Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Pågående projekt

Enskilda personer eller massrörelse – vad låg bakom det stora paradigmskiftet om naturhänsyn?

I projektet genomförs djupintervjuer för att kartlägga hur det gick till när naturhänsyn i stor skala började tillämpas i Sverige. Genom att förstå och lära av den tiden skapas bättre förutsättningar att hantera dagens intressekonflikter, och skapa dialog och vidareutveckling av dagens skogsbruk mot ökad hållbarhet.

Asp. Foto: Ulrika Lagerlöf

Foto: Ulrika Lagerlöf

Att bevara biologisk mångfald, att ha en hållbar industri och en hållbar konsumtion är tre globala miljömål som alla har starka kopplingar till hur svenskt skogsbruk bedrivs. Om skogsbruket äventyrar den biologiska mångfalden så kan varken skogsindustrin eller deras produkter betraktas som hållbara. Ett dramatiskt paradigmskifte inträffade i svenskt skogsbruk i början på 1990-talet då naturhänsyn fick ett genombrott och den nya skogsvårdslagen fick två jämställda mål, ett produktions- och ett miljömål. Under en konfliktfylld tid fördes stormiga diskussioner mellan den ideella naturvården, myndigheter, skogsbruket och politiker där man till slut utvecklade det som brukar kallas ”Den svenska modellen”. Idag har denna modell börjat ifrågasättas då den anses innehålla delvis oförenliga mål och förhoppningen om att man kan få ”mer av allt”.

Idag är skogsdebatten ånyo polariserad och åsikterna går isär om dagens skogsbruk kan betraktas som hållbart. Återigen får man uppfattningen att man 'pratar förbi varandra' och inte möts i en konstruktiv dialog. Exempel på detta är bl a diskussionerna om hanteringen av nyckelbiotoper. Idéer om att det är dags att skapa ett nytt ”samhällskontrakt” för hur skogen ska brukas har också framförts. Denna typ av processer brukar börja med konflikter för att övergå i dialog för att till slut resultera i ett nytänkande. Kanske är vi inne i en period där vi rör oss mot ett nytt paradigmskifte.

Syftet med detta projekt är att på ett djupare plan förstå hur det gick till när naturhänsyn i stor skala började tillämpas i Sverige. Fortfarande lever många av de som var aktörer under denna tid och dessa sitter inne med unik kunskap om denna mycket dramatiska period. Jag vill genomföra djupintervjuer med dessa för att dokumentera denna period. Genom att bättre förstå och lära oss av den här tiden har vi bättre förutsättningar att hantera dagens intressekonflikter och återigen skapa dialog och vidareutveckling av dagens skogsbruk mot ökad hållbarhet.

Ämne: Skogshistoria
Startår: 2019

Per Simonsson

Fil. doktor

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.