Kunskap och proaktivitet behövs i arbetet med skogens upplevelse­värden

Cyklister i skog. Foto: Matilda Holmqvist

Skogsstyrelsen vill få in sociala värden i det formella skyddet av skog. Foto: Matilda Holmqvist

Stat och myndigheter behöver bli mer proaktiva i arbetet med skogens upplevelsevärden. Det visar ett projekt vid Umeå universitet som Skogssällskapet har finansierat. Projektet visar att de regionala variationerna är stora i hur upplevelsevärden (sociala värden), tas in i det formella skyddet av skog i dag. Samtidigt säger glesbygdens skogsägare att de saknar tillräcklig kunskap, nätverk och myndighetsstöd för att utveckla sina skogars sociala värden.

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig

– Det behövs en koordinering kring sociala värden, och där spelar Skogsstyrelsen, men också kommunerna en viktig roll, säger Therese Bjärstig, docent och forskare i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Under 2015 och 2016 har Skogsstyrelsen drivit ett pilotprojekt med naturvårdsavtal för skogar med höga upplevelsevärden. Målet är att få in sociala värden i det formella skyddet av skog, men de regionala skillnaderna inom Skogsstyrelsen är i dag stora.

– Våra intervjuer med myndighetsrepresentanter visar att det varierar väldigt mycket från region till region i hur man tar in sociala värden i skyddet av skog, säger Therese.

Therese Bjärstig menar att det behövs tydligare policys och riktlinjer inom Skogsstyrelsen, om skogsägare verkligen ska få information om att möjligheten med naturvårdsavtal för sociala värden finns.

– Skogsstyrelsen behöver arbeta mer proaktivt med den här frågan, och exempelvis bjuda in enskilda skogsägare och andra relevanta aktörer till informationsmöten, säger Therese.

Fokus på tätortsnära skogar gör att glesbygden glöms bort

En svaghet i naturvårdsavtalen i Skogsstyrelsens pilotprojekt är att de framförallt är anpassade för tätortsnära skogar, menar Therese Bjärstig.

– De skogsägare i norra Sverige som vi intervjuade känner sig långt från ”marknaden”, och de ser också den exklusiva känslan av att vara ensam i skogen som ett viktigt socialt värde. Det kan göra det svårare att se nyttan med de här avtalen, eftersom fokus är att göra skogen lättillgänglig för friluftsliv och rekreation. Dessutom hade många av skogsägarna som vi intervjuade dåliga erfarenheter av när många nyttjar deras mark, med bland annat nedskräpning, berättar Therese.

Dialog och delaktighet är därför en nyckel här, menar Therese.

– Om en skogsägare upplever att det blir högt tryck på fastigheten – då är det ju viktigt att man har en bra dialog kring dragning av skoterleder till exempel.

Nätverk och samarbeten en nyckel för landsbygdsutveckling

Therese Bjärstig tror att nätverk där sociala värden diskuteras kan öppna upp för nya möjligheter och samarbeten mellan skogsägare i samma region.

– Få av skogsägarna som vi intervjuade såg de sociala värdena på sin egen fastighet som en affärsmöjlighet. Men i samverkan med andra skogsägare tror jag att man kan se att olika sociala värden kan komplettera och stärka varandra – en kanske har bra fiske på fastigheten, en annan
stuguthyrning, en tredje bra fågelskådning och en fjärde en viktig nyckelbiotop, säger Therese.

Skogsstyrelsen, kommuner, skogsförvaltare och skogsägarföreningar kan spela viktiga roller för att skapa ett sammanhang och en mötesplats för skogsägare, och sprida goda exempel på hur sociala värden kan generera nya varor och tjänster. Det kan i sin tur bli ett viktigt bidrag till en hållbar landsbygdsutveckling i framtiden eftersom naturturismen i Sverige växer snabbt och både genererar intäkter och skapar jobb på landsbygden.

– Som enskild skogsägare har man sin lilla pusselbit i ett större landskap – och där är det viktigt att det finns aktörer som koordinerar och bevakar skogsägarens röst i det större sammanhanget. Skogsägarna som vi intervjuade känner att deras lilla röst inte spelar någon större roll.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Kvalitativa intervjuer med skogsägare i sex län

I projektet har 57 kvalitativa intervjuer genomförts med skogsägare i sex län med betoning på glesbygd: Västerbotten, Jämtland, Dalarna, Värmland, Västra Götaland och Kronoberg. De intervjuades skogsinnehav varierade mellan 2 och 1400 hektar, med ett medelinnehav på 177 hektar.

Syftet med projektet har varit att kartlägga och analysera skogens sociala värden med utgångspunkt i privata enskilda skogsägares upplevelser, prioriteringar och behov. Projektet har bedrivits av Therese Bjärstig vid Statsvetenskapliga institutionen på Umeå universitet och har finansierats av Skogssällskapet.

Några slutsatser av projektet i punktform:

  • Det behövs mer information och utbildning om skogens sociala värden för skogsägare.
  • Stat och myndigheter borde bli mer aktiva i arbetet med skogens sociala värden.
  • Naturvårdsavtalen för skogar med höga sociala värden är framförallt utformade för tätortsnära skogar och riskerar att sakna relevans på glesbygden.
  • Skogsägarna är positiva till ekonomiska styrmedel och frivilliga avtal för att sociala värden i skogen ska främjas. Däremot vill de inte ha någon lagstiftning inom området.
  • Skogsägare i glesbygden lyfter enskildhet/avskildhet och tystnaden/skogens ljud som ett viktigt socialt värde – ett nytt område som inte direkt lyfts fram i nationella policys.
  • Samägande och ett litet innehav fördes fram av skogsägarna som begränsningar i arbetet med sociala värden. På små skogsfastigheter tyckte skogsägaren att det var svårare att utveckla de sociala värdena, och samägande sågs som en begränsning då det kräver samsyn och samarbete mellan delägarna.

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.