Gå till innehåll
Pågående projekt

Towards climate-responsible forestry: Assessing the greenhouse gas balances of drained and restored peatland forests in boreal Sweden

Under det senaste århundradet har 1.5-2 miljoner hektar torvmark dikats i Sverige för att förbättra skogstillväxten.

Projektbild

Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har under det senaste decenniet lyft farhågor att dikad skogsmark på torvjordar utgör en betydande källa till växthusgaser till atmosfären. Hitintills finns det dock bara några få studier från näringsrika torv­marker i södra Sverige som utgör basen för den här uppfattningen. Data saknas helt från merparten av torvmarksarealen i Sverige, vilken domineras av närings­fattiga myrar i mellersta och norra Sverige. Detta innebär att rapporter­ingen av klimatpåverkande utsläpp från dikad Svensk skogsmark till FN och EU troligen baseras på ytterst ofullständiga data. Det finns därför ett stort behov av tillförlitlig data på utbytet av växthusgaser från de torvmarktyper som dominerar i Sverige.

Trots detta mycket begränsade dataunderlag så pågår redan flera myndighets­initiativ (från Skogsstyrelsen och flera Länsstyrelser) att återföra dikade beskogade våtmarker till sina naturtillstånd med syfte att minska avgivningen av växthusgaser till atmosfären. Det är mycket möjligt att en höjd vattenyta minskar avgivningen av koldioxid från torvmarken. Samtidigt kommer avgivningen av metan med största sannolikhet att öka mer eller mindre kraftigt. Eftersom metan är cirka 28 gånger starkare som växthusgas än koldioxid så kan det mycket väl innebära att återvätning av dikad torvmark resulterar i ökade växthusutsläpp, även om syftet var det omvända. En höjd grundvattenyta kommer även högst sannolikt att minska trädtillväxten vilket leder till ytterligare negativa effekter på utsläppen av klimatgaser.

För ett vetenskapligt baserad åtgärdsprogram för dikade beskogade torvmarker i Sverige krävs därför tillförlitlig mätdata även från näringsfattiga myrar i mellersta och norra Sverige. Det här förslagna forskningsprojektet är därför av största betydelse för myndigheter, skogsbolag och privata skogsägare som förvaltar dikad beskogad torvmark.

Ämne: Mark & vatten
Startår: 2018

Dela

Järvi Järveoja

Postdok

Fokuserar i sin forskning på att förstå hur förändringar i miljöförhållanden och förvaltning påverkar kol- och växthusgasutbytet av torvlandsekosystem.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.