Gå till innehåll
Avslutat projekt

Ta vara på kulturhistorien i skogen: gamla kartor kan ge nytt hänsyns­koncept

Naturvårdshänsyn i samband med skogsavverkning är viktigt för att produktionsskog ska kunna hysa många typer av arter. Om det även i skogar med kort skoglig kontinuitet finns en effekt på artrikedom- och samman­sättning av den historiska markanvändningen skulle det vara lättare att planera och effektivisera naturvårdsåtgärder.

Projektbild

Det ligger i allas intresse att försöka maximera naturvårdsnyttan med tagna naturvårds­hänsyn. Naturvårdshänsyn i samband med skogsavverkning är viktigt för att produktions­skog ska kunna hysa arter som utmärker en naturlig skog. Vanligtvis sker detta genom att lämna kantzoner mot vatten, död ved, enstaka träd, högstubbar eller trädgrupper. I södra halvan av Sverige finns skogsmarker som under 1800-talet var ängs- eller betesmark. Sådana områden har kort skoglig kontinuitet, så högstubbar och trädgrupper kanske inte ger god naturvårdsnytta.

För att kunna effektivisera naturvårdshänsyn är det intressant att undersöka om det finns en effekt av den historiska markanvändningen, dvs om en rik flora och fauna som speglar tidigare markanvändning fortfarande finns på dessa marker trots en generation av granskog.

Sammanfattning av projektets resultat

Resultaten är mycket intressanta och visar på tydliga effekter av den historiska markanvändningen trots att en hel skogsgeneration gått. För fjärilar kvarstår effekten även efter 8 år på ett hygge även om artrikedomen och individrikedomen minskar över tid. I snitt hade hyggen med ängsmarks­bakgrund 34 % fler arter än hyggen med skogsbak­grund. Vi studerade också floran och även där fann vi tydliga effekter av den historiska markanvänd­ningen. Ängshyggena hade i snitt 36 % fler arter av växter än skogs­hyggena.

Det finns en möjlighet att naturvårdsnyttan på hyggen med denna historiska bakgrund skulle bli större om hänsyn togs vid återbeskogningen snarare än vid själva avverkningen, dvs till exempel lämna små öppna gläntor och återbeskoga delar med löv.

Rapporter och publikationer

SlutrapportPDF

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2013

Dela

Karl-Olof Bergman

Biologiforskning med inriktning mot ekosystem- och artbevbarande

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.