Gå till innehåll

Publicerad: 05 oktober 2017

Senast reviderad: 05 oktober 2017

Med blandskog sprids risken

Om skogsägaren värderar biologisk mångfald och rekreationsvärden högt och är beredd att avstå vissa ekonomiska värden kan det vara en bra idé att satsa på blandskog menar Johan Sonesson. Foto: Nathan Anderson

– Skogsägare som vill göra något annorlunda, som har egna mål och ett hum om konsekvenserna, bidrar definitivt till samhällets mål om ett mer varierat skogsbruk.

Johan Sonesson, Skogforsk. Foto: Skogforsk

Johan Sonesson

Det säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk, efter att ha läst artikeln om Martin Hedberg. Han menar att det finns både för- och nackdelar med blandskogsbruk av den typ som Martin Hedberg strävar efter. Skogsägarens mål måste få avgöra vad som är rätt skogsskötsel i det enskilda fallet.

– Om skogsägaren värderar biologisk mångfald och rekreationsvärden högt och är beredd att avstå vissa ekonomiska värden kan det vara en bra idé att göra som Martin Hedberg, säger han.

Samtidigt är det kanske tveksamt om det med dagens klimat är möjligt att odla trädslag som ek och lind norr om Svenstavik, det vill säga utanför trädslagens naturliga utbredningsområde. Ett generellt råd till skogsägare som vill gå sin egen väg är att börja i litet format, menar Johan Sonesson.

– Man kan alltid prova och så länge man gör det i liten skala och ser hur det går är det ju helt okej. Det torde vara ett hyggligt lokalklimat runt Storsjön och att Martin Hedberg provar att plantera några ekar och lindar på sydsluttningarna kanske inte är helt fel. Om de överlever och växer till stora träd eller bara blir buskar återstår att se, säger han.

Klimatnytta vägs mot biologisk mångfald

För samhället kan det innebära problem om många skogsägare väljer att odla blandskogar med lägre virkesproduktion än traditionella produktionsskogar med tall och gran. Det skulle leda till minskade avverkningsmöjligheter i framtiden.

– Blandskogar med lägre virkesproduktion innebär sänkta avverkningsnivåer och minskad klimatnytta, framför allt på grund av försämrade möjligheter att ersätta material från fossil råvara med träbaserade. Å andra sidan skulle det vara bra för den biologiska mångfalden med ett sådant skogsbruk, säger Johan Sonesson.

Vissa studier av skadegörares ekologi tyder på att blandskogar kan minska riskerna.

Ett argument för blandskogsbruk som ofta lyfts fram är att fler trädslag leder till riskspridning.

– Alla inser nog att beroendet av granen, främst i Götaland, är ett risktagande både för skogsägarna, skogsindustrin och nationen, med tanke på skadegörare och stormar. Även utan klimatförändringarna är det ett risktagande med så mycket gran, eftersom den redan nu växer vid sin sydgräns i Götaland. Med klimatförändringarna kommer dessutom nya skadegörare och fler stormar, säger Johan Sonesson.

Längre mellan måltavlorna i blandskogen

Han tror att anläggning av blandskogar med gran, tall och björk skulle sprida riskerna med tanke på okända klimateffekter på granen i södra Sverige. En blandning av trädslag gör att det blir längre mellan måltavlorna när en skadegörare slår till. Uppföljningar efter stormen Gudrun visar också att blandskog är mer stormfast än ren granskog. Det vetenskapliga underlaget för slutsatser om hur riskerna för skadegörare påverkas av blandskogsbruk är dock fortfarande ganska tunt.

– Vissa studier av skadegörares ekologi tyder på att blandskogar kan minska riskerna. Men hur stor effekten är och vilken blandning som krävs är svårt att säga.

Det är inte heller vetenskapligt klarlagt vilken typ av blandskogar som bäst gynnar den biologiska mångfalden, till exempel bland fåglar. Frågan är om stamvis, gruppvis, eller beståndsvis blandning av trädslag är mest gynnsamt.

– Det finns alldeles säkert vissa fågelarter som kräver nästan ren lövskog för att trivas, medan andra gynnas av en tioprocent inblandning av löv i barrskogen. Här vet vi för lite, säger Johan Sonesson.

En annan osäkerhet för blandskogsbrukaren är hur avsättningen för olika trädslag kommer att se ut i framtiden.

– Den bästa gissningen brukar vara att samma virkespriser kommer att gälla i framtiden som idag. Alla inser nog att det förmodligen inte kommer att vara så, men ingen vet hur det kommer att bli. Den som tror på något väldigt starkt bör nog hålla fast vid det, säger Johan Sonesson.

TEXT: Malin von Essen

Plus för blandskog

  • Ökad biologisk mångfald
  • Högre rekreationsvärden
  • Längre mellan måltavlorna när en skadegörare slår till
  • Mer stormfast än ren granskog visar studier efter stormen Gudrun
  • Riskspridning inför framtida klimatförändringar

Minus för blandskog

  • Mer komplicerat att sköta
  • Fler virkessortiment och högre hanteringskostnader
  • I regel lite lägre virkesproduktion, men oförändrat i gran-/tallblandskogar på medelgoda marker
  • I områden där betestrycket på tall från älg är som högst, kan det vara svårt att lyckas med tall-granblandningar. Att få till gran-björk blandningar kan vara lättare, framförallt på marker med rikligt björkuppslag
  • Generellt mindre erfarenhet av tillväxt/produktion och skötsel

Dela

0771 - 22 00 44

Skogssällskapets huvudkontor:
Besök: Kilsgatan 4
Postadress:
Box 11374
404 28 Göteborg

Hitta ditt lokala kontor under Kontakt

I sociala medier

Skogssällskapet på Instagram
Skogssällskapet på Facebook

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.