Hur växer blandskogen? Ungskogsutveckling i blandskog med kombinerade mål

I projektet undersöker man beståndsutvecklingen och hur den påverkas av trädslagsandelar och stamtäthet. Två försök i norra Sverige läggs ut, där kombinationen av tall och björk undersöks.

Den skogsvetenskapliga fakulteten vid SLU ansvarar för mer än 1700 skogliga fältförsök. De allra flesta försöken är utlagda i likåldriga monokulturer, endast 41 försök är av typen långsiktiga produktionsförsök i blandskog. Jag har under flera år lagt ut nya försök i södra Sverige med syfte att öka förståelsen för hur gran och björk kan utvecklas och skötas i blandskog jämfört med monokultur. Jag söker nu medel för att utvidga pågående forskning till att även gälla blandningar av tall-björk och samtidigt etablera blandskogsförsök också i norra Sverige.
Röjningsfasen är ett viktigt skede i beståndsutvecklingen då valet mellan att röja fram kombinationer av planterat och spontant föryngrat material kan vara ett alternativ till monokultur från en mer eller mindre lyckad plantering. Jag vill med nya försök i norra Sverige undersöka beståndsutvecklingen och hur den påverkas av trädslagsandelar och stamtäthet. Jag söker därför medel för forskning och försöksutläggning i norra Sverige för två försöksserier, båda med kombinationer av tall och björk. Valet av trädslag är framförallt för dess relevans för norra Sverige. Försöken ska läggas ut så att de också kan vara jämförbara med tidigare utlagda försök i södra Sverige och svara på följande frågor:

1. Kan blandskog av planterade barrträdslag och spontant, naturligt föryngrad björk uppfylla kombinerade mål av produktion och ökad biodiversitet och hur stor är eventuella tillväxtförluster och/eller minskad beståndsekonomi?
2. Påverkas betesskador på tall av mängden kvarvarande björkar efter röjning?
3. Hur förutsägbar är beståndsutvecklingen i blandskogarna?