuseringen på förnyelsebara bränslen kommer att fortsätta. EU-målet att 20 procent av energin ska vara förnyelsebar år 2020 innebär att Sverige kommer att skeppa stora mängder bränsleved över Nord- och Östersjön.
I Finland har skogsindustrin gått igenom ett verkligt stålbad. Produktionssiffrorna har rasat och priserna sjunkit. Kontrakteringen hos de finska skogsägarna har under hela året varit väldigt låg. Virtanen och Korhonen har helt tappat intresset att avverka, trots skattesubventioner från staten. Det fanns ett rotstående industrilager och där har avverkningen skett. Nu när finnarna börjar ta marknadsandelar från Sverige och deras sågverk vill ha mer timmer uppstår försörjningsproblem. Ett troligt scenario är ökad import från Ryssland, Baltikum och Sverige.
Virkesmarknaden i Finland
Åtta miljoner till forskning
Stiftelsen Skogssällskapet har utlyst åtta miljoner till forskning som ska hjälpa skogsägaren att fatta beslut om sin skog.Det kan handla om vilken typ av skog fastigheten kan producera, vilka ekonomiska effekter olika skötselstrategier får och hur livsmiljön påverkas för olika växter och djur. Det kan också handla om hur skönhetsupplevelser och friluftsliv påverkas.
– Vissa skogsägare vill maximera sin avkastning, andra vill klimatsäkra sin skog eller på andra sätt öka riskspridningen. Andra vill spara till pensionen eller höja fastighetens marknadsvärde. Vissa vill ha en naturskog, andra vill ha bättre jakt eller andra naturupplevelser, säger Sverker Johansson, informationschef vid Skogssällskapet.
Han menar att det behövs beslutsstöd med enkla gränssnitt så att skogsägarna kan beakta flera aspekter över längre tid.
Särskilt fokus kommer att läggas på biobränsle.
– Biobränslets insteg på marknaden förändrar mycket ur förvaltningssynpunkt, säger Sverker Johansson. Vi måste se över skötselstrategiernas ekonomi och få nya metoder i praktisk drift. Dessutom påverkas markens näring, liksom skogens arter och vattenmiljöer, om vi använder mera av trädens biomassa.
Sverker Johansson hoppas att forskare som ansöker väljer att samarbeta med andra specialistkompetenser.
– Vi vill ha största möjliga nytta för skogsägarna och prioriterar projekt med stora möjligheter att få resultaten i praktisk användning.
Riksdagsmän kritiserar skogsvårdslagen
Betty Malmberg skriver i sin motion att skogsägare är styvmoderligt behandlade och att markägarna själva borde få ansvaret för sin skog utan statliga detaljregleringar.Hon anser att samhällets nya behov av till exempel bioenergi kan vara svårt att förena med skogsvårdslagens inriktning på virkesproduktion.
– Harald Holmbergs fall är ett talande exempel på hur lagstiftningen griper in i äganderätten. Det är en diskussion som måste föras, om de det ska vara på det här viset, säger Betty Malmberg till Skogsvärden.
Centerpartisterna Staffan Danielsson och Annie Johansson skriver i motionen ”Liberalisera Skogsvårdslagen!” att staten agerar motsägelsefullt inom de gröna näringarna. Staten gynnar ”ekologiskt jordbruk”, men förbjuder ”ekologiskt skogsbruk”.
De kritiserar också skogspolitikens svängningar.
– Att staten tycker diametralt olika med bara några decenniers mellanrum visar det principiellt tvivelaktiga i att staten ska besluta för alla skogsägares räkning precis hur de ska förvalta sin skog.” skriver de.
CARINA GERKEN CHRISTIANSEN
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 