Bättre pris för jakten

Att arrendera ut jakten är alltid en intäkt. Den ökar om du förädlar med viltvård och service till jägarna. Närhet till större städer pressar upp priserna ytterligare. Carl Pfeiff, viltförvaltare på Skogssällskapet, ger tips om hur du säljer jakten med bättre förtjänst.

Enligt Carl Pfeiff finns det i princip tre upplåtelseformer av jakträtten på lite större marker – på arealer från 500 ha eller mer. Det traditionella arrendet är det vanligaste. Det innebär minst engagemang från markägarens sida, men också lägst inkomster.

– Jakten säljs i sin enklaste form så att säga på rot. Markägaren har inte utvecklat de jaktliga värdena. Jakttorn, viltåkrar, eller andra jaktbefrämjande åtgärder finns sällan. Någon form av jakthus, eller jaktstuga kan hyras ut. Det kan innebära en extra inkomst.

Att upplåta jakten till ett konsortium i någon form, är ett mer utvecklat och förädlat sätt att hantera jakten på.

– Vanligen tar markägare in en eller flera lokala krafter med stort jaktintresse som sköter viltvård och skyddsjakt. Kring de här lokala personerna byggs ett jaktlag med kanske ett tiotal jägare.

Konsortiejakt blir allt vanligare. Många vill inte arbeta med viltvård och annat som krävs i ett jaktlag. Jägarna vill komma ut och jaga, inte lägga dyrbar jakttid på hårt arbete. Därmed ökar jägarnas behov av service, vilket öppnar för merförsäljning av tjänster. Markägaren kan även styra jakten bättre.

– Att sälja jakten till ett konsortium innebär ofta ett högre nettoarrende. Men det kräver närhet till en större och köpstark kundgrupp. Vilket oftast betyder att marken måste ligga runt någon av våra större städer.

En tredje upplåtelseform är den vi kan kalla för korttidsjakt. Den tillämpas oftast av markägare som vill behålla de jaktliga godbitarna, men kan tänka sig sälja en eller flera jakter årligen.

– Fördelen är att priset på varje enskild jakt sannolikt kan sättas högt. Jaktförsäljningen i Sverige har ökat kraftigt de senaste 10-15 åren, men vi ligger fortfarande långt efter övriga Europa, och alltför många markägare kör på känn, tycker Carl Pfeiff.

Det kan gå bra, men ofta görs det fel som kostar mycket. Helt i onödan, eftersom det finns god konsulthjälp att få. Själv är han anställd som viltförvaltare på Skogssällskapet sedan september 2008, efter 19 år som viltmästare på Hargs bruks 23 000 ha. Carl Pfeiff är proffs på jaktförsäljning och klok förvaltning av jakt. Dessutom behärskar han konsten att medla mellan jordbrukets och skogsbrukets krav å ena sidan och de jaktliga intressena å den andra – och han utgår från ägarens intressen, inte jaktlagets eller jägarnas.

– Jag jobbar mycket med att integrera viltvårds- och skogsvårdsplanerna. Det går utmärkt att hålla en bra viltstam utan allvarliga skador på skogen och växtodlingen. I dag är det inte ovanligt att man hugger ner avverkningsmogen skog, bryter stubbar och iordningställer marken för växtodling och viltet.

Carl Pfeiff gör en analys av markens möjligheter och ägaren intentioner och ger en indikation om möjligheterna till en utvecklad form av jaktligt företagande.

– Utifrån markägarens preferenser föreslår jag en förvaltningsplan på vanligtvis fem år. Målet är att ägaren ska få ett bättre utfall i framtiden – antingen genom försäljning, eller genom högre kvalitet på den jakten i samklang med övriga näringsgrenar på fastigheten.

TEXT: Bosse Jönsson