Avslutat projekt

Skötselmodeller för kantzoner mot vatten – konsekvenser för virkesproduktion, ekonomi och beståndsstruktur

Kantzoner mot vattendrag har stor betydelse för den akvatiska miljön. Avverkning i kantzonen kan påverka flera markkemiska och ekologiska processer och därmed förändra vattenkvaliteten. Strandnära träd tillför föda, skugga och död ved till vattendrag och rötterna stabiliserar strandkanten.

Vattenspegel med en skräddare på ytan

Hur skogsbruket hanterar kantzoner mot vattendrag har stor betydelse för den akvatiska miljön. De strandnära träden tillför föda, skugga och död ved till vattendrag och rötterna stabiliserar strandkanten. Avverkning i kantzonen kan påverka flera markkemiska och ekologiska processer och därmed förändra vattenkvaliteten. I skogsbruket lämnar man ofta orörda kantzoner med varierande bredd men skötsel med selektiva virkesuttag kan vara ett alternativ. Vi inventerar trädskikt och ståndort längs vattendragen i tre områden i Sverige fördelade från norr till söder. Baserat på inventeringarna görs målbilder för kantzonerna och till dessa kopplas flera alternativa skötselprogram. Vi analyserar effekterna på ekonomi, virkesproduktion samt beståndsstruktur i kantzonen med hjälp av analysverktyget Heureka.

Projektets syften är att öka kunskapen om trädskiktets sammansättning och ståndorts­förhållan­den i zonen närmast små vattendrag, att utvärdera effekten på virkesproduktion och ekonomi på fastighetsnivå av olika skötselmodeller för kantzoner samt att utvärdera effekter på bestånds­struk­tur i kantzonen av olika skötselmodeller för denna.

Sammanfattning av projektets resultat

  • Analyser indikerar att zonen närmast vatten (0-5 m) skiljer sig signifikant för flera inventerade variabler från de två undersökta zonerna längre bort från vatten­dragen (5-15 m resp. 15-30 m). Exempelvis återfanns mest död ved och högst löv- och granandel inom 0-5 m närmast vattendragen.
  • Simuleringar och ekonomisk optimering på landskapsnivå med sju olika skötsel­varianter för kantzonen, 0-30 m från vattendraget har genomförts med hjälp av Heureka PlanWise. Kostanden för de olika alternativen varierar givetvis med ett maxvärde för 30 m orörd kantzon i Grimsö, som minskade nuvärdet av skogs­produktionen i landskapet med 10 % och långsiktig möjlig avverkning med 9 %. Ett alternativ med återkommande höggallringar i kantzonen med gynnande av löv kan avsevärt minska kostnaden för att skapa ständigt trädbevuxna kantzoner, både vad avser ekonomi och virkesuttag. Samtidigt gynnas utvecklingen av lövandel och stora lövträd, vilket bidrar till att öka kantzonens nytta. Å andra sidan ökar mängden död ved inte lika snabbt och mycket som om kantzonen lämnats orörd.

Rapporter och publikationer

Läs slutrapport Pdf, 79.8 kB, öppnas i nytt fönster.

E. Ring, O. Widenfalk, G. Jansson, H. Holmström, L. Högbom & J. Sonesson (2017) Riparian forests along small streams on managed forest land in Sweden, Scandinavian Journal of Forest Research, DOI: 10.1080/02827581.2017.1338750 – kontakta Johan Sonesson för särtryck

Ämne: Skogsskötsel
Startår: 2014

Johan Sonesson

Forskare

Forskning med koppling till skogsskötsel- och miljöfrågor

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.