LEDARE

Makten över marken – en snedvriden historia

Svante Scherman, koncernchef Skogssällskapet

»Markägaren tvingas att för en spottstyver avstå avkastningen till aktörer som inte investerat vare sig tid eller omsorg i hans eller hennes mark «

Tvångsinlösen av mark – det är väl bara för järnvägar, kraftledningar och offentliga byggnader? Ja, så var det förr. I dag är det inte sällan börsnoterade bolag som förses med mark med hjälp av politikerna och statliga eller kommunala tjänstemän.

Grundlagen berättar att enskild egendom kan tas med tvång för ”angelägna allmänna intressen” – men allt oftare handlar det om rent kommersiella ändamål. Lastbilsoch containerterminaler, golfbanor och industriparker.

För att inte tala om telemaster. Markägarna får några tusenlappar i ett engångsbelopp. Den kommersiella aktören tjänar miljoner på masten och får rätten att använda marken i all framtid. Markägaren tvingas att för en spottstyver avstå avkastningen till aktörer som inte investerat vare sig tid eller omsorg i hans eller hennes mark.

Äganderätten är för närvarande belastad med en exproprieringsdel. Om man nu accepterar det – varför skulle ett intrång inte ha samma utgångspunkt som en affärsuppgörelse på marknaden, när nu syftet allt som oftast är strängt kommersiellt? Precis som vid vilket köp som helst borde köpeskillingen återspegla nyttan för köparen och motsvara vad markägaren nöjt sig med vid en frivillig överlåtelse.

Myndigheters agerande vid utarbetande av naturvårdsplaner eller vid inlösen av skyddsvärd mark uppvisar i många fall samma brist på respekt. I ett nyligen uppmärksammat fall var en markägare tvungen att gå till kammarrätten innan han fick tillgång till de av länsstyrelsen utarbetade förslagen till naturvårdsplaner för ett område som berörde hans mark. Utslaget var glädjande men samtidigt är det symptomatiskt att myndigheten inte ville uppvisa öppenhet.

Det är allas vårt ansvar att fortsätta den kamp som nu trots allt påbörjats genom en höjning av ersättningarna. Men vinstdelningen saknas fortfarande. Och utebliven vinstdelning innebär att avkastningen från marken fortsätter att fördelas på det mest snedvridna sätt. Börsnoterade elbolag eller telekommunikationsföretag kan även fortsättningsvis tvinga sig till din mark i vinstsyfte – utan att betala dig något.

SVANTE SCHERMAN,
koncernchef, Skogssällskapet

Till toppen

Vidare i SkogsVärden