Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Unikt viltparadis i Mälaren

Foto: Scanpix

Läkaren Stefan Nydahl är passionerat intresserad av jakt. Det är därför han 2009 köpte Älgön, en ö på 146 ha i sydvästra Mälaren. Men det var först när han träffade viltförvaltaren Carl Pfeiff, som han förstod vilken oslipad diamant han förvärvat.

När Stefan Nydahl förra året köpte Älgön fanns det en mindre viltstam på ön. Uppskattningsvis levde där ett 30-tal stationära dovvilt – stationära i den meningen att de, eftersom de ogärna simmar, stannar på ön om där finns mat och de inte störs. Dessutom gästades ön sporadiskt av älg och vildsvin och där fanns ett antal rådjur.

Det var rätt bra. Det räckte för att Stefan och hans vänner skulle kunna bedriva en försiktig avskjutning. Men för att bevara de befintliga viltstammarna och om möjligt utöka dem, behövde han komplettera med några nya foderautomater.

Stefan kontaktade Carl Pfeiff, som konstruerat och säljer en praktisk och rejäl automat. Hade Carl Pfeiff möjlighet att komma till ön och tillsammans med Stefan avgöra hur många foderautomater som krävdes och var de skulle placeras?

Visst, Carl kom, såg och fick en massa idéer, för att inte säga visioner, som han entusiastiskt delade med sig av. Carl är nämligen inte bara uppfinnare av foderautomater, han är också viltförvaltare på Skogssällskapet. Han brinner för viltvård i symbios med rationell skogsförvaltning.

– Jag såg genast att det här kunde bli ett viltparadis, säger Carl Pfeiff. Min vision är egentligen att man genom att ta en procent av all produktiv skogsmark och föra över till viltåker, kan minimera skadorna som viltet gör på skogen, och samtidigt förbättra jakten.

Det vi gör här är unikt. På Älgön är det viltvården som styr skogsvården. Inte tvärt om. 

– Men här är det fullt ut. Här vill ägaren maximera jakten – inte skogen.

Stefan Nydahl accepterade genast Carls vision. Den kommer att vara helt genomförd på fem, sex år, men redan i år, 2010, blir de första effekterna tydliga. Ön kommer redan från start bli ljusare, lättare och vackrare. Efter några år kommer Älgön, med hjälp av viltåkrar och kontinuerlig utfodring under vintern, öka dovviltstammen till 100, ja till och med till 200 djur. –

Jag var inte svår att övertala, säger Stefan Nydahl. Jag har alltid drömt om en trevlig jaktmark – och om att äga skog. Det är därför jag köpte Älgön.

– Men det var Carl som såg öns verkliga potential. När jag efter några veckor verkligen bekantat mig med skogen där ute såg jag hur dåligt skött den var, jag upptäckte att det fanns massor av vindfällen, att det var skräpigt och fult. Granskogen på de gamla åkrarna stod som mörka, kompakta murar i landskapet.

– Granplanteringarna var verkligen trista. Jag ville ju ha en vacker ö, och det får jag nu. En vacker ö med en stor, välmående viltstam.

Efter första mötet på ön började Carl planera och projektera. Han gjorde en ekonomisk kalkyl, en tidsplan och en viltvårdsstrategi. En av hans första åtgärder var också att ta kontakt med kollegan John Wallin på Skogssällskapet. John är skogsförvaltare och den som planerar, genomför och tar ansvar för den inledande fasen i konverteringen av Älgön från gammalt skärgårdsskogsbruk till jaktpark.

– Det traditionella skärgårdsskogsbruket är nästan helt försvunnet i dag, berättar John Wallin. Om man överhuvudtaget vidtar skogsvårdande åtgärder sker det max vart 15:e år. Detta eftersom det faktum att skogen växer på en ö gör alla insatser 50 procent dyrare än på fastlandet.

– När Stefan tog över stod här en hel del slutavverkningsmogen skog, fortsätter han. Den tar vi nu ner. Nästa år planterar vi nytt.

– Vi gallrar också tall som är 30-35 år. I gallringen tar vi stor hänsyn och lämnar undervegetation, som små granar, för viltskyddet. Dessutom sparar vi och hugger fram ek och björk – inte minst för att det ska se snyggt ut.

