SLUTAVVERKNINGEN – SÅ BLEV DEN

Avverkade virkesvolymer och den skattade tillgängliga volymen skogsbränsle på samma objekt. Kartan visar var de olika sortimenten ligger.

GALLRINGSUPPFÖLJNING

Med skördardata från en gallringsskördare med GPS redovisas avverkad areal och uttagets storlek i form av grundyteuttag, medelstam och stickvägsandel.

Denna information kan användas för att uppdatera skogsbruksplanen och planera för framtida åtgärder i beståndet. Om man har bra information om beståndet före gallringen kan man också beräkna gallringsstyrkan (uttagsprocent) och gallringskvoten. Då kan man spara in en del av arbetet med gallringsuppföljning i fält.

1 ruta = 0,25 ha

KVITTO FRÅN AVVERKNINGEN

Tabellen redovisar trädslag, volymer, skador, prognostiserat värde enligt stampris samt en prognos på tillgängliga skogsbränslevolymer och dess värde. Kvittot ger skogsägaren snabb information om avverkningen och ökar transparensen i virkesaffären.

Skogens kvalitet kan klassas automatiskt från skördarens mätdata. Spridningen i värde jämfört med dagens system för virkesmätning och prissättning var bara några få procent. Resultaten öppnar för nya affärsformer i skogen (bland annat stamprissättning. Läs mer på www.skogforsk.se).

Om ersättningen grundas på inmätningen vid industri kommer det att bli vissa differenser i värde och volym jämfört med skördarmätningen.

DIN FRAMTIDA SKOG

Dessutom kan skogsbruksplanen och den långsiktiga planeringen få viktiga data som underlag, bland annat nya data om rötandelar och skogens produktionsförmåga.

FOU-PROJEKTEN

i stiftelsen Skogssällskapets forskningsutdelning 2010.

Förvaltningsmodeller för målrelaterat skogsbruk, Ljusk Ola Eriksson, SLU. 2 900 000 kr.
De planeringsinstrument som utvecklats i Heurekaprojektet vid SLU öppnar för effektiv målstyrd planering av mindre och medelstora fastigheter – med hänsyn även till andra företeelser och intressen än de som är knutna till virkesproduktionen.

Lövskog för framtiden. Magnus Löf, SLU. 400 000 kr.
Medfinansiering av ett ramprogram för FoU om lövskogsbruk under sex år. Lövträd utgör ungefär en femtedel av det totala virkesförrådet i Sverige. Genom ökade kunskaper kring lövskogens produktion och ekonomi samt kring lövskogens klimat- och miljövärden samt sociala värden skulle lövskogen kunna spela en större roll än idag.

Effektivare informationsöverföring baserat på skördardata. Johan Möller, Skogforsk. 1 000 000 kr.
Se artikel här intill.

Utveckling av nya generella stamfördelningsfunktioner. Kenneth Nyström, SLU. 1 000 000 kr.
De fördelningsfunktioner som tillämpas i beräkningar och prognoser baseras på trädslagsrena, homogena och likåldriga bestånd. Det finns därför ett stort utvecklingsbehov att skapa trädslagsfördelningar för mer heterogena skogar, som blir allt vanligare i form av stora arealer så kallade konfliktbestånd som tillkommit efter att röjningsplikten avskaffades, samt det ökade intresset för och behovet av hyggesfria skogsbruksmetoder.

Prestation och kvalitet i skogsbruksplanering med stöd av laserskanning. Johan Sonesson, Skogforsk. 400 000 kr.
Flygburen laserskanning är en ny metod som blir en viktig komponent i skogsbrukets dataförsörjning. Om några år förväntas stora delar av Sverige ha laserskannats. Laserskanningen ökar planläggarens prestation samtidigt som kvaliteten på data förbättras.

Beslutsstöd och metod för att minimera markpåverkan vid drivning. Magnus Thor, Skogforsk. 750 000 kr.
Antalet tjäldagar i Sverige förväntas fortsätta minska. Den starkt ökade efterfrågan på skogsbränsle innebär dessutom en konflikt mellan uttag av skogsbränsle och att använda riset för att förbättra bärigheten i körvägarna. Laserskanning, en ny inventeringsteknik, levererar en intressant ”biprodukt” i form av en detaljerad terrängmodell. Den kan kombineras med andra geografiska data till ett användbart beslutsstöd.

Hållbara bekämpningsstrategier mot Phytophthora- sjukdomar på lövträd. Johanna Wintzell, SLU. 287 000 kr.
Svampliknande patogener av släkten Phytophthora utgör ett allvarligt hot mot lövskogsbruk. Hotet förväntas öka ytterligare i framtiden då klimatet förmodligen blir gynnsammare för dessa skadegörare. Detta forskningsprojekt ska utvärdera en ny biologisk bekämpningsstrategi.

Utgivning av historiska skogslexikon. Bengt Ek, Föreningen Skogen. 60 000 kr.
Skogshistoria har på många sätt betydelse för dagens skogsbruk. Genom att de gamla verken görs tillgängliga blir historiska begrepp och källor mer tillgängliga för vår samtid.

Demonstrationsområden för naturvård och rekreation. Mats Niklasson/Mattias Eriksson, Skogssällskapet. 440 000 kr.
I samarbete med två kommuner kommer Skogssällskapet att visa och informera om skötsel och åtgärder för att bevara naturvärden och skapa attraktiva rekreationsmiljöer för olika målgrupper. Ytorna skall kunna användas för både kompetenshöjning av yrkesverksamma och information till en intresserad allmänhet.

Förvaltning av ekoparker och fastigheter med stark naturvårdsinriktning. Mats Niklasson. 560 000 kr.
Det finns i dag ett växande kundsegment som efterfrågar förvaltning med en naturvårdsinriktning som klart överstiger certifieringsnivåerna. Skogssällskapet kommer att utveckla konceptet på två stora fastigheter där ägarna beslutat sig för en omställning till en mycket hög andel naturvård.