Bankerna går till skogs

Låg risk och god värdeutveckling lockar bankerna till skogs. Det säger nya vd:n för Landshypotek, Kjell Hedman, som nu ser hur konkurrensen om skogsägarna hårdnar bland bankerna.

Fler banker vill locka skogsägarna. Tidigare var Landshypotek i princip ensamma om lån till jord- och skogsbruk. Men jord och skog har visat sig vara trygga branscher med låg risk och fler vill ha del av kakan. Storbanker satsar därför hårt för att kapa åt sig av marknadsandelarna.

Skogs- och jordbrukssektorn har nämligen visat sig vara mumma i en värld där andra branscher hyllas ena dagen för att rasa nästa.

– Jord- och skogsbruk innebär låg risk och är dessutom en dynamisk företagarsektor. Alla kreditgivare är intresserade av låg risk, säger Kjell Hedman, nybliven vd på Landshypotek. –

Dessutom har värdeutvecklingen av jord och skog varit väldigt god, säger han och avslöjar att Landshypotek behöver vässa sina erbjudanden i takt med konkurrensen:

– Vi ska erbjuda ännu fler tjänster som våra kunder har nytta av.

Kjell Hedman är 59 år och har efter 38 år på Swedbank tagit klivet till medlemsägda Landshypotek – en doldisbank för gemene man, men marknadsledande inom finansiering för jord- och skogsbruket.

Landshypotek skiljer sig från andra banker på många sätt. För det första är Landshypotek en ekonomisk förening. Den har nästan inga kreditförluster och kunderna består enbart av ägare av skogsfastigheter och lantbruk.

Inte undra på att Kjell Hedman kände sig trygg när han bytte jobb efter 38 år på sitt gamla. Vad har han då med sig till det nya jobbet?

Min favoritskog är blandad barrskog som är fullvuxen med kraftiga stammar där marken är täckt av mossa och blåbärsris och där kantareller trivs (Kjell Hedman, koncernchef Landshypotek 2 juni 2010

– Detta med skog och lantbruk är inte alls nypåkommet för min del. För det första har jag jobbat mycket med skog och lantbrukskunder tidigare, bland annat som ordförande i Jordbrukskredit inom Swedbank. Och under mina första år på lokalkontor inom Swedbank Sparbanksrörelsen i Sörmland, hade jag många skogsägare och lantbrukare som kunder. Dessutom är jag uppvuxen på landsbygden, i hjärtat av Sörmland, så jag är förtrogen med villkoren. Men jag har ingen egen skog.

Enligt Kjell Hedman är lantbruket och skogsbruket lika viktiga för Landshypotek. Ändå ser han just nu störst potential i skogen.

– Vi kommer att aktivera oss speciellt inom skogsbruket den närmaste tiden. Det är en dynamisk sektor med innovativa entreprenörer och företagare.

Medan flera andra banker gjort riskfyllda investeringar utomlands, i Norden, Baltikum och övriga Nordeuropa, har Landshypotek valt att stanna inom Sverige. Blir det några förändringar där? Kjell Hedman tvekar inte en sekund:

– Nej, vi är inriktade enbart på Sverigemarknaden. För närvarande.

Landshypotek har i dag 37 procent av bottenlånemarknaden och Swedbank ungefär lika mycket. Övriga banker har betydligt färre marknadsandelar. Både Länsförsäkringar och Handelsbanken är exempel på banker som vill ha mer av skogsnäringen.

Kjell Hedman är en dynamisk och, vid ett första intryck, lågmäld person. Men man kan ana att det finns spännande framtidsplaner för Landshypotek. Eller ska banken förbli vid sin läst som försiktig nischbank?

– De flesta av våra 51 000 medlemmar har kombinationslantbruk med både jord och skog. Kärnverksamheten är att ge dem effektiv finansiering. Det ska vi fortsätta med. Men vi kommer att erbjuda många andra finansiella tjänster till den här kundgruppen. Vad är Kjell Hedman mer förtegen om: – Det finns mycket som är väldigt bra här. Jag ska lära mig mer om pågående planer och tillsammans med styrelsen ska vi ta fram en strategi för de kommande tre åren.

Kjell Hedman förklarar att finansiering är grundplattan i Landshypoteks relation med sina kunder. Det inbegriper inlåningsverksamhet, försäkring och internetbank. Till en början har Landshypotek gjort mycket av detta tillsammans med partners. Men här händer det saker. Landshypotek byter just nu datasystem, som gör det möjligt att göra fler saker i egen regi.

