Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Klimat

#Klimat

Träd som växer binder stora mängder koldioxid. Skogen är viktig både som kolsänka och som källa till nya, klimatsmarta produkter som kan ersätta oljebaserade material och fossila bränslen.

Det finns mycket att tänka på för att skogen ska göra största möjliga klimatnytta. Hur den sköts, när och hur den ska avverkas och hur föryngringen kan etableras på bästa sätt. Ökad tillväxt är bra för klimatet – då binds mer koldioxid – och en kort föryngringsfas minskar markandningen som uppstår på ett hygge, där koldioxid frigörs.

Skogen påverkas dessutom i allra högsta grad av ett varmare klimat. Som skogsägare är det därför viktigt att tänka på vilka förutsättningar som kommer att råda i framtiden, och hur skogen kan rustas för att klara av dessa.

Ett varmare klimat kan innebära blötare vintrar och torrare somrar. Det finns risk att nya skadegörare etablerar sig och att bränderna blir fler och stormarna blir kraftigare. Här gäller det att sprida riskerna och att planera långsiktigt i valet av trädslag och skötselmetoder.

Här har vi samlat alla våra artiklar om skog och klimat. Både om hur skogen påverkar klimatet och vice versa – hur klimatet påverkar skogen.

Artiklar & reportage

  1. Går det att enas om skogens klimatnytta?

    Vad betyder skogen egentligen för klimatet? När forskningsresultat pekar i olika riktningar kan det vara svårt att orientera sig i klimatdjungeln. Skogsvärden har träffat två skogsprofessorer som står på olika sidor i debatten för att ta reda på följande:

  2. Miljöengagemang behöver kunskapsstöd

    Genom att ersätta oljebaserade produkter med produkter som är tillverkade av förnyelsebar råvara minskar utsläppen av fossil koldioxid, på så sätt uppstår en substitutionseffekt. Utmaningen är att göra produkterna konkurrenskraftiga – här kan

  3. Experterna om skogsindustrins utsläpp: Transporter största klimatutmaningen

    Många ser skogen och skogsindustrin som en del av lösningen på klimatproblemet. Ju mer växtliga skogar, ju fler långlivade träprodukter och gröna kolatomer i tanken, desto bättre för klimatet. Men vad kan skogssektorn göra för att minska sina egna utsläpp

  4. Temperaturen stiger i klimatdebatten

    Den globala temperaturökningen ska hållas under två grader och nettoutsläppen ska ner till noll. Det är några av målen med Parisavtalet. Men hur ska målen uppnås, vilken roll ska skogen spela och vilka frågor kan vi ha som grund när vi läser om skogens

  5. Pär Holmgren: ”Ingen vet hur omfattande klimatförändringarna kommer att bli”

    Hur mycket varmare har det egentligen blivit i Sverige, och vad säger indikationerna om framtiden? Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist, ger oss en färsk klimatrapport.

  6. ”Ekonomin och klimatet hänger ihop”

    En variation av trädslag för att sprida riskerna och satsningar på nya vägar för att minska transportsträckorna – hos Skogssällskapets kund Domarbo Skog är klimatfrågan en självklar del i en långsiktig vision.

  7. Spaning: Så använder vi skogen i framtiden

    Proteinrikt foder, hållbara textilier och förnyelsebara drivmedel – trä som råvara ser ut att bli allt viktigare i framtiden. Men vilken roll kommer blandskogen att spela? Magnus Hallberg på Processum och Magnus Matisons på BioFuel Region ger oss en

  8. Med blandskog sprids risken

    – Skogsägare som vill göra något annorlunda, som har egna mål och ett hum om konsekvenserna, bidrar definitivt till samhällets mål om ett mer varierat skogsbruk.

  9. Skogsägaren Martin Hedberg skapar blandskogar för klimat och mångfald

    Hans skogsbruk ska ge robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Med mångfald av trädarter vill skogsägaren och meteorologen Martin Hedberg också bevara skogens biologiska mångfald.

  10. Klimat, kväve och skogsbruk: Stora förändringar av skogarnas markflora

    – Omfattningen och snabbheten överraskade oss mest. Så kommenterar Per-Ola Hedwall de förändringar i skogarnas markflora, som han och  forskarkollegan Jörg Brunet uppmätt .