Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Pågående projekt

Reducing forestry related greenhouse gas emissions from stream ecosystems by smarter riparian buffer zones

Buffertzoner längs vattendrag är en viktig del i att förhindra att olika ämnen läcker ut i vattnet. I projektet studeras hur utformningen av buffertzonen påverkar var läckande växthusgaser tar vägen. Målet är att hitta en modell för buffertzon som ger ett minimal växthusgasutsläpp.

Att minska klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser är en av mänsklighetens mest akuta utmaningar. Skogen utgör en viktig del av det globala klimatsystemet men det är oklart hur man optimerar skogsbruksåtgärder för att minimera utsläppen av växthusgaser som bildas i marken vid kalhyggesbruk och därefter når vattendrag via grundvattnet.

En viktig åtgärd för att skydda vattendrags kemiska status från skogsavverkning är att lämna en skogskant, s.k. buffertzon, längs vattendragen. Min tidigare forskning indikerar att utformningen av dessa buffertzoner även är viktig för att lindra de negativa effekterna av skogsavverkning på växthusgasutsläpp från vattendrag, men det är oklart om själva buffertzonerna avger förhöjda mängder av växthusgaser.

Med den här ansökan föreslår jag ett unikt helhetsgrepp för att förstå växthusgasutsläpp från vattendrag och buffertzoner. Buffertzoner av olika utformning kommer studeras efter avverkning med fokus på växthusgaskällor i såväl mark som träd. Jag kommer att testa hypotesen att utformningen av buffertzonen avgör vart läckande växthusgaser tar vägen och att den kan optimeras mot ett minimalt total växthusgasutsläpp.

Projektet innefattar en kartläggning av växthusgaskällor och utsläpp från 40 bäckar med olika bredd på buffertzonen. Dessutom kommer en detaljerad undersökning av källor och sänkor av växthusgaser i två experimentella avrinningsområden göras, där skogen avsiktligt kommer avverkas och effekter av traditionella och optimerade buffertzoner jämföras.

Stor vikt kommer ligga på att kommunicera och diskutera projektets resultat med berörda aktörer från industri och förvaltning för att gemensamt ta fram nya policydokument. Resultaten kommer vara en central pusselbit till att utveckla ett, från klimatsynpunkt, hållbart skogsbruk där det hela skogsekosystemet inklusive vattenmiljöer ingår. Projektet skulle därmed bidra till de globala miljömålen att bekämpa klimatförändringen och bidra till friska ekosystem.

Ämne: Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
Startår: 2019

Marcus Klaus

PhD
  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Enheten för markbiogeokemi
  • Telefon 0705-893333
  • Epostadress marcus.klaus@slu.se

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.