Gå till innehåll

Baltikum

  • Äga och planera

    15 år i Baltikum: Hållbart skogsbruk blir till arbetstillfällen och kunskapsutveckling

    Skogssällskapets historia började i Sverige för mer än 100 år sedan. I Baltikum är historien kortare, men under de 15 år som Skogssällskapet har funnits i regionen har mycket hunnit hända. Obrukad mark har satts i produktion, bidrag från EU har införts – och avskaffats. Skötsel och förädling av skog fortsätter att vara Skogssällskapets fokus i de baltiska länderna, med målet en hållbar utveckling av skog och mark.

  • Sköta och uppleva

    Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål

    I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början av 2000-talet närmar sig nu gallring. Här och nu ska viktiga beslut fattas, som påverkar tillväxt och kvalitet för den framtida skogen.

  • Äga och planera

    Hög tillväxt i de lettiska skogarna kräver ny skötselkunskap

    Lägre pris. Högre tillväxt. Och möjlighet att verka i bolagsform. Förutsättning­arna för att köpa och äga skog i Baltikum i är gynnsamma. – De är mycket bättre än någon kunnat vänta sig, men vi behöver mer kunskap om hur skogens tillväxt faktiskt ser ut, säger Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum. 

  • Politik och samhälle

    Stipendier till baltiska studenter ska öka utbyte av kunskap och öppna för nya samarbeten

    I Baltikum liknar de naturliga förutsättningarna för skogsbruk de i södra Sverige. Men skogsbruks­traditionerna är annorlunda. Med stöd från Skogssällskapet får tre baltiska studenter varje år under en treårsperiod möjlighet att studera på Sveriges lantbruksuniversitets Euroforester-masterprogram, något som ska öka utbytet av skoglig kunskap och gynna skogsbruket såväl i Baltikum som i Sverige.

  • Äga och planera

    Import med rötter i öst

    Sverige importerar årligen över en miljon kubikmeter björkmassaved. Importen kommer främst från Baltikum, där både björkbeståndet och viljan att ta till vara björken är stor. Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum, berättar varför fler borde intressera sig för björken från Baltikum.

  • Äga och planera

    Stort intresse för skogsmark i Baltikum

    Att vara svensk skogsägare i Baltikum har många likheter med att vara det i Sverige. Men det finns också skillnader: delar av skogsmarken har länge legat obrukad, fastigheterna är betydligt mindre och det finns fler detaljer att hålla reda på i lagstiftning och regelverk.

  • Politik och samhälle

    Rekordexport från Baltikum

    Virkesexporten från de baltiska länderna är stor, men det är de förädlade träprodukterna som gör att värdet på exporten växer rekordsnabbt. Bättre skötta skogar och ökade investeringar i skogsindustrin bidrar till den positiva utvecklingen i våra östra grannländer.

  • Politik och samhälle

    Björn Sprängare vill utveckla inhemskt skogsägande i Baltikum

    Sedan drygt tio år hjälper Skogssällskapet svenskar att köpa och förvalta skog i Lettland. Nu finns Skogssällskapet även i Estland och Litauen. Men även det inhemska skogsägandet måste öka och utvecklas, menar Björn Sprängare.

  • Sköta och uppleva

    Lågproduktiv mark kräver nya trädslag

    I Sverige och Baltikum äger Skogssällskapet lågproduktiv skogs- och jordbruksmark, som man vill bruka effektivare. Därför gör man försök med föryngringar av olika traditionella trädslag och undersöker även snabbväxande varianter som hybridasp och poppel.

  • Äga och planera

    Snabba träd kräver både skogs- och jordbruk

    Intresset för hybridasp och poppel ökar starkt. Arterna är de mest snabbväxande trädslagen på våra breddgrader. Men de kräver intensiv skötsel och goda kunskaper, och de kan inte odlas var som helst.

  • 1
  • 2