Gå till innehåll

Publicerad: 15 juni 2017

Senast reviderad: 15 juni 2017

Klimat, kväve och skogsbruk: Stora förändringar av skogarnas markflora

– Omfattningen och snabbheten överraskade oss mest. Så kommenterar Per-Ola Hedwall de förändringar i skogarnas markflora, som han och  forskarkollegan Jörg Brunet uppmätt .

Per-Ola Hedwall, forskare vid SLU i Alnarp

De båda forskarna vid Sveriges lantbruks­universitet, SLU, har analyserat hur markvegeta­tionen förändrats mellan 1994 och 2013, se faktarutan längst ned. Forskningsprojektet har finansierats av Skogssällskapet.

Studien har gjorts mot bakgrund av ett varmare klimat, kvävenedfall och ett skogsbruk som lett till tätare och mörkare skogar. Under de senaste 20 åren har medeltemperaturen i Sverige stigit med 0,9 grader och årsnederbörden har ökat med åtta procent.

– Mer än hälften av markvegetationens arter har tydligt påverkats, antingen ökat eller minskat påtagligt. Förändringarna är än så länge störst i södra Sverige, säger Per-Ola Hedwall, skogsforskare vid SLU i Alnarp.

Skuggtåliga arter gynnas

De arter som ökar är sådana som gynnas av värme, till exempel skogsbräken, nejlikrot och hallon. Även många skuggtåliga artgrupper, som ormbunkar och buskar, har gynnats. De som minskar är främst ljuskrävande arter med låga näringsbehov, till exempel bärris. Att skogarna i Sverige blivit tätare har missgynnat blåbärsoch lingonriset, vilket visas av andra studier av Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall med flera.

– Det är en tråkig utveckling eftersom möjligheterna att plocka bär är en viktig del av skogens sociala värden. Bärtillgången påverkas dock, förutom av mängden ris, också av vädret och varierar starkt mellan olika år. Till exempel blev ju 2016 ett rekordår för blåbär, säger Per-Ola Hedwall.

Mycket oroande är att mängden markvegetation som helhet minskar i landets skogar. Det beror troligen främst på att skogarna blivit mörkare. En utarmning av markfloran kan få negativa konsekvenser för skogsekosystemet, eftersom det finns mängder av insekter, fåglar och däggdjur som lever i och av markvegetationen. Denna mångfald skapar balans i näringssystemet. Inte minst är bärris en väsentlig del av näringskedjan.

De storskaliga miljöförändringarnas effekter märks tydligast i södra Sverige, där kombinationen av temperaturhöjning och kvävenedfall starkt påverkar markvegetationen. Stor andel täta, snabbväxande granskogar med korta omloppstider har också bidragit.

– Trenderna i södra och norra Sverige liknar varandra men är olika starka. Med ett varmare klimat och ökad tillväxt, som leder till mer slutna bestånd, finns det risk att störningarna i markfloran sprider sig norrut.

Nätverk av öppna och näringsfattiga miljöer behövs

Till skogsägare som vill bevara den biologiska mångfalden i markvegetationen ger forskarna konkreta råd, som att gallra oftare och minska andelen gran, se faktarutan nedan.

– Att motverka effekterna av höga kvävenedfall är också angeläget i stora delar av landet. Uttag av grot och hyggesbränning kan då vara lämpliga metoder.

Forskarna har lagt fram sin slutrapport, men arbetet med markfloran fortsätter. En utmaning är att finna vägar att bevara den del av floran som nu minskar. Då behövs nya skötselmodeller där man på landskapsnivå skapar nätverk av öppna och näringsfattiga
miljöer.

– En annan intressant fråga är vad som sker i markskiktet när en tät och mörk skog avverkas. I sådana bestånd finns det ju väldigt lite markvegetation, så det är fritt fram för helt nya arter att flytta in. Vad som då kan hända med ekosystemen vill vi gärna veta mer om, säger Per-Ola Hedwall.

TEXT: Anders Thorén

Så kan mångfalden skyddas:

  • Gallra oftare för att öka ljusinsläppet till markskiktet.
  • Öka nätverken av öppna landskapspartier som vägkanter, våtmarker och betesmarker.
  • Minska andelen gran.
  • Satsa mer på tall, björk och ek som släpper in mer ljus.

Ola Langvall, skogsforskare på SLU, Enheten förskoglig fältforskning

Årliga analyser av mängden lingon och blåbär

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gör sedan 2006 årliga prognoser över tillgången på lingon och blåbär. Prognoserna bygger på landsomfattande observationer av mängden blommor, kart och mogna bär på Riksskogstaxeringens provytor. Dessa data kombineras med upprepade observationer på permanenta bärprovytor utspridda över landet.

– Produktionen av bär varierar starkt mellan olika år så tyvärr kan vi av resultaten för 2006–2015 inte dra några slutsatser om den långsiktiga utvecklingen. Denna tidsperiod är alltför kort i förhållande till hur stor variationen är, säger Ola Langvall, skogsforskare på SLU, Enheten för skoglig fältforskning.

Professor Lars Kardell, SLU, i samarbete med andra, tog fram skattningar på totalproduktionen av blåbär under 1970-talet.

– När vi jämför med deras skattningar kan vi se att produktionsnivåerna under 2000-talet legat på ungefär samma nivåer som under åren 1977–1979. Vi har dock bara tittat på siffror för hela landet, så utvecklingen kan skilja sig mellan olika landsdelar. Vi vet också att viltstammens storlek påverkat mängden bär i mycket hög grad under olika perioder. I vilket fall som helst är det positivt att vi ännu inte kan se någon långsiktig negativ trend i landets bärproduktion, säger Ola Langvall.

Förändringar under 20 år

Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall har i sitt forskningsprojekt om markflorans utveckling utgått från Riksskogstaxeringens vegetationsinventering 1994– 2013. Den inventeringen görs på ett stort antal provytor runt om i landet. Forskarna har analyserat drygt 100 av de vanligast förekommande arterna och delat in dem i grupper som ökat, minskat eller inte alls påverkats. Dessa förändringar har satts i relation till varmare klimat, ökande kvävenedfall och minskat ljusinsläpp som en följd av förändrad skogsskötsel och ökande virkesförråd.

Dela

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

0771 - 22 00 44

Skogssällskapets huvudkontor:
Besök: Kilsgatan 4
Postadress:
Box 11374
404 28 Göteborg

Hitta ditt lokala kontor under Kontakt

I sociala medier

Skogssällskapet på Instagram
Skogssällskapet på Facebook

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.