VILTFÖRVALTNING
Prisad viltsamverkan på Engaholm
Prisad samverkan. Jordbruksarrendatorn
Willy Svensson och markägaren Anders
Koskull vet hur man skapar teamwork.
För tre år sedan låg Alvesta grisigt till. Åker och vall vändes upp och ned.
Trädgårdarna jordfrästes. Lokaltidningen hade till och med en särskild vildsvinsreporter.
Rötmånadshistorier om attackgrisar spreds över bygden.– Det var ställningskrig mellan jägare, jordbrukare och villaägare, berättar Anders Koskull som driver det 6 000 hektar stora Engaholm strax utanför Alvesta. Jag var tvungen att hitta en lösning. Förutsättningen var ett trepartssamarbete med en levande dialog – nyckeln var att hitta en ny jaktarrendator som ville samarbeta.
Ryssby Naturbruksgymnasium fick arrendet och vändningen kom. Skolan lanserade utfodringsplan och åtling, stängsel och skjutgator. De jagade runt samhället för att störa bort grisarna.
»Vi behöver både elstängsel och vakjakt.
Vildsvinen lär sig snabbt att bryta strömmen
om de ostört får gå och böka vid stängslet –
de bökar jord över tråden. Eller också lär de
sig att det är värt en elstöt för att få vete till
middag «
De nya jägarna togs emot med öppna
armar. Även av jordbrukaren på Engaholm,
Willy Svensson. Nu kunde han
kartlägga problemställena och tillsammans
med Ryssby planerades utfodringsplatser
i skogen för att styra bort
grisarna från grödan. Dessutom kartlades
grisarnas rörelsemönster. Ett hundratal
meter innanför problemställen anlades
åtelplatser.– På det sättet skjuter de snabbare bort problemgrisarna, säger Willy Svensson nöjt. De stör också ut dem från områdena nära åkrarna genom hundjakt. När det är hundförbud i markerna bandar de med hundarna. Vittringen verkar avskräckande en tid.
På åkrarna ska det vara otäckt att vara gris. Framför allt då tjälen går ur marken, samt under sådd och mognad. Då är det viktigt att det istället är lugnt och fridfullt i skogen, med tillgång till foder.
– Nu på våren ringer jag i god tid innan ska jag så, säger Willy. Då hinner jägarna förbereda sig.
Skjutgator på sex eller 12 meter ordnas runt vissa åkrar. De förses med eltråd på 30 och 60 centimeters höjd. Gatornas bredd anpassas efter Willy Svenssons slagredskap, så att han effektivt kan hålla rent.
– Vi behöver både elstängsel och vakjakt. Vildsvinen lär sig snabbt att bryta strömmen om de ostört får gå och böka vid stängslet – de bökar jord över tråden. Eller också lär de sig att det är värt en elstöt för att få vete till middag. Men ofta stoppar de till lite innan stängslet och då smäller det förhoppningsvis, säger Willy Svensson. Det är viktigt att hålla dialogen. Grisarna ändrar beteende. Då måste vi också ändra taktik.
Åtgärderna är förstås inte gratis. En åker på 10 hektar kostar cirka 1 000 kronor per hektar att skydda med stängsel och slagning av skjutgator. Mindre arealer blir förstås dyrare per hektar.
– Det är investeringar, underhåll och förlorad arbetstid, säger Willy. Jamen, lite gris är väl roligt att ha, brukar folk undra. Nej, säger jag då. Det är tufft som det är att vara jordbrukare.
– Det finns tre viktiga ledord i det här arbetet – dialog, kompromiss och samverkan, säger Anders Koskull. Ryssby kan inte bedriva jakten precis som de vill, Willy kan inte få full utväxling på sina åkrar och jag kan inte få fullt arrende. Men det är så här vi får det att fungera. Vi maximerar värdet för alla inom de givna ramarna.
I våras fick RyssbyGymnasiet, Anders Koskull och Willy Svensson dela Svenska Jägareförbundets Viltvårdspris för sin framgångsrika samverkan.
– Särskilt roligt var det att Willy som inte är jägare fick priset, säger Anders Koskull. Det ger hopp om bättre samverkan framöver – och det kommer att behövas.
LYCKAD VILTEXKURSION PÅ ENGAHOLM
Carl Pfeiff är viltförvaltare
på Skogssällskapet.
Det var temat för en välbesökt exkursion om viltförvaltning som Skogssällskapet och Jordägareförbundet anordnade på Engaholms gods i Småland.
Carl Pfeiff, Skogssällskapets välkända viltförvaltare och ansvarig för samordningen av skogoch viltbruk åt allt fler kunder, höll i programmet tillsammans med affärschef Klas Gustavsson och markvärden Anders Koskull.
– Det är glädjande att intresset för viltvård ökar igen. Det är ett lönsamt sätt att minska skadorna, säger Carl Pfeiff.
Råd för bättre vildsvinsförvaltning
Goda råd ur den nya skriften ”Vildsvinsförvaltning i samverkan”, som Jordägareförbundet, Jägareförbundet, LRF, Polisen, Kennelklubben och Yrkesjägarna har arbetat fram:- Inventera vildsvinen. Skaffa
gemensam syn på antalet.
- Utred skadorna – var, när,
hur och hur ofta?
- Utfodring är till för att styra
bort vilt från odling, vägar
och bebyggelse. Lägg inte ut
mer foder än att det äts upp
på ett par dagar. Enbart vegetabiliskt
foder.
- Skapa en gemensam
avskjutningsfilosofi och en
plan för vilka jaktmetoder
som ska användas.
- Utbildning för att öka kunskaperna.
- Samverkan är nyckelordet.
LÄSTIPS
Mer läsning: Carl Pfeiff, Skogssällskapets viltförvaltare, ger sina bästa tips om balanserad vildsvinsförvaltning i Skogsvärden 3/2008 här på www.skogssallskapet.se.TEXT SVERKER JOHANSSON
Till toppen
Vidare i SkogsVärden 