Vilka mulmholkar funkar bäst?

Mulmholkar utgör konstgjorda livsmiljöer för hålträdslevande insekter. Projektet ska utvärdera och jämföra nyttan för insekter av olika typer av mulmholkar.

Behovet och intresset av att aktivt tillskapa livsmiljöer ökar. Det kan vara för att restaurera ekosystem eller som kompensationsåtgärd när livsmiljöer går förlorade vid exploatering. Ett sätt att tillskapa livsmiljöer knutna till gamla grova träd är att använda mulmholkar. Mulmholkar utgör konstgjorda livsmiljöer för hålträdslevande insekter.

”Mulm” är det lösa material i ihåliga träd som mest består av murken ved. Intresset för att använda mulmholkar är stort såväl i Sverige som utomlands.

Vi har visat att många vedinsektsarter faktiskt lockas till mulmholkar och utnyttjar dem som sin livsmiljö. Då har vi använt mulmholkar av ekvirke med en volym på ungefär 50 liter. De har fyllts framför allt med sågspån och löv från ek och hängts upp i ekar på 4 m höjd. Det skulle bli lättare att använda mulmholkar om de också kunde sättas på marken och tillverkas i andra träslag. Det kan också finnas fördelar såväl med flera små som färre stora mulmholkar.

Vi får ofta frågor om dessa möjligheter, men vi kan bara komma med gissningar baserade på generell kunskap om vedinsekter: mikroklimatet är annorlunda vid marken jämfört med högre upp i träden, och även mellan håligheter av olika storlek, och detta påverkar vedinsektsfaunan. Dessutom vet vi att trädslag är viktigt för de flesta vedinsekter.

Syftet med detta projekt är att utvärdera ett experiment som vi startade våren 2023 som syftar till att se vilka egenskaper hos mulmholkar som gör att de blir till störst nytta som livsmiljö för naturvårdsintressanta vedinsekter.

De egenskaper som vi fokuserar på kännetecknas av att de utgör olika realistiska handlingsalternativ och att man kan förvänta sig att de har betydelse för insekter.

Målet är att ge dem som är intresserade av att använda mulmholkar den kunskap de behöver för att göra ett klokt beslut om mulmholkarnas utformning som gör att de utgör en så kostnadseffektiv naturvårdsåtgärd som möjligt.