Gå till innehåll
Avslutat projekt

Kan naturhänsynen vid skogs­avverkning göra större nytta om den anpassas efter länsstyrelsernas traktanalyser?

Levande träd, s.k. hänsynsträd lämnas vid så gott som varje slutavverkning i Sverige. Vilka träd som lämnas baseras främst på experters erfarenheter och studier på träd- och beståndsnivå som visar vad som kan gynna biologisk mångfald. Men gör hänsynsträden större nytta för biologisk mångfald om de lämnas i värdetrakter och om man prioriterar det trädslag som är typiskt för varje värdetrakt?

Projektbild av olikskiktad tallskog

Levande träd (s k hänsynsträd) lämnas vid så gott som varje slutavverkning i Sverige. Vilka träd som lämnas baseras främst på experters erfarenheter och studier på träd- och beståndsnivå som visar vad som kan gynna biologisk mångfald. Möjligheten att förbättra effektiviteten genom att anpassa naturhänsynen till vad som finns i det omgivande landskapet är förmodligen stor, men för att kunna göra det krävs mera forskning. Syftet med detta projekt är att testa om hänsynsträd gör större nytta för biologisk mångfald om de lämnas i värdetrakter och om man prioriterar det trädslag som är typiskt för varje värdetrakt. Om så skulle vara fallet, är det bättre att lämna tallar som hänsynsträd på ett hygge som ligger inom en  ärdetrakt för tall och att lämna lövträd inom en värdetrakt för triviallövträd osv. jämfört med att lämna likadana hänsynsträd utanför sådana värdetrakter. Den biologiska mångfalden mäts genom att i fält inventera naturvårdsintressanta skalbaggar och andra vedinsekter i döda hänsynsträd 2-15 år efter avverkning. En insektsexpert gör det på totalt 150-200 bestånd i Svealand och södra Norrland där hälften ligger innanför och hälften utanför de värdetrakter som har identifierats av länsstyrelserna. En pilotstudie indikerar att åtminstone vissa rödlistade arter utnyttjar hyggen nästan uteslutande inom värdetrakter, men för de flesta studiearter syns ännu inga tydliga mönster.

Syftet med detta projekt är att testa om hänsynsträd gör större nytta för biologisk mångfald om de lämnas i värdetrakter och om man prioriterar det trädslag som är typiskt för varje värdetrakt. Om så skulle vara fallet, är det bättre att lämna tallar som hänsynsträd på ett hygge som ligger inom en värdetrakt för tall och att lämna lövträd inom en värdetrakt för triviallövträd jämfört med att lämna dem utanför värdetrakter.

Sammanfattning av projektets resultat

  • Vi fann ingen skillnad i antalet vedinsektsarter per hygge inom värdetrakter jämfört med utanför. Faktorer i det omgivande landskapet påverkade dock artrikedomen på hyggen.
  • Den mest betydelsefulla skalan varierade för olika variabler över hela spannet av testade värden från 250 till 8000 m.
  • De viktigaste faktorerna var volymen av olika trädslag, framför allt av gran.
  • Sammanfattningsvis fann vi inget stöd för idén att koncentrera naturhänsyn i brukad skog till värdetrakter.

Rapporter och publikationer

SlutrapportPDF

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2014

Dela

Thomas Ranius

Professor
  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Telefon 018-672334
  • E-postadress thomas.ranius@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.