Gå till innehåll

Publicerad: 05 oktober 2017

Senast reviderad: 05 oktober 2017

Blandskogen genom tiderna – vanligare för hundra år sedan

Foto: Christian Gustavsson

– Svenskt skogsbruk håller på att öppna för alternativa skötselmetoder där blandskogar är en möjlighet. Det säger Thies Eggers på Skogssällskapet.

Han tror att diskussionen om blandskogar som alternativ till monokulturer av tall och gran, bottnar i en oro för hur skogen ska klara klimatförändringarna. Men också i att fler skogsägare blivit intresserade av hyggesfritt skogsbruk.

– Blandskogsskötsel och hyggesfritt går hand i hand eftersom man jobbar mycket med naturlig föryngring i blandskogar, säger Thies Eggers.

Blandskog vanligare för hundra år sedan

Att blandskog var vanligare för hundra år sedan går att läsa sig till i A. Wahlgrens tjocka volym Skogsskötsel från 1914. Där står att 70–75 procent av Sveriges skogar bestod av barrblandskogar. Enligt dagens officiella statistik från Riksskogstaxeringen är motsvarande andel cirka 30 procent.

Vi har fått mer trädslagsrena skogar på grund av industrins efterfrågan. Men blandskog är inte så dumt att ha, till exempel i ett förändrat klimat.

– Det visar hur trenden sett ut de senaste 100 åren. Vi har fått mer trädslagsrena skogar på grund av industrins efterfrågan. Men blandskog är inte så dumt att ha, till exempel i ett förändrat klimat, säger Thies Eggers.

Han förklarar att en blandskog kan se ut på många olika sätt.

– Det kan exempelvis vara skogar där gran samsas med insprängda mindre områden av tallar och/eller lövträd i andra delar där granen inte trivs, skogar med ljusälskande tall och björk eller skuggtålig gran och bok. Blandskog kan vara skogar med många olika trädslag och olika höjder, eller – på landskapsnivå – en mosaik av homogena bestånd med sinsemellan varierande trädslag. 

Trädslagens naturliga begränsningar påverkar

Lärk.

Enligt riksskogs­taxeringen finns i Sverige, förutom barr-blandskogarna, också åtta procent barr-lövblandskogar och sex procent lövblandskogar. Att det inte finns mer blandskogar med lövträd handlar om traditioner, men också om att trädslagen har sina naturliga begränsningar. Ju längre norrut och ju högre över havet, desto färre trädslag är det som trivs. Att lokal frost gör det svårt för plantorna att överleva blir ofta en utmaning för skogsägaren.

I Tyskland, där Thies Eggers vuxit upp, är blandskog mycket vanligare än i Sverige, bland annat för att många fler trädslag växer naturligt där. I Sverige finns färre trädslag och varierande förutsättningar i olika delar av landet. För skogsägare som är beredda att satsa det som krävs finns dock ofta goda förutsättningar att odla blandskog.

– Ståndortsanpassning är ett viktigt nyckelord. Det innebär att odla de trädslag som trivs med hänsyn till bland annat klimat och markförhållanden på växtplatsen. Sen behöver man också en god portion skogsskötselkunskap och uthållighet för att lyckas, säger Thies Eggers.

TEXT: Malin von Essen

Varför är blandskog aktuellt?

Bland annat för att Skogsstyrelsen arbetar för att nå miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” som Riksdagen beslutat om. Ett etappmål är ”ett variationsrikt skogsbruk” och där kan blandskogsbruk vara ett medel. I en klimatrapport från Skogsstyrelsen (Rapport 2, 2016) pekas bland annat löv- och barrblandskogsbruk ut som ett sätt att minska skaderiskerna, samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. I Skogs­styrelsens Kunskapsplattform för skogsproduktion (Meddelande 2, 2016) anges blandskogsbruk som ett av flera sätt att nå flera skogspolitiska mål.

Vilka trädslag får man använda?

Skogsägare kan använda de svenska inhemska trädslagen där det passar inom ett bestånd. Främmande trädslag, som douglasgran, sitkagran, hybridlärk och hybridasp kan användas efter anmälan till Skogsstyrelsen. Särskilda regler finns för contortatall. Den som vill certifiera sitt skogsbruk behöver också hålla koll på det regelverket.

Hur mycket blandskog har vi i Sverige?

I den officiella statistiken registreras skog som blandskog när huvudträdslaget utgör mindre än 65 procent av beståndets totala volym. Med den definitionen utgörs cirka 28 procent av den svenska produktiva skogsmarksarealen av olika typer av blandbestånd. Barr-lövblandskogar utgör åtta procent och lövblandskogar sex procent.

Diagram över skogsmarksarealen i Sverige och hur stor andel som utgörs av olika typer av blandskogar respektive ensartade bestånd.

Enligt Riksskogstaxeringen är fördelningen följande i våra svenska skogar:

  • 1% ädellövskog
  • 3 % kalmark
  • 6 % lövblandskog
  • 8 % barrlövsblandskog
  • 14 % barrblandskog
  • 2 % contortaskog
  • 22% granskog
  • 39 % tallskog.

Källa: Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen

Dela

0771 - 22 00 44

Skogssällskapets huvudkontor:
Besök: Kilsgatan 4
Postadress:
Box 11374
404 28 Göteborg

Hitta ditt lokala kontor under Kontakt

I sociala medier

Skogssällskapet på Instagram
Skogssällskapet på Facebook

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.