Skogen får huvudrollen

»Det finns en global konsensus om att vi alla ska hjälpa till att minska utsläppen från skövlingen av regnskogen«

Hans Nilsagård, Jordbruksdepartementet.

Regnskog som avverkas och ett icke uthålligt skogsbruk i tropiska länder ger skogen en huvudroll i klimatpolitiken.

Klimatmötet i Köpenhamn beskrevs som ett stort misslyckande där u- och i-länder inte kunde enas. Sant. Men på mötet skedde ett genombrott för skogen i klimatpolitiken. Vid årets klimatmöte i Mexico kan skogen få huvudrollen.

Det finns tre tungt vägande skäl till att skogen hamnat i blickpunkten för den internationella klimatpolitiken 2010.

Det mest uppenbara är att omkring 17 procent av de totala koldioxidutsläppen på jorden kommer från avskogning, enligt den så kallade Sternrapporten från FN-organet IPCC. Planeten förlorar varje år 0,2 procent av skogsytan. Det handlar om regnskog som avverkas och om ett icke uthålligt skogsbruk i tropiska länder.

Ett andra uppenbart skäl är att alla, såväl i-länder som u-länder, kan enas om att detta inte är bra.

– Det finns en global konsensus om att vi alla ska hjälpa till att minska utsläppen från skövlingen av regnskogen, säger Hans Nilsagård på Jordbruksdepartementet.

Hans Nilsagård har ansvar för skogsfrågorna i den svenska förhandlingsdelegationen. Han tillägger att det finns något för alla i frågan. Stoppad skövling av regnskogen gynnar också den biologiska mångfalden.

Klimatmötet i Köpenhamn producerade en agenda, Redd +, med en budget på 30 miljarder amerikanska dollar för att bland annat bekämpa avskogningen i u-länderna.

Den tredje anledningen till att skogen får en större roll i de fortsatta förhandlingarna är att den är det enda området i den internationella klimatpolitiken som ännu inte fått ett slutgiltigt regelverk för utsläpp och upptag av koldioxid.

Det är därmed en av de viktigaste frågorna på dagordningen inför klimatmötet 2010. Andra områden, som industri, transporter, byggnader och jordbruk har redan fått sina regelverk.

Kruxet för skogen är att man måste komma fram till hur man mäter skogens kolflöden. Den frågan fyller just nu kalendrarna hos klimatförhandlarna från världens regeringar.

Bland annat handlar det om hur man mäter det kol som är bundet i virke som blivit delar av byggnader. En annan knäckfråga är hur man bedömer skogens roll för utsläppen i enskilda länder. Sverige har till exempel mycket skog och låga utsläpp.

– Eftersom vi har låga utsläpp blir skogens roll jämförelsevis stor procentuellt sett och det är viktigt att man får regler som inte misskrediterar ett hållbart och aktivt skogsbruk, säger han.

Frågan är förstås vad det internationella klimatarbetet egentligen betyder för skogsägare i ett land som Sverige.

– Klimatfrågan kommer definitivt att öka efterfrågan på skogsråvara, inte bara på bioenergi. I framtiden kanske man uppvärderar trähus jämfört med betonghus, säger Hans Nilsagård och påminner om att klimatfrågan redan drivit på efterfrågan på bioenergi som i sin tur drivit priset på råvaran.

– Det är inte orimligt att detta fortsätter, säger Hans Nilsagård och tillägger att skogsägare troligen kommer att kunna tjäna pengar på en hög tillväxt.

TEXT CARINA GERKEN CHRISTIANSEN

Till toppen

Vidare i SkogsVärden