Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Författaren Thomas Tidholm ryter till: "Skogsbruket har förlorat all rimlighet"

Thomas Tidholm

Foto: Carl Henrik Palmér

Skogsbruket är ingen snäll, samhällsnyttig välståndsmotor, enligt författaren Thomas Tidholm.

– Nej tvärtom, säger han. Skogsbruket är sinnebilden för den aningslösa girigheten!

Alla skogsbrukare – skogsägare, entreprenörer eller tjänstemän – borde få träffa Thomas Tidholm. Han är inte bara välkänd författare – han är dessutom en kunnig och vass kritiker av skogsbruket.

Han skräder inte orden när Skogsvärden träffar honom en dag sent i augusti på hans torp utanför Arbrå i Hälsingland. Han är djupt kritisk – det blir lite som en undergångsprofetia. Dessutom framförd med en rent gammaltestamentlig vrede.

– Jag har sett hur skogen har förändrats under de 40 år jag har bott här, berättar han. Där jag förr kunde gå upp till fäbodarna längs uråldriga stigar genom gammal skog är det nu bara sönderkörd mark och ogenomtränglig slyskog. Stigarna är borta för alltid och ungskogen genomkorsas av skogsvägar

Skogen är ingen åker, inte heller en rallycrossbana eller smörgåsbordet på en finlandsfärja

– Det moderna skogsbruket är ett övervåld mot naturen. Ett hygge är alltid våld. Och våld är alltid fel! Det är ett övergrepp.

Det märks att han är författare. Han kryddar sitt språk med starka bilder och liknelser.

– Det är som en ockupation, säger han. Skogsbruket har självsvåldigt tagit kommandot över ett helt ekosystem. Inställningen är att ”vi tar det vi vill ha. Det är vår rätt”. Skogsbrukets värld är bara pengar – naturen har inget egenvärde för det.

– Man pratar alltid om skogens stora bidrag till vårt ekonomiska välstånd. Men det handlar trots allt bara om tre procent av vår BNP. Skogsnäringen tillför Sverige mindre pengar än turistnäringen. Och vem vill turista i ett kalhugget landskap?

– Tänk på alla skönhetsvärden vi förlorar. Finns det något vackrare ord än glänta? Den lilla luckan i skogen där ljuset mjukt sipprar ner. Inte blir det några gläntor i de nya skogarna.

Thomas Tidholm är gammal älgjägare, men slutade jaga för några år sedan.

– Förr var det avkoppling för själen att sitta i skogen och lyssna och vänta. Nu riskerar man att hamna på ett pass på ett blåsigt, risigt och sönderkört hygge och blir bara förbannad. –

Tusentals arter hotas av skogsbruket – experterna säger att den biologiska mångfalden hotas – men jag kallar det för ett krig mot själva livet. Samma krig som bedrivs över hela planeten just nu.

– Visst finns det regler om naturhänsyn i skogsvårdslagen. Men de är ju närmast ett skämt. Det finns inga sanktioner – ingen kan straffas för att de bryter mot reglerna.

– Nej, skogsbruket i dag har förlorat all rimlighet – och då menar jag rimlighet både som tekniskt och moraliskt begrepp.

Thomas Tidholm har blivit en av skogsbrukets största och mest välformulerade kritiker. Han sitter med i styrelsen för föreningen ”Skydda Skogen”. Det var de som i våras lämnade över ett forskarupprop till riksdagen. I uppropet kräver bland andra ett par hundra miljöforskare att 20 procent av den svenska skogen måste skyddas mot skogsbruk för all framtid. Det är ett upprop som har förbigåtts med tystnad av den svenska skogsnäringen.

Men Thomas – och Skydda Skogen – vill inte bara skydda mycket mer skog än vad vi gör i dag. Han menar att vi också måste sköta den resterande skogen med mycket större hänsyn till miljön. Då finns det inte plats för några kalhyggen. Kalhygget är en styggelse mot naturen, menar han.