För drygt 30 år sedan bedrevs även jordbruk på Älgön. När detta lades ned blev åkrarna granplanteringar.

– Det granbeståndet är nu 30-35 år och det tar vi ned, vi stubbryter och återställer ytorna till vall och viltåkrar, förklarar John Wallin. Stubbarna använder vi som underlag till nya vägar och till förbättringar av den befintliga vägen på ön.

När även viltvattnen och kantzonerna är på plats och när viltåkrarna är sådda kommer det att bli helt enastående – ett paradis för människor och vilt

Hela det här skogsvårdsprogrammet genomförde man under tre hektiska veckor i maj. Alla skogsmaskiner, allt bränsle, all personal måste skeppas ut till ön. När avverkningarna var klara samlades virket på fyra strandnära platser på ön. Där hämtades det av en jättelik pråm som bogserats över Mälaren till Älgön.

Tidningen Skogsvärden besökte ön när det återstod en dryg vecka av detta arbete, men redan då var förändringarna tydliga. Ön blir verkligen mycket vackrare utan de kompakta gamla granplanteringarna och i den gallrade skogen silar nu ett mjukt ljus ned. När även viltvattnen och kantzonerna är på plats och när viltåkrarna är sådda kommer det att bli helt enastående – ett paradis för både människor och vilt.

En poäng i sammanhanget, som man är noga med att ta hem, är att redan i detta första intensiva förändringsarbete planera in jaktpass och skjutgator.

Redan i år kommer Älgön att kräva skötsel och omvårdnad. Viltåkrarna, totalt tolv hektar, måste plöjas och sås, och vinterutfodringen av viltet måste fungera.

– Det är helt avgörande i det här projektet, säger Carl Pfeiff. Vi har skrivit kontrakt med en lokal skärgårdsentreprenör och jordbruksarrendator, som kommer att sköta viltåkrarna och vallarna. Han kommer också att – minst ett par gånger per vecka – stödutfodra under höst, vinter och vår. 

TEXT: Bo Jönsson

John Wallin och Carl Pfeiff

John och Carl mäter upp nivån och gränser för kommande viltvatten.

Målet:

  • Att skapa goda förutsättningar för klövviltjakter på dov, älg, rådjur och vildsvin. Genom att skapa en bättre klövviltbiotop med naturligt foder och utfodring ökar man antalet klövvilt.
  • Att hålla balans på viltbete och vilttillgång. Detta är mycket viktigt för att undvika en krasch. Ett sammanbrott medför att man måste tar ner stammen till i princip noll för att sedan bygga upp viltbetet igen – risken är annars att skogsskadorna blir oacceptabla. 
  • Att planera skogsavverkningar och övriga skogsvårdsåtgärder med hänsyn till ovanstående och till kommande jaktsåtar.
  • Att återskapa 12 ha åker – med uthuggna kantzoner – och 7,9 ha betesmark.
  • Att hålla flera högkvalitativa jakter med avseende på vilttillgång, naturskön miljö och säkerhet.
  • Att genomföra klövviltjakterna som tryck- och stötjakter med hundar som inte är för ”skarpsprungna”.
  • Att anlägga två våtmarker för änder och på så sätt skapa förutsättningar för bra kvällsjakter på änder.
  • Att göra Älgön estetiskt tilltalande.
  • Att med de här åtgärderna höja fastighetsvärdet.

Kalkylen:

För ägaren Stefan Nydahl är målet att skapa ett jaktparadis som han kan njuta av. Samtidigt är förvandlingen av Älgön sannolikt en mycket bra ekonomisk investering. Eftersom något liknande aldrig har gjorts går det inte att uttala sig tvärsäkert om det framtida fastighetsvärdet. Men argumenten för att det kommer att stiga kraftigt redan på några år sikt är goda: efterfrågan på bra jaktmarker i närheten till Stockholm är redan mycket stor, och Älgön kommer inte att erbjuda bra jakt, utan enastående bra jakt.

Att marken ligger på en ö i Mälaren understryker exklusiviteten. Extra plus är att Älgön kommer att bli vacker; de mjuka värdena är redan markant högre. Nettokostnaden för att driva ett fullfjädrat viltåkerbruk är cirka 500 kr/ha med lejd entrepenör.