Avslutat projekt

Studie av klonsammansättning i tredje generationens hybridasp

Unik studie kan få en avgörande betydelse för bedömning av hybridaspens robusthet och uthålliga produktion i rotskottsföryngringar.

Projektbild

Hybridasp är idag ett intressant alternativ på jordbruksmarker och bördiga skogsmarker. En stor fördel vid skogsbruk med hybridasp är dess förmåga att skjuta rotskott efter slutav­verkning, vilket kan utnyttjas för att skapa ett nytt bestånd. För att minska risken för allvarliga ekonomiska bakslag vid odling med hybridasp är det önskvärt att enskilda bestånd utgörs av ett robust klonmaterial. Klonerna ska bl.a. ha en hög produktion, vara klimatiskt väl anpassade och samtidigt ska det finnas en tillräcklig genetisk variation. Betydelsen av detta har accentuerats, i och med ett ökat odlingsintresse för hybridasp och mot bakgrund av scenariot om en framtida klimatförändring.

Frågan är vilken genetisk diversitet vi har i rotskottsgenerationen och hur den förändras vid generationsskifte? Hypotesen är att de mest konkurrenskraftiga klonerna får störst repre­sentation efter rotskottsföryngring av hybridasp.

Syftet med studien är att studera förändringen av den genetiska diversiteten i hybridasp­föryngringar, genom att undersöka hur många kloner som återstår i tredje generationen av de som ursprungligen planterades. Två bestånd som båda utgörs av tredje generationens föryngring, där vi vet vilka och hur många plantor per klon som planterades, kommer att användas till studien. I varje bestånd görs en systematisk linjetaxering varvid prover för DNA-analys tas från totalt 2000 individer.

Studien som är unik kan få en avgörande betydelse för bedömning av hybridaspens robusthet och uthålliga produktion i rotskottsföryngringar.

Sammanfattning av projektets resultat

  • Resultatet visar en tydlig reduktion i genetisk diversitet i det försök där man ursprungligen hade planterat 8 kloner. Alla 8 kloner från generation 1 fanns visserligen fortfarande representerade i rotskottsföryngringen (generation 3), men med signifikant olika frekvenser, där vissa kloner hade få rotskott. I det andra försöket, som ursprungligen hade planterats med 3500 fröplantor av hybridasp från 25 familjer, återfanns kloner från 21 olika familjer, d.v.s. inte långt ifrån det ursprungliga antalet.
  • Resultaten indikerar att vissa kloner expanderar på bekostnad av andra kloner i rotskotts­föryngringar med hybridasp, sannolikt främst beroende på bättre rotskotts­bildning och snabbare initial höjdtillväxt. En hybridaspföryngring som utgår från fröplantor med ursprung från många och obesläktade familjer kommer inte vara något problem med avseende på genetisk variation i framtida rotskottsföryngringar, till skillnad från planteringar med få kloner.
  • Resultaten från denna studie indikerar att ett större antal än de 5-8 kloner som ofta används i en plantering är önskvärt, utifrån ett genetiskt diversitets- och skaderisk­­perspektiv, om rotskottsföryngring ska användas i flera generationer.

Rapporter och publikationer

Slutrapport Pdf, 118.2 kB, öppnas i nytt fönster.

L-G. Stener et al. (2018) Change of clonal frequency in the second root sucker generation of hybrid aspen. Forest Ecology and Management, 408, pp 174–182 – kontakta Lars-Göran Stener för särtryck eller läs Abstract Pdf, 81.7 kB, öppnas i nytt fönster..

Ämne: Skogsträdsförädling
Startår: 2015

Lars-Göran Stener

Tidigare forskare vid Skogforsk, nu pensionerad

Forskning om aspekter på genetik och förädling vid skogsbruk.

  • Organisation Skogforsk, Ekebo

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.