– Vi ska förstås bruka skogen, men då ska vi ta ut värdefulla träd som har fått mogna. Gallra och bläda som bonden brukade sin skog förr i tiden. Kontinuitet är viktigt – i en riktig skog ska det finnas träd i olika åldrar och stadier.

– Vi måste få en diskussion om äganderätten. Den är aldrig 100-procentig. Bara för att någon äger en bit mark har man inte rätt att förstöra den. Man äger ju inte skogens fåglar, insekter, lavar. Och då har man väl inte heller rätt att hugga ner deras livsmiljö.

– Sverige har dessutom i FN förbundit sig att bevara arter och deras livsmiljöer. Det lever vi inte alls upp till i dag.

Så där sitter vi i ett par timmar. Jag känner gång på gång ett nästan fysiskt behov av att försvara skogsbruket. ”Så illa är det väl ändå inte”. ”Dagens maskiner är ju så små och smidiga”. ”Naturhänsynen är ju mycket bättre i dag än för tjugo år sedan”. ”Hyggena är mindre”. Men jag behärskar mig. Uppdraget är att porträttera Thomas Tidholm, inte övertyga honom om att han har fel. Dessutom är han nog svår att övertyga...

Vi skiljs som vänner, tror jag i alla fall. I bilen på väg hem genom södra Norrland funderar jag på vad han har sagt – och på vem Thomas Tidholm är. Är han en man som minns sin barndoms skogar? Eller är han en profet som ligger före sin tid? Konstnärer anses ju kunna läsa samtiden – och därmed framtiden – bättre än vi andra. Är han föregångare till en ny storskalig skogsdebatt? För visst har han en del poänger:

  • Skogsbruket har sedan 1950-talet genomfört en gigantisk omvandling av skogslandskapet – egentligen utan någon större diskussion, åtminstone inte sedan 1970-talets kalhyggesdebatter.
  • All modern skog är inte rolig, för att ta till ett understatement. Och tråkigare kommer den att bli i takt med att omloppstiderna kortas.
  • Det blir alltför ofta markskador efter en avverkning – och de ser definitivt inte roliga ut.
  • Många arter är hotade av skogsbruket.

Nostalgiker eller profet? Oberoende av vilket är det nyttigt för alla som ska verka i skogsbranschen att lyssna på Thomas Tidholms budskap. För han är inte ensam. Skydda Skogens upprop har undertecknats av ett 40-tal organisationer, bland andra SNF. Det finns en klangbotten för kritik mot skogsbruket ute i samhället. Med det perspektivet är det klokt – och roligt – att lyssna på Thomas Tidholm. För han är välformulerad och osvenskt tydlig – han söker inte ett ängsligt samförstånd. Han fäktar vilt med det svärd han har – pennan! För att försvara något han tror djupt på – naturen.

TEXT: Carl Henrik Palmér

Om Thomas Tidholm

Poet och författare. Född i Örebro 1943. Han har sedan 1966 givit ut cirka 15 diktsamlingar, skrivit lika många teaterpjäser, en roman och ett 30-tal barnböcker. Har även varit verksam som fotograf och som musiker i bandet Pärsson Sound, sedan omdöpt till International Harvester. Sedan 1970 är han bosatt i Arbrå, Hälsingland, ibland i Stockholm.

Ur artikeln ”Skogen som drängstuga”, som finns på Thomas Tidholms webbplats: thomas.tidholm.se/texter/ skogen-som-drangstuga/

Skydda skogen

Föreningen Skydda Skogen är en ideell naturvårdsorganisation med fokus på skogen. Föreningen bildades 2009 av skogsengagerade från hela landet.

Man arbetar för att Sveriges gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden ska bevaras. Man vill också reformera skogsbruket till ett naturnära mångbruk, med stort utrymme för lokala näringar och hushållning, rekreation och naturbaserad turism.

Skydda Skogen tar avstånd från dagens skogsbruksmetoder, som de anser inte lever upp till skogsvårdslagens portalparagraf att miljömålet ska jämställas med produktionsmålet. Skydda Skogen värnar om allemansrätten.