NYHETER
Jätteblunder av regeringen
Därför försvann förslaget om vinstdelning vid tvångsinlösen av mark
För sent ute. Beatrice Ask hann
inte.
Markägaren får inget.
”Horribelt”, ”bestörtning”, ”Beatrice Ask vänder landets jord- och skogsägare ryggen”.
Kritiken från markägarhåll mot regeringen och justitieminister Beatrice Ask har varit kraftig under senvintern. I propositionen, som föreslår ändringar i lagen om tvångsinlösen av mark är förslaget om vinstdelning slopat.
Vinstdelning handlar om de fall då stora kommersiella bolag, som Teracom, Telia Sonera och Tele2, med hjälp av tvångsinlösen tar mark i anspråk för till exempel en telemast.
Markägaren får några tusenlappar som engångsbelopp. Den kommersiella aktören tjänar miljontals kronor på masten och får rätten att använda marken ”för all framtid”.
»För markägarna kan detta betyda
miljarder i förlorade intäkter i trafikavgifter
från master och ledningar för all framtid «
– Det är horribelt. När den
kommersiella aktören satt
upp masten kan den sälja plats
på masten för en annan aktörs
antenn för en till två miljoner
kronor och dessutom ta trafikavgift
för all framtid, säger
Thomas Hedlund på Skogssällskapet.Från 2008 finns ett fall med en skogsägare i Karlskrona som efter en dom i Högsta domstolen tvingades avstå plats för en mast till Telia Sonera. Enligt domen blev skogsägaren tvingad att avstå platsen till det börsnoterade bolaget för 10 975 kronor.
– Hur kan det vara möjligt att en 60-90 meter hög telemast med staglinor
som täcker ett halvt hektar betalas med 10 000 kronor för all
framtid? Det är horribelt, säger Skogssällskapets Thomas Hedlund.
– Det säger sig självt att detta är helt befängt, menar Thomas Hedlund och tillägger att det blir många begränsningar runt masten för markägaren.
– Man får inte fälla träd, inte göra markarbeten, inte spränga och inte uppföra byggnader i närheten.
Thomas Hedlund anser att vinstdelning borde vara en självklarhet i avtalen.
När den nya regeringen tillträdde gav den utredningen om expropriationsersättning – ersättning vid tvångsinlösen – ett tilläggsdirektiv om att den skulle formulera ett förslag om just vinstdelning. Därför blev bestörtningen stor då förslaget plötsligt var slopat i lagrådsremissen som föregår propositionen.
LRF:s ordförande Lars Göran Petterson skrev ett inlägg i Dagens Nyheter (2010- 01-19) med rubriken ”Ask sviker äganderätten” och anklagade regeringen för att gynna kraftjättar som Eon på små lantbruksföretags bekostnad.
På andra håll har det spekulerats om regeringens helomvändning är feghet inför storfinansen och lobbyister i regeringskansliet.
Inför denna kritikvåg har justitieminister Beatrice Ask bland annat svarat med debattinlägg på sajten Newsmill där hon skriver att vinstdelningen inte kunde genomföras eftersom förslaget kritiserats av domstolar, men att det kan bli av i framtiden om regeringen får sitta kvar efter höstens val.
– Det gick inte att gå fram med förslaget. Det gick inte att genomföra, säger Martin Valfridsson, pressekreterare åt Beatrice Ask.
Han förklarar att det fanns frågor som inte var lösta, till exempel hur vinsten skulle fördelas och vad som händer om masten går med förlust.
– Skulle markägaren då betala istället? frågar han.
– Vi hann inte, säger han.
Martin Valfridsson förklarar att om de omarbetat förslaget om vinstdelning skulle propositionen inte hinna komma upp i riksdagen för beslut före valet.
Om alliansen förlorar makten skulle samtliga förslag i propositionen som stärker markägaren vid tvångsinlösen kunna gå ”förlorade”.
Den nuvarande propositionen kan därmed beskrivas som en ”räddningsaktion” eller, med ett annat ord, en jätteblunder av alliansen. Regeringen har genom långbänk, eller kalla det kalendermiss, förlorat chansen att genomföra vinstdelningen under sin mandatperiod.
För markägarna kan detta betyda miljarder i förlorade intäkter i trafikavgifter från master och ledningar ”i evig tid”.
