Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Cigarettpapper - växande industri som behöver nordisk barrmassa

Kvinna med cigarett.

Den kinesiska statliga tobaksindustrin försöker bryta tabut mot rökning bland kvinnor med märken som Chahua och Yuren som betyder ”vacker kvinna”. Cigaretterna är smalare, elegantare och mildare. De marknadsförs med värden som ”oberoende”, ”avstressande” och ”viktkontroll”. Foto: Scanpix

350 miljoner kinesiska rökare stöttar en industri i global motvind. De konsumerar miljarder cigaretter rullade i finpapper gjord av massa från länder som Sverige, Finland, Canada och USA. Den svenska exportören ser inga etiska problem med affären.

Var tredje cigarett i världen röks av en kines. Antalet rökare i Kina ökar kraftigt. När fler vill leva västerländskt blir cigaretten en genväg till en åtrådd livsstil.

Runt alla dessa miljarder cigaretter behövs papper. Men det fungerar inte med vilken massa som helst. Det krävs långfibrig barrmassa från norra halvklotets barrträd. Träd som växt och mognat långsamt i länder som Sverige, Finland, Canada och USA. Södra halvklotets snabbväxande trädslag, som eukalyptus, har för korta fibrer och duger inte att ensamt binda det skira papperet.

I dag finns 350 miljoner rökare i Kina och det är fler än hela USA:s befolkning.

– Eftersom det är så tunt och tillverkas så snabbt behövs en väldigt bra massa med långa starka fibrer, säger Richard Harris, konsult för massa- och pappersindustrin från brittiska NLK Associates.

Det är väl känt i västvärlden att rökningen är skadlig. I Europa och USA minskar också konsumtionen av cigaretter och därmed även marknaden för cigarettpapper. Men i Kina och Ryssland ökar rökningen så kraftigt att världens totala tobakskonsumtion ändå växer.

– Under 2008 tillverkades 5 700 miljarder cigaretter och vi räknar med en ökning med en procent under 2009, säger Wolfgang Mayr, säljare på världens största cigarettpappersfabrik, Wattenspapier i Wattens, Österrike.

På Wattenspapier tillverkas 60 000 ton cigarettpapper på ett år. Fabriken tillhör Delfort Group som är världens näst största tillverkare av cigarettpapper med en årlig produktion av 80 000 ton. Förutom Wattenspapier ingår även finska cigarettpapperstillverkaren Tervakoski i gruppen liksom österrikiska Feurstein och tjeckiska Op Papirna.

Wolfgang Mayr berättar att de flesta cigarettpapper de tillverkar består av en blandning av trädslag. Kortfibrig massa blandas med långfibrig. Den långfibriga massan från gran och tall är en nödvändig del i mixen.

Delfort Group köper massa från Skandinavien, Canada och Alaska i USA. Delfort Groups kunder är i princip alla internationella tobaksbolag, som Philip Morris, Imperial, British American Tobacco, Japan Tobacco och China National Tobacco Co, som i sin tur lyder under det kinesiska statliga tobaksmonopolet, State Tobacco Monopoly Administration.

– Vi säljer mycket till Kina, säger Wolfgang Mayr.

Vi bygger inte vår verksamhet på att leverera papper till tobaksindustrin.

Kina importerade 18 miljoner kilo cigarettpapper under 2008. Trenden är att efterfrågan ökar på cigaretter av högre kvaliteter – mer än 100 procent för så kallade Klass II-cigaretter de senaste tre åren – medan billigare lokala märken minskar.

I dag finns 350 miljoner rökare i Kina och det är fler än hela USA:s befolkning. De senaste tre åren har cigarettförsäljningen i Kina ökat med tolv procent, enligt kinabaserade statistikleverantören Market Avenue.

Ökningen av antalet rökare i Kina sker, minst sagt, med regimens goda minne och under dess skyddande hand. I Kina är cigarettillverkning en i stort statlig och inhemsk affär.

Nästan alla cigaretter som röks i Kina tillverkas i landets drygt 100 fabriker. Försäljningen inbringade runt 274 miljarder kronor i enbart skatter 2005, enligt en rapport från universitet i Peking.

Kostnaden för att vårda dem som insjuknar i cancer och andra rökrelaterade sjukdomar – runt en miljon kineser dör årligen av rökningen – ligger inte i närheten av inkomsterna – 40 miljarder kronor under år 2000, enligt tidningen Tobacco Control.

Med enkel matematik blir den kinesiska regimens vinst för tobaksbruket runt 234 miljarder kronor per år.

– I andra länder är regeringen inte detsamma som tobaksindustrin. Därför är det dubbelt så svårt att jobba för begränsning av rökningen i Kina, säger Annette David på världshälsoorganisationen, WHO, till nyhetsbyrån Bloomberg News.

