DESIGN
Sveriges mest utskällda träslag
FURU – inte längre bara gult och fult
Ovan: Furudesigner Daniel Franzén med dottern
Stella. Nedan: Stolen ”Pine” i furu från 2004.
Design Daniel Franzén.
I takt med att tankar om inhemska material och lokal produktion växt sig starkare, har många omvärderat det tidigare så utskällda träslaget. Furu syns nu i alla möjliga designsammanhang, vilket ur ett ekologiskt perspektiv naturligtvis är det en god nyhet.
Furun är fortfarande, näst efter gran, Sveriges vanligaste träslag. Det går att använda till alltifrån pappersmassa och brädor till möbler, paneler, fönster, fasadelement och framställning av spånskivor.
När arkitekten Per Bornstein nyligen ritade sig en egen villa på Hisingen i träslag han normalt jobbar med. Istället valde han furu. Och vann tävlingen med sitt nytänkande.
– Det började med barndomsminnen av träslöjdslektioner, murriga gillestugor och grova möbler. De inspirerade mig att snickra ett furuskåp med väggspontens princip som grund. Jag ville visa en finare sida av ett material som många hyser en hatkärlek till. Och samtidigt uppmärksamma ett hantverk som håller på att dö ut, säger Peter Svensson.
På en av de senaste möbelmässorna i Milano var det istället Jens Fagers lika glatt gula som grovhuggna furustol som stal showen. Han sågar själv till karmstolarna i möbelserien ”Raw”, som bär tydliga spår av sågen och är alla olika sinsemellan. Stolarna är bekvämare än de ser ut och armstöden fungerar som Göteborg, klädde han fasaden med kärnfurupanel från Kalix och innerväggarna med limfog i furu.
– Det finns mycket tall i Sverige och alltså är furu billigt. Dessutom är det skönt att ta i, luktar gott och ger ett gult, varmt ljus, säger Per Bornstein.
En tidig vision som Per Bornstein hade gick ut på att huset skulle upplevas som ett massivt stycke trä, en urholkad stubbe om man så vill, där träets värme lyser igenom på kvällen. Per tycker att han fått precis den kombination av brutalitet och mysighet som han eftersträvade i sitt furuhus:
– När jag har dimat ner belysningen på kvällen känns hela huset som en stor näverlampa.
Finsnickaren Peter Svensson är också ett furufan. När han i fjol skulle snida ett skåp till en designtävling undvek han de hårda, ädla och lättarbetade något av vår tids svar på stressägget: man blir lugn av att sitta och fingra på oregelbundenheterna.
– Furu är starkt men ändå mjukt och lätt att handskas med. Det var en av anledningarna till att jag valde just det materialet. Men självklart handlade det också om att jag ville göra något nytt av Sveriges mest utskällda träslag, säger Jens Fager.
»Furu är levande med sin kvistighet,
man ser att det var ett träd från början.
Det gillar jag«
DANIEL FRANZÉN, inredningsarkitekt
– Jag ville att träet skulle framträda
så tydligt som möjligt, att man skulle
kunna förnimma dess egenskaper. Det
var därför jag målade möblerna, träets
grova struktur förstärks då.DANIEL FRANZÉN, inredningsarkitekt
En av dem som jobbat mest konsekvent med furu är nog ändå inredningsarkitekten och möbelformgivaren Daniel Franzén. Under de tio år som gått sedan han gick ut Konstfack har han till exempel ritat en villa med allt från fasad till golv- och fönsterlister i furu. Han har också byggt en bar med furutema och svarvat vinflaskformade ljusstakar i träslaget. Faktum är att han till och med gjort ett självporträtt i form av en stol i detta det svenskaste av träslag.
I samarbete med Arvesund, som tillverkar nya hus och produkter av det vindpinade virket från förfallna lador, har han dessutom jobbat med ”vintagefuru”. Företaget bestämde sig för några år sedan för att återanvända mer än det gamla virket och satte Daniel Franzén på att rita laduliknande fritidshus. Allt med den bärande idén att ett hus från företaget ska låta det gamla jordbrukslandskapet vila, eftersom det nya huset ser ut som en lada när ingen är där.
– Från början handlade min vurm om att furu är ett billigt och mjukt träslag som det är lätt att göra prototyper i, säger Daniel Franzén. Men nuförtiden handlar det lika mycket om att jag tycker att det är vackert att titta på. Furu är levande med sin kvistighet, man ser att det var träd från början. Det gillar jag
Tallen minskar snabbt
”Tender Bar” från 2005.
Barinredning med furudetaljer.
Design Daniel Franzén.
– Det svenska tallbeståndet minskar ganska snabbt, mest i de södra delarna av landet men också i de norra. Viltskador gör det nästan omöjligt för tallodlingarna. Djuren äter upp en stor andel av plantorna, säger Jonas Bergkvist, som jobbar som föryngringsspecialist.
– Vi skulle gärna minska viltstammarna, men i den frågan har vi jägarna emot oss. Istället för att uppmuntra tallodling rekommenderar vi odlingar av gran i norra Sverige och av gran och hybridlärk, en korsning mellan japansk och europeisk lärk, i södra landet.
Någon som vill gissa på framtidens material för ekologiskt medvetna designer och arkitekter?
TEXT: ANNICA KVINT
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 