Skötselregimers påverkan på tallskogens naturvärden och den nationella åtgärdsarten raggbock
Raggbockens larver lever i lågor av gamla, grova tallar, vilket gör arten till en god indikator för gammelskogsliknande tallmiljöer. I projektet studeras populationer av raggbock på olika platser i landet. Det ger kunskap om vilka habitat som är mest värdefulla för artens fortlevnad, och vilka skötselmetoder och åtgärder som bäst skapar rätt miljöer för deras larver.
Skogsbruket utgör en viktig källa till förnybar råvara och bioenergi, men har också en nyckelroll i aktiva åtgärder för bevarandet av insekter och andra hotade organismer knutna till död ved. Äldre tallskog är en biologiskt värdefull skogstyp som minskar i ett mer homogent skogslandskap dominerat av yngre, tätare granbestånd. För att bevara arter knutna till detta känsliga habitat behöver vi skogsbruksmodeller som tar hänsyn till olika skogslevande arters behov.
Insekter har hög potential som indikatorer för biologisk mångfald i dessa skogsmiljöer. Det är dock ofta arbetskrävande och svårt att inventera insekters verkliga förekomst och resurskrav. Vi använder därför nya metoder för övervakning, med fällor betade med attraktiva feromoner (sexuella lockdofter) för betydelsefulla indikatorarter.
Vi är särskilt intresserade av långhorningen raggbock, en skalbagge som är en viktig signalart för höga naturvärden, för att på nationell nivå identifiera och långsiktigt gynna värdefulla tallbiotoper. Raggbockens larver lever i lågor av gamla, grova tallar, vilket gör arten till en god indikator för gammelskogsliknande tallmiljöer. Med hjälp av feromonfällor kan vi göra jämförbara, systematiska studier av raggbockspopulationer på många platser över hela landet. Därigenom kan vi få direkt kunskap om vilka habitat som är mest värdefulla för artens fortlevnad, och vilka skötselmetoder och åtgärder som bäst skapar rätt miljöer för deras larver.
Habitat med äldre tallskog är ofta utspridda och fragmenterade, vilket kan skapa isolerade raggbockspopulationer utan genetiskt utbyte med varandra. Vi kommer därför också att göra populationsgenetiska studier för att avgöra om habitatfragmentering orsakar isolering och minskat genflöde mellan olika populationer. Projektet har en direkt koppling till svenskt skogsbruk och naturvårdsarbete genom att utvärdera effekterna av dagens naturhänsyn och bidra till effektiva rekommendationer för ett långsiktigt hållbart, balanserat tallskogsbruk.
Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2021