Är ökad metanexport via avrinning en förbisedd effekt av våtmarksrestaurering?

I dag finns stora osäkerheter kring återvätningens klimateffekter. Projektet handlar om hur geografiskt läge och design av återvätningsområden påverkar metanavgång.

För att nå klimatmålet noll netto-utsläpp av koldioxid (CO2) till 2045 är en av de nationella strategierna i Sverige att minska CO2 avgivning från dikade torvmarker. Genom att restaurera dikade torvmarker, dvs. genom att täppa igen diken och höja grundvattennivån, så minskar nedbrytningen av organiskt material vilket i sin tur minskar CO2 avgivning till atmosfären. En negativ aspekt av att återväta dikad torvmark är att avgivningen av metan (CH4) ökar då en höjd grundvattennivå minskar syretillgången, vilket i sin tur leder till ökad produktion och avgivning av CH4 till atmosfären. Ökad CH4-avgivning förväntas kraftigt reducera den positiva effekten av våtmarksrestaurering som klimatåtgärd. En ytterligare osäker aspekt, men hittills ostuderad, är hur transport av kol och växthusgaser från torvmark via ytvatten påverkas vid återvätning. Denna transport kan motsvara halva våtmarkens årliga nettoupptag av kol från atmosfären. Det mesta av kolet som når ytvatten avges snabbt till atmosfären i form av CO2 eller CH4 från nedströms vattendrag. Då CH4 produktionen i de restaurerade våtmarkerna antas öka kraftigt är det en överhängande risk att även transporten av CH4 till ytvatten ökar, och därmed avgivningen till atmosfären.

Syftet med projektet är att undersöka huruvida återvätning av dikad torvmark ökar transporten av CH4 till ytvatten och vidare till atmosfären, samt om geografisk placering och hur återvätningen genomförts påverkar denna transport. Detta kommer undersökas genom provtagning av 60 parade våtmarker (30 återvätta samt 30 dränerade) spridda över Sverige. Våtmarkerna kommer representera gradienter i klimat, näringsstatus samt restaureringsdesign. Baserat på detta dataunderlag kommer vi undersöka vilka förutsättningar som påverkar transport av CH4 till ytvatten i samband med återvätning. Dessa resultat kommer vara en viktig del för att bättre kunna bedöma var i landskapet restaurering av dikad torvmark är en klimateffektiv åtgärd.