Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

17 andelsägare – En professionell förvaltare

Malte Hjortlöv och skogsförvaltare Lars Lundkvist från Skogssällskapet.

Samsyn. Delägaren Malte Hjortlöv, t v, och förvaltaren Lars Lundkvist studerar kartan över Keräsjoki Gemensamhetsskog. Foto: Tomas Bergman

I nästan 60 år har de ägt skog tillsammans. Det har varit berikande, inte bara ekonomiskt.

– Vi tycker att den här ägandeformen är mycket bra, säger Wille Haara, ordförande i Keräsjoki Gemensamhetsskogs Samfällighet, som anlitar proffs.

Drygt hälften av de 17 andelsägarna i Keräsjoki Gemensamhetsskogs Samfällighet har kommit till delägarmötet. Skogsförvaltaren Lars Lundkvist är föredragande. Delägarna resonerar om hur skogen ska skötas det kommande året, hur stort uttag som är klokast och vilka åtgärder som behövs. Stämningen är god och samstämmigheten stor.

– Det är sällan vi inte är överens. Vi diskuterar och kommer alltid fram till vettiga beslut, säger Wille Haara.

Vi har slagit oss ihop och anlitar proffs, för övervakning, planering och skötsel

Av gemensamhetsskogens 3 000 hektar är cirka 1 700 produktiv skogsmark. Skogsmarken är uppdelad på 45 procent tall, 20 procent gran och 35 procent löv. Genom markberedning och skogsvård har man både skapat nya skogsytor och byggt upp virkesförrådet.

– Redan på 50- och 60-talen gjorde man stora dikningar. På 40-50 år har vissa områden utvecklats till fullvärdig skogsmark, konstaterar Lundkvist.

Varje år tar samfälligheten ut mellan 1 000 och 1 500 skogskubikmeter. Det är bara en mindre del av den årliga tillväxten. Lundkvist förklarar:

– En stor del av tillväxten sker i områden som vi har nyodlat. Det handlar om ungskog som måste stå på tillväxt ett tag till. Men ska man sköta fastigheten optimalt måste vi nu öka uttaget något.

På markerna bedrivs också jakt, framför allt efter älg.

– Älgjakten är gemenskapsskapande. Det är många barn till delägare som jagar. Det gör att de får anknytning till byn, säger Haara.

En viss intäkt ger även fiskerättigheter vid Kukkolaforsen i Torneälven.

Att vara många delägare, alltmer utspridda, kan innebära praktiska problem, men alla har möjlighet till inflytande.

– Det här ger oss bättre möjlighet att sköta om skogen, hävdar Haara. Genom att vi har slagit ihop oss så här kan vi anlita proffs för övervakning, planering och skötsel.

TEXT: Hans Olov Ohlsson

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.