Skogens optimala karaktär och förvaltning m a p rehabiliteringsskog i kombination med virkesbruk
Trädålder tillsammans med antal stammar per hektar och trädhöjd är de enskilt viktigaste indikatorerna för att beskriva rehabskogskaraktären. Det kostar inte särskilt mycket att lämna en viss andel rehabskog. Skogens ålder är den mest begränsande faktorn.
Mål med projektet är att "översätta" skogens återhämtande kvalitetet, s.k. rehabskogskaraktär, till skoglig beståndsdata för att därefter ta fram ett skogligt planeringsverktyg. Detta verktyg kan förhoppningsvis användas av skogsbruket för att göra analyser av hur rehabskog kan kombineras med virkesproduktion med minsta ekonomiska förlust och för att kunna göra avvägningar mellan dessa två typer av brukande.
Trädålder tillsammans med antal stammar per hektar och trädhöjd är de enskilt viktigaste indikatorerna för att beskriva rehabskogskaraktären. För att kunna göra avvägningar mellan olika skogsskötselalternativ kan resultatet användas tillsammans med planeringsverktyget Heureka för att göra en "rehabskogsmodell". Simuleringarna visar att det över tid, som mest, går att behålla 6-18% rehabskog i landskapet, med en ekonomisk förlust på 0,1-1,6%, om standardskogsskötsel används. Om rehabskogsskötsel (alternativ skötsel med bl a längre omloppstider, hårdare gallringar eller mer frekventa, lätta gallringar) används kan landskapet innehålla 15-54% rehabskog med en ekonomisk förlust på 1,1–26,5%. Simuleringarna visar att det inte kostar särskilt mycket att lämna en viss andel rehabskog. Skogens ålder är den mest begränsande faktorn. För att få tillräckligt mycket rehabskog i landskapet behöver skogen överhållas. Även spatiala krav på rehabskog, som avstånd till väg och närhet till vatten, verkar vara en starkt begränsande faktor. Om rehabbestånden däremot kan "flyttas runt" i landskapet över tiden blir kostnaden för att behålla en viss andel rehabskog lägre. I projektet har vi tittat på trade-offs mellan skogsproduktion och rehabiliteringsskog men det skulle även vara intressant att kvantifiera själva rehabiliteringsvärdet.
Sammanfattning av projektets resultat
- Vi fann att beståndsålder är den viktigaste faktorn som korrelerar med rehabkvalitet, men även antal stammar per ha och trädhöjden har inverkan beroende på var i Sverige man befinner sig.
Rapporter och publikationer
Slutrapport Pdf, 431.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Y. Lundell et al. (2015) Fakta Skog, nr 6 Pdf, 343.2 kB, öppnas i nytt fönster.
J. Stoltz, Y. Lundell, E. Skärbäck et al. (2016) Planning for restorative forests: describing stress-reducing qualities of forest stands using available forest stand data. European Journal of Forest Research, 135: 803-813. doi:10.1007/s10342-016-0974-7 – kontakta Ann Dolling för särtryck, du kan även läsa Abstract Pdf, 64.9 kB, öppnas i nytt fönster.
E. Nordström, A. Dolling, E. Skärbäck et al. (2015) Forests for wood production and stress recovery: trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research, 134: 755. doi:10.1007/s10342-015-0887-x – kontakta Ann Dolling för särtryck, du kan även läsa Abstract Pdf, 65.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Ämne: Upplevelsevärden
Startår: 2011