SKOGSSKÖTSEL

Från skogsägare till skogsföretagare

Maria Westrin Wernström är en aktiv skogsägare. Det kan hon vara tack vare att hon tar hjälp med förvaltningen.

Det är tjugo år sedan Maria Westrin Wernström blev skogsägare. 260 hektar i Ångermanland skulle delas med storasyster. Resan till att bli skogsföretagare började på allvar när de tio år senare klöv fastigheten.

För Maria var affärer ingenting nytt. Men skogsbruket med alla dess begrepp och företeelser var en ny värld, en värld som hon snart fyllde med vägbyggen, rotpostförsäljningar, avverkningar, nyckelbiotoper, skogsvård – för att inte tala om skatteplanering, deklarationer och bokföring. De senaste tio åren har hon i rask takt köpt sex skogsfastigheter och sålt två.

–Jag fick kraften från mina förfäder uppe runt Sidensjö och Trehörningsjö. De sålde inte sin skog till skogsbolagen, de startade skogsägarförening, sparbank, sågverk och samfälligheter, företag och föreningar. Kunde de, så kunde väl jag! Ja, det är klart, jag undrade lite hur det skulle gå när jag för några år sedan lånade pengar för att köpa mer skog...

Hon ler och ögonen glittrar.

– Men skogen kan ju vara en gynnsam bransch. Och inte minst: jag hade skaffat mig goda rådgivare! Det är mycket man kan göra så länge man håller sig inom ramarna för vad skogen kan avkasta inom den planeringshorisont man har.

– Min skogsförvaltare har varit min möjliggörare, säger hon och syftar på hur hon fått hjälp att göra affärer som passar just hennes livssituation och ekonomi.

Hon har styckat av en hel ångermanländsk skogsgård för att kunna växa vidare. Nu är hon mitt uppe i sitt senaste skogsförvärv, en dåligt skött fastighet som ska få en nystart. Hennes förvaltare hjälpte henne att reda ut vad det skulle kosta att få fastigheten i skick.

– Jag känner mig trygg med min förvaltare och känner man sig trygg vågar man också vara modig. Att gå vidare med idéer och styra i ny riktning har krävt råd som varit ovärderliga. Det är ju min ekonomi och framtid det handlar om! Kostnaden för professionell rådgivning är mycket liten i förhållande till vinsten.

Maria Westrin Wernström är numera en fullfjädrad skogsföretagare som sköter det mesta av pappersarbetet själv. Men lite hjälp tar hon från vår ekonomikonsult nära sitt hem i Stockholm – som en kvalitetssäkring.

– Då blir jag uppdaterad på skattetekniska förändringar. Vi pratar om hur jag ska planera för årets sista månader så att jag har gjort allting rätt inför årsskiftet och den kommande deklarationen.

Hon söker bästa möjliga avkastning och värdeutveckling. Nödvändiga skötselåtgärder skjuts inte bara på framtiden – det skjuter också intäkter från avverkningarna på framtiden. Besluten om de kommande årens verksamhet fattas utifrån ett budgetmöte.

– En förvaltare måste klara att samordna skogen och ekonomin för att jag som kund ska uppnå bästa resultat, menar Maria. Jag har alltid en uppdaterad plan för både ekonomi och skog som sträcker sig flera år framåt i tiden. Att bara sköta skogen – det är inte skogsförvaltning!

TEXT & FOTO: SVERKER JOHANSSON

Marias förvaltningstips

Ta vara på skogen - och njut

KUNSKAP
Utan kunskap är det inte möjligt att förstå vidden av möjligheterna och ansvaret. Gå kurser - då blir du en bättre beställare! Det blir du också genom att fortlöpande lära dig av din skogsförvaltare. På sikt bör du också ha kunskap i företagande – framför allt hur de ekonomiska aspekterna kopplar till skogens möjligheter.

RÅDGIVARE
Dina rådgivare är dina ”möjliggörare”. Diskutera, planera och lär känna dem väl – och se till att skogsgrannarna lär känna dem också, så blir allt enklare. Presentera dem för ditt nätverk i bygden så blir din skogsförvaltare din förlängda arm.

Ha inte kvar en dålig rådgivare – byt! Rådgivaren måste till exempel kunna hantera symbiosen mellan skog och ekonomi för att hjälpa dig som skogsföretagare, det räcker absolut inte med att bara kunna sköta skogen.

NÄTVERK
Omge dig med människor som befinner sig i samma situation. Dela erfarenheter, svårigheter och glädjeämnen med dem. Du har ingen affärsrelation med ditt nätverk, så nätverket och rådgivarna kompletterar varandra på ett utmärkt sätt.

TÄNK SKOG OCH EKONOMI
Tillsammans med din rådgivare ser du över hur mycket skogen kan avkasta och lägger fast en tidsplan för kostnader och intäkter åtminstone fem år framåt. Använd den när du ska deklarera – nästa års verksamhet blir ju nästnästa års taxering. Gör om din planering om något förändras, exempelvis om en intressant fastighet blir till salu. Skatta inte bort pengarna, använd dem i verksamheten.