Annonser för rökning tillåts i viss mån. Cigarettflickor iklädda tröjor med tryckta logotyper och med lådor på magen som ger bort cigaretter utanför klubbar är inte ovanligt och nya märken lanseras som ska locka kvinnor i Kina att börja röka – något som tidigare varit tabu.

Cigaretter omgärdade med en aura av status och finess och köps ofta som presenter. Men motstånd mot rökningen finns, även inom det kommunistiska partiet. Ett förslag 2007 att förbjuda all annonsering röstades ned med argumentet att en begränsning av tobaksanvändningen skulle kunna resultera i politisk instabilitet.

Regeringen har varit försiktig med att släppa in västerländska märken i landet men har tillåtit etablering i viss mån av märken som Marlboro, Lucky Strike och Camel. Kontrakten har skett i utbyte mot modern utrustning för egen tillverkning av cigaretter.

Världens cigarettpapperstillverkare följer förstås noga det växande asiatiska röksuget. Amerikanska Schweitzer-Mauduit, världens största tillverkare av cigarettpapper, meddelande 2005 att gruppen går samman i ett joint venture med den kinesiska regeringen för att bygga en ny stor fabrik för tillverkning av cigarettpapper nära Jiangmen i Guangdong-provinsen. Den skulle ha öppnat under 2008 men bygget har försenats.

– På grund av minskad efterfrågan i USA och en förväntad ökning i utvecklingsländerna har vi tvingats omvärdera vår strategi, sade Wayine H. Deitrich, vd för bolaget i ett pressmeddelande när nyheten släpptes.

Schweitzer-Mauduit är också en av Södra Cells kunder.

Cigarettpapper ingår i affärsområdet ”Specialpapper” hos Södra Cell som är global marknadsledare på blekt långfibrig sulfatmassa. 37 000 sydsvenska skogsgårdar levererar till bolaget, som i sin tur är leverantör till Delfort Groups och Schweitzer-Mauduit.

– Cigarettpapper är ett litet, men viktigt och stabilt, segment för oss, säger Henrik Wettergren, affärsområdeschef för Specialpapper hos Södra Cell.

Han säger att försäljningen av massa för tillverkning av cigarettpapper är bra för bolaget eftersom kunderna är kräsna.

– Våra kunder är tekniskt krävande och ställer krav på renheten och det sätter tryck på vårt kvalitetsarbete, säger han.

Han säger att affärsområdena Specialpapper och Tissue, som är servetter, toalettpapper, hushållspapper och liknande, blir allt viktigare för Södra Cell.

Under 2005 gick 21 procent av Södra Cells produktion till området Specialpapper. 2008 hade andelen vuxit till 25 procent.

Efterfrågan på grafiskt papper och kartong går ner i hela världen i takt med ökad användning av internet och elektroniska medier.

Samtidigt odlas allt mer snabbväxande trädslag på södra halvklotet och de lämpar sig väl för tillverkning av skriv- och bokpapper.

Kvar för våra nordiska träd blir, tillspetsat, dels produkter som behöver långa fibrer och produkter som kräver särskild kunskap, som till exempel produkter inom området Specialpapper.

Henrik Wettergren ser inga etiska problem med att sydsvenska skogsägare som levererar till Södra Cell tjänar pengar på tobaksbruket.

– Nej, det tycker jag väl inte. Vi bygger inte vår verksamhet på att leverera papper till tobaksindustrin.

TEXT: Carin Gerken Christiansen

Vad tycker du om att svenska träd går till cigaretter som marknadsförs i tredje världen?

Ann Bjerke

Beverly Bjerke, Stockholm, 150 hektar skog i Vännäs kommun, Västerbotten:

– Det kände jag inte till, det är ju för sorgligt. Jag har precis varit i Kina och sett många som röker, men inte kvinnor. Att den kinesiska tobaksindustrin nu försöker locka kvinnor att börja röka är förfärligt. Vi har tittat mycket på det ekologiska i skogsbruket. Men vi har inte pratat så mycket om nästa steg, vad träden används till, nu är det dags att göra det.

Ralph Persson

Ralph Persson, Ljusdal, 128 hektar i Vimmarvattnet, Västernorrland:

– Jag är emot cigarrettrökning, men jag tycker att man säljer till den som betalar bäst. Det är min åsikt.

Erik Hjärtfors

Erik Hjärtfors, 30 hektar i Åseda, Småland, timmerhustillverkare, turistföretagare, jobbar med LRF-projektet ”Skogsgårdens potential”:

– Nej, det är inte okej. Det är absolut bara att avbryta det samarbetet med en gång. Det ska inte säljas. Vi tjänar så pass mycket pengar att vi kan ha hög svansföring, då har vi ryggen fri i Sverige. – Jag som skogsägare har ingen aning om vart produkterna tar vägen i världshandeln. Vi pratar mycket om att vara etiska och ekologiska, och då har vi ett ansvar för vad våra produkter används till.