Dagen efter vårt samtal mejlar Martin Valfridsson detta uttalande från justitieminister Beatrice Ask:
”Vi hade som ambition att även lägga fram ett förslag om vinstdelning. Utredningens förslag fick dock så mycket kritik från remissinstanserna att det inte gick att genomföra. Då beslutade vi oss för att gå fram med så mycket som möjligt innan valet. Om vi skulle väntat till det tagits fram ett nytt förslag om vinstdelning hade det inte blivit något förslag alls denna mandatperiod.”
Miljöpartiet tveksamt
Skogsvärden frågade de tre rödgröna partierna hur de ställer sig till den nya expropriationslagen. Bara miljöpartiets Tina Ehn, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, svarade.
»Vi är tveksamma till att ge ett affektionsvärdestillägg på 25 procent utöver marknadsvärdet vid skydd av natur. I lagrådsremissen föreslår regeringen ett ’schablonpåslag’ på 25 procent som ska motsvara ägarens ’individuella värde’ och ska utgå även till bolag, investerare, institutionella ägare. Regeringen medger att detta kommer att göra naturvården betydligt dyrare, men man avsätter inga mer pengar. Resultatet blir att skyddsvärd skog avverkas. Det är inte bra.
Vad gäller frågan om eventuell vinstdelning vid till exempel mobiltelefoni har vi inte hunnit diskutera frågan internt än.«
Stoppa förhandlingarna!
Du får 25 procent mer vid tvångsinlösen av mark efter första augusti.
Har du mark som är på väg att tvångsinlösas för naturreservat, ledningar, master och annat? Skriv inte under! Stoppa förhandlingarna till efter sommaren. Du har då chans att få minst 25 procent mer efter 1 augusti.Rådet från Skogssällskapets Thomas Hedlund är otvetydigt. Mark som till exempel är planerad för naturreservat och är värderad till en miljon kronor, blir efter den första augusti värd minst 250 000 kronor mer.
Den nya lagen som reglerar tvångsinlösen av mark planeras klubbas igenom av vårriksdagen för att börja gälla den första augusti i år.
Även om principen om vinstdelning – i de fall kommersiella aktörer tilltvingar sig mark – inte kom med i lagändringen (se artikel intill) så blir det ändå förändringar till markägarens fördel, särskilt när det gäller områden som blivit öronmärkta för naturreservat.
Detta är de viktigaste förändringarna när expropriationslagen nu skrivs om:
- Markägaren får ett generellt
påslag med 25 procent utöver
marknadsvärdet.
- Toleransavdraget (att markägaren
har tvingats acceptera
en lägre ersättning för sin
beslagtagna mark eftersom
han/hon bör "tolerera" att sälja
till en "allmän nyttighet")
avskaffas.
- Presumtionsregeln försvinner. Ersättningen har tidigare bestämts under marknadsvärdet när detta höjts på grund av att fastigheten nu ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt.
Den nya lagen slår olika vid olika sorters intrång. När det gäller platser för master som tvångsinlöses av kommersiella storbolag som Teracom, Telenor och Telia Sonera, blir fördelen för den drabbade marginell.
Markägaren, som i dag tvingas avstå mark till en mast för ett engångsbelopp på 10 000 kronor, ersätts efter första augusti med 12 500 kronor. Det är ingen höjning att samla till byafest för.
Räkneexemplet visar hur konstigt det blev när förslaget om vinstdelning uteblev från lagförslaget. Förslagen var ju planerade som en helhet som skulle rätta till uppenbara orättvisor vid olika typer av tvångsinlösen av mark.
För naturreservat ser det dock bättre ut.
– Skogssällskapet har i förhandlingar för markägarna krävt ett påslag liknande det staten gör när man löser in "utestående" aktier vid ett övertagande. 25 procent över marknadsvärdet ger en signal som visar att man tar hänsyn till att markägaren faktiskt blir av med marken ofrivilligt, säger Thomas Hedlund.
Själva grundberäkningen av marknadsvärdet på mark för naturreservat blir ofta skev.
De områden som väljs ut för naturreservat är inte sällan fastighetens mest värdefulla med äldre skog.
– Man kan säga att påslaget med 25 procent i många fall kan jämna ut denna skevhet och att markägaren blir ersatt närmare marknadsvärdet, säger Thomas Hedlund.
TEXT CARINA GERKEN CHRISTIANSEN
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 