TÄNK LÅNGSIKTIGT
Eftersom skogens ekonomi ger bäst utfall med en lång planeringshorisont ska du också odla långsiktigt hållbara kontakter som kan följa dig på resan mot dina mål. Långsiktighet är förstås också att följa skogens takt och att tänka i uthålliga, ekologiska termer.

17 andelsägare

En professionell förvaltare

Samsyn. Delägaren Malte Hjortlöv, t v, och förvaltaren Lars Lundkvist studerar kartan över Keräsjoki Gemensamhetsskog.

I nästan 60 år har de ägt skog tillsammans. Det har varit berikande, inte bara ekonomiskt.
– Vi tycker att den här ägandeformen är mycket bra, säger Wille Haara, ordförande i Keräsjoki Gemensamhetsskogs Samfällighet, som anlitar proffs.

Drygt hälften av de 17 andelsägarna i Keräsjoki Gemensamhetsskogs Samfällighet har kommit till delägarmötet. Skogsförvaltaren Lars Lundkvist är föredragande. Delägarna resonerar om hur skogen ska skötas det kommande året, hur stort uttag som är klokast och vilka åtgärder som behövs. Stämningen är god och samstämmigheten stor.

– Det är sällan vi inte är överens. Vi diskuterar och kommer alltid fram till vettiga beslut, säger Wille Haara.

» Vi har slagit oss ihop och anlitar proffs, för övervakning, planering och skötsel

Av gemensamhetsskogens 3 000 hektar är cirka 1 700 produktiv skogsmark. Skogsmarken är uppdelad på 45 procent tall, 20 procent gran och 35 procent löv. Genom markberedning och skogsvård har man både skapat nya skogsytor och byggt upp virkesförrådet.

– Redan på 50- och 60-talen gjorde man stora dikningar. På 40-50 år har vissa områden utvecklats till fullvärdig skogsmark, konstaterar Lundkvist.

Varje år tar samfälligheten ut mellan 1 000 och 1 500 skogskubikmeter. Det är bara en mindre del av den årliga tillväxten. Lundkvist förklarar:

– En stor del av tillväxten sker i områden som vi har nyodlat. Det handlar om ungskog som måste stå på tillväxt ett tag till. Men ska man sköta fastigheten optimalt måste vi nu öka uttaget något.

På markerna bedrivs också jakt, framför allt efter älg.

– Älgjakten är gemenskapsskapande. Det är många barn till delägare som jagar. Det gör att de får anknytning till byn, säger Haara.

En viss intäkt ger även fiskerättigheter vid Kukkolaforsen i Torneälven.

Att vara många delägare, alltmer utspridda, kan innebära praktiska problem, men alla har möjlighet till inflytande.

– Det här ger oss bättre möjlighet att sköta om skogen, hävdar Haara. Genom att vi har slagit ihop oss så här kan vi anlita proffs för övervakning, planering och skötsel.

TEXT: HANS OLOV OHLSON
FOTO: TOMAS BERGMAN

Helheten är viktig för mig

Inte bara skogen. Gustaf och Honorine Ekman uppskattar att få hjälp med helheten.

Gustaf Ekman har två fastigheter och två olika affärsupplägg med oss. På den ena tar han bara hjälp vid behov – på den andra sköter vi skogen och upplåtelserna.

På Årnäs, vid Vänerns strand och foten av Kinnekulle, sköter Gustaf Ekman verksamheten själv. Vi servar här med rådgivning, plantmaterial och maskinhjälp vid behov. På Hovetorp söder om Linköping sköter vi förvaltningen av skogen och de omfattande upplåtelserna i form av jordbruksarrenden i form av tre större gårdsarrenden, jaktarrenden, många permanentboenden och torp, en kursgård, en flygfyr...

– Att förvaltaren hjälper mig med helheten är viktig för mig, berättar Gustaf Ekman. De tar hand om såväl skogsbruket som den löpande förvaltningen av alla fastigheterna – jag får bland annat hjälp med underhåll och renoveringar, anskaffning av hyresgäster, bevakning av marknad och regelförändringar, liksom kontakter, syner och förhandlingar med arrendatorer och hyresgäster. Vi möts i december på ett budgetmöte, där skogsförvaltaren Stefan Åman och hans kollega Ulrik Abelsson, som är fastighetskonsult har samordnat den föreslagna verksamheten i en budget, där vi till exempel balanserar ut onödiga skatteeffekter. Jag har då ofta gjort en ”skuggbudget” och så stämmer vi av en skarp, rullande verksamhetsplan. Sedan följer vi upp verksamheten löpande, ungefär en gång i veckan.

– Ekonomin sköter jag själv, men får resultatuppföljning i form av månadsrapporter. Dessutom får jag bokföringen över Hovetorp i god tid inför deklarationen.

– Jag har varit kund sedan 1992, men har förstås gjort någon upphandling under tiden för att marknadsanpassa vår gemensamma affär. Förutom att de tar helhetsansvaret uppskattar jag att min förvaltare är en oberoende spelare som konkurrensutsätter sina kunders virke på marknaden. Jag har med deras hjälp bland annat gjort mycket bra virkesaffärer med finsk skogsindustri, då vi skeppat ut via Bråviken.

TEXT & FOTO: SVERKER JOHANSSON

Till toppen

Vidare i SkogsVärden