Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Samråd löser konflikter kring tätortsskogarna

Flygbild över Mariedal Östra

Från ovan. Alldeles intill äldre bebyggelse och mitt i ett populärt skogsområde för de kringboende har kommunen bestämt att det nya bostadsområdet Mariedal Östra ska placeras. Foto: Mikael Falk/Vänersborgs kommun

– Jag har inte ångrat en dag att vi tog hjälp av SLU och Skogssällskapet, säger Maj-Britt Alm, planläggare på Vänersborgs kommun. Istället för fastlåsta positioner kring kommunens utbyggnadsplaner vid en tätortsskog i Vänersborg blev Mariedal Östra ett mönsterprojekt.

I utkanten av Vänersborg, i Mariedal, ligger en bit av Brinketorpsskogen som kommunen haft planer på att utveckla sedan 1927. Inte förrän 2008 gjorde man slag i saken. Mariedal Östra är ett område med bland annat överårig granskog, som ägs av Vänersborgs kommun. I närheten ligger villa- och radhusområden, skola och förskola. Skogsområdet är en populär plats för barnens lekar, promenader, joggning och för att rasta hundar.

– Vi har kunnat få en bättre och mer prestigelös relation med de kringboende genom den nya samrådsmodellen, säger Maj-Britt Alm, planerare på Vänersborgs kommun.

Kommunens planer på att förtäta just här såg mycket bra ut, på pappret. Här fanns närhet till skola och dagis. Här fanns vatten, avlopp och vägar nära intill och det skulle därmed bli kostnadseffektivt att ansluta 40 nya hus med 200-300 boende på sikt.

Men de kringboende uppskattade inte alls tanken på byggmaskiner och nya grannar på ”sin” skogstomt.

Det var alltså bäddat för konflikter när Maj-Britt Alm, på kommuns plankontor, kallade till ett första möte med de boende för att diskutera planerna i april 2009.

Det är mycket viktigt med en oberoende part som kan jämka samman åsikter

– Genom Skogsällskapet hade vi fått kontakt med ett forskningsprojekt inom SLU som Skogssällskapet finansierar, som handlade om just detta med konfliktmarker, säger Maj-Britt Alm.

Detta första möte var därför inte en sammankomst där kommunen ställde invånarna inför fullbordade faktum. Istället för att kommunens egen personal höll i mötet fungerade SLU-forskarna som mötesledare.

– Det är mycket viktigt med en oberoende part som kan jämka samman åsikter och ge alla en möjlighet att göra sig hörda, förklarar Elin Ångman vid SLU.

Skönare boende och nöjdare grannar. En första omarbetad skiss blev resultatet av mötet mellan de kringboende, Skogssällskapet, forskarna från SLU och kommunens representanter. Här syns hur planerarna tagit hänsyn både till naturen och till önskemålen från olika håll.

I vår doktorerar Elin Ångman med en avhandling om konflikthantering i skogen, och hon har blivit som en tätortsskogarnas relationsterapeut. Hon har i flera år studerat konflikter kring tätortsnära skogar och kan konstatera att det går åt stora resurser till att hantera låsningar och konflikter med de kringboende. Ofta handlar det om att markägaren eller entreprenörer kommer ut och med ett uppifrån-perspektiv kungör vad som är beslutat. SLU-forskarnas modell lägger istället fokus på dialog.

– Vi försöker föra demokratiska samtal där vi når fram till hållbara beslut. De boende får stora möjligheter att lägga fram sin syn på saken. Ofta finns en alltför stor tilltro till tekniska lösningar, inte minst bland experter. Precis som vid andra konflikter handlar det om att skapa bättre kommunikation mellan parterna, säger Elin Ångman.

Kommunen i Vänersborg hade alltså redan fattat beslut om en utbyggnad, så frågan var inte om man skulle bygga, utan hur man skulle bygga. De kringboende bjöds in till möten, men det var inte kommunen som höll i klubban, utan SLU-forskarna.

De boende fick berätta vad de värderar högst med skogsområdet. Svaren handlade mycket om skogen som lekplats för barnen eller som terräng för promenader för vuxna, hundägare och motionärer. Dessutom berättade Gert-Åke Rindebäck från Skogssällskapet att skogen måste avverkas oavsett vad som görs i övrigt, och han förklarade vilka biotoper som är särskilt värda att skydda.

– Vi har kunnat bevara gamla befintliga gångstigar, urgamla ekar och behålla skogskänslan, samtidigt som vi får plats med lika många hus som tidigare planerat, säger Maj-Britt Alm.

– Det är ett sätt att utveckla den kommunala demokratin på ett väldigt konkret sätt, säger hon. Här visar vi att kommunen verkligen bryr sig om de kringboende, även om vi måste genomföra ett projekt för att kunna ta emot nya kommunmedborgare.

Nu fortsätter planprocessen. Ett nytt förslag presenteras och efter hand fattar kommunen ett definitivt beslut – efter att alla invändningar har fått höras och bemötas.

Någon gång 2012 kan i så fall en byggstart av etapp ett ske.

TEXT: Mikael Falk

7 tips för bättre dialog

Skapa en bättre och mer konstruktiv dialog mellan kringboende och markägare. Sju tips från Elin Ångman på SLU:

  • Inse att varje situation är unik. Det finns inga standardrecept.
  • Skapa gemensamma bilder och visioner.
  • Beskriv områdets historia och låt de olika synsätten komma fram.
  • Var noga med en transparent process. Tala om varför markägaren vill göra ingreppen, berätta om vad som redan är beslutat på högre nivå och beskriv vad man kan påverka.
  • Ha en processledare som lyssnar på alla parter. Var noga med att låta kommunens experter visa att de förstått invändningarna från de kringboende så att de inte stängt av eller missuppfattat.
  • Var noga med möteslokalen. Det gäller att inte skapa avstånd. Möblera till exempel i cirklar och skapa små arbetsgrupper där experter och boende blandas och får delta i workshop kring skogens värden.
  • Viktigast av allt – se de kringboende som människor med viktiga synpunkter och kunskaper!

– Det viktigaste för markägare och planerare är att inse att varje situation är unik och att det finns mycket att göra för att få ett gott samarbetsklimat mellan kringboende och andra intressenter, säger forskaren Elin Ångman, som snart doktorerar inom ämnet konfliktmarker, på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Stiftelsen Skogssällskapet är finansiär av det omfattande forskningsprojekt inom KTH och SLU kring konfliktmarker där bland andra SLU-forskaren Elin Ångman ingår.

Skogssällskapet har avsatt 23 miljoner kronor för forskning och utveckling kring konfliktmarker och utbildningsprojekt under fyra år.

Förankra planerna

Skogssällskapet hjälper fastighetskontor och planeringsavdelningar med att förankra stadsplaneringen i de tätortsnära skogarna.

– Det är många viljor som ska samsas. Då krävs det en genomtänkt metod för att hantera dessa konfliktmarker, säger Gert-Åke Rindebäck på Skogssällskapet.

När det lyckas kan resultatet bli mer nöjda boende, bättre lokal demokrati och ett bättre ekonomiskt utfall från tätortsskogarna, för skogsägarna själva.