– Vi får se vad som är ekonomiskt vettigt att göra. Det kommer att visa sig inom de närmaste tre åren. Allt vi gör ska optimera den ekonomiska nyttan för våra medlemmar.

Och vinstkraven då, är de mindre viktiga på Landshypotek än på Swedbank?

– Nej, bolaget är vinstdrivande precis som vilken annan bank som helst. Vi måste ha en vinst eller avkastning som är i linje med våra konkurrenters. Skillnaden är bara att vinsten inte går till externa ägare utan tillbaka till medlemmarna, det vill säga våra kunder. Men vår ägarsituation i form av ekonomisk förening, påverkar inte driften i övrigt.

– Vi måste, precis som andra banker, bygga upp kapitalet för att kunna öka utlåningskapacitet.

Hur ser du då på medlemsägandet? Är inte det en föråldrad företagsform?

– Nej, medlemsägande är en bra förutsättning. Det ger en djupare relation med medlemmarna, vilket är något jag tror innebär en rad fördelar, till exempel när det gäller att bygga nätverk och kontakter. Här i Sverige har vi också en lång tradition med kunder som organiserar sig. Men naturligtvis måste vi anpassas till dagens samhälle. Annars tror jag medlemmarna tröttnar och väljer andra alternativ.

Finns det egentligen behov av en särskild skogskompetens för en bank? Det är ju som om frisörer skulle ha en egen bank.

– Vi har 70 värderingsmän med mycket hög lokal kännedom och skoglig kunskap, vi vidareutbildar dem varje år och de får jobba i sitt eget närområde. Detta har inte övriga aktörer. Det gör att vi har en bättre och mer finförgrenad nätverksorganisation som når ut i de lokala organisationerna. Det tror jag är mycket viktigt både för kunnandet om skogens värde, men också för att nå ut och vara trovärdig hos våra kunder.

– Men även om Landshypotek är ett otroligt starkt varumärke kan vi inte leva på gamla lagrar utan måste ge våra medlemmar konkurrenskraftiga villkor och tjänster. Vi ska vara ett bollplank och måste ha kunskap och intresse av allt det som kunderna arbetar med: naturen, miljön, energi, upplevelser, jakt med flera ”sidoverksamheter”.

Skogen har ju haft en väldigt låg avkastning. Tror du på en fortsatt god värdeutveckling?

– Skogen har varit en god placering de senaste tio åren om man ser till värdeutvecklingen på marken. Men det viktiga, och det som vi i huvudsak ser till, är låntagarens kassaflöde som till exempel avgörs om det finns mycket mogen skog på marken och om efterfrågan är god. Svaret ändras varefter konjunkturen går upp och ned. Därför gäller det att verkligen se på vad skogen avkastar. Inte se till fiktiva värdeökningar som bara kan realiseras vid en försäljning, vilket ofta inte alls är aktuellt för våra kundgrupper. Och då är det också viktigt att inte överbelåna sig.

Om man köper skog – hur skiljer finansieringen sig från till exempel finansieringen på villamarknaden?

–Tittar man på Riksbankens räntebana kommer räntorna gå upp 2-4 procent de närmaste åren. Men de som köper skog har normalt mycket eget kapital eller en skog som går att belåna. Det gör skuldsättningen i skogen är generellt låg. Lånen är också ofta lagda över väldigt långa perspektiv, lika långa som skogens egen omloppstid, med en amorteringstid på 30 – 50 år. Amorteringen är då ett bra sparande, säger Kjell Hedman.

– Skulle jag komma med ett generellt råd till skogsägarna, trots att det är lite tidigt, är det att alltid se till att man har ett uthålligt kassaflöde från sin jord eller skog som också i tider med högre räntor räcker till att betala räntor och amorteringar. Viktigt är också att man amorterar.

– Jag börjar nu med att intervjua alla nyckelpersoner inom Landshypotek för att lyssna på deras erfarenheter. Detta ska jag sedan försöka smälta i hängmattan. I augusti är jag tillbaka och lägger tillsammans med styrelsen upp de strategiska planerna.

Hur länge har du planerat vara kvar som chef för Landshypotek?

– Normalt skulle jag sluta när jag är 60, men jag gillar att jobba. När jag blir 70 kan jag börja tagga ned, säger han och skrattar.

TEXT: Mikael Falk