Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Generationsskiftet: Tänk efter - och gör det som passar dig!

Helena Tängdén hemma hos sin mamma Kerstin i Skåne

Helena Tängdén hemma hos sin mamma Kerstin i Skåne Foto: Ola Torkelsson

När Helena Tängdén och hennes bror Mats tog över föräldragården ville de göra det efter sina egna förutsättningar. De sålde byggnaderna och tog hjälp av proffs på skogsförvaltning. Och de köpte skogen istället för att få den som gåva. "Resultatet blev jättebra!" säger Helena Tängdén.

Att Helena Tängdén är kommunikationskonsult med sinne för affärer går inte att ta miste på. Hon är snabb och påläst. Säker på sina åsikter och rak i sitt resonemang. Hon lever på att sälja tjänster – och därför är hon också en van och krävande kund.

– Exakt, säger Helena Tängdén på sin snabba skånska. När man är bra på något vet man att det finns andra som är bäst på det där andra, det där man inte hinner fördjupa sig i. Därför ska man ta hjälp – och ta de bästa man hittar. Det är en filosofi som jag har i allt! Det gäller i företaget där jag är delägare och det gäller i den enskilda näringsverksamheten.

Du vill väl ha viss kontroll ändå?

– Jag vill förstå vad de gör, det är viktigt, bekräftar hon med en nickning. Man lär sig av någon som är duktig, man blir en bättre beställare. Och en konsult ska våga utmana, tänka nytt, som kund ska man känna att ’aha, så där kan man göra.

Det var så de hittade Skogssällskapet – då, för några år sedan när Helenas pappa gått ur tiden och hennes mamma ville lämna över skogen uppe i Tängsta till henne och hennes bror Mats.

Vi behövde ju hjälp med både skogen och ekonomin runt generationsskiftet och Skogssällskapet kunde leverera både och...

– Barnen var ju redan skogsägare, säger Helenas mamma Kerstin. Min man köpte en gård av en släkting på 70-talet som barnen fick del i som unga gymnasister. Så de gick sommarkurs i Sollefteå för att lära sig om skogen. Och så var de med min make ute och fick den rätta känslan och förståelsen.

Men nu skulle de ta över hela innehavet på 500 hektar – skiftet de redan ägde och nu också föräldrarnas skog. Det blev på allvar.

– Vi lutade tidigt åt att skaffa en förvaltningstjänst, säger Helena. Jag började läsa in mig, gick på föreläsningar och satte mig in i att vara beställare – och hittade då en rådgivare som fick mig att känna just det där ’wow,’ det här är verkligen någon som kan sin sak, och tycker om sitt jobb.

– Vi behövde ju hjälp med både skogen och ekonomin runt generationsskiftet och Skogssällskapet kunde leverera både och – en förvaltare och en skogsekonom som kompletterar varandras kompetenser.

Många tar ju över föräldrarnas rådgivare?

– Det är viktigt att tänka efter hur man vill ha det, säger Helena. Vi hade inte samma behov som våra föräldrar, så vi tog en rådgivare som passade vår situation. Det är något jag skulle vilja skicka vidare till andra som ska generationsskifta: tänk efter – och gör det som passar just dig. Risken är ju att det finns de som tackar nej till skogen, för att de känner sig tvingade att göra allt på samma sätt som föräldrarna gjort.

Hur gjorde ni med byggnaderna?

– Samma sak där. Vi tänkte efter – sedan fattade vi beslutet att sälja husen. Både jag och min bror hade fullt upp med jobb, barn och hus. Det är ju synd på gårdar som ingen bor i, det var bättre att någon kunde ta hand om dem.

Jag gillar verkligen långsiktigheten – skogen har levt mycket längre än vi och kommer att finnas där när vi är borta.

Hur kändes det då för mamma Kerstin att lämna över allt?

– Väldigt bra, säger hon. Och att vi gjorde det i god tid, när de fortfarande är unga och orkar ordna det till det bästa.

Kommer du upp dit nu, Kerstin, till dina rötter?

– Du vet, det är ju avfolkningsbygd. De jag kände – de som var unga när jag var ung – de flesta har flyttat. Så efter att min man dog blir det inte ofta jag åker upp.

Tvekade du aldrig att ta över, Helena?

– Nej, aldrig, säger hon och ser nästan oförstående ut. Sedan vi var små har vi vetat att vi ska fortsätta förvalta det här kapitalet. Och jag gillar verkligen långsiktigheten – skogen har levt mycket längre än vi och kommer att finnas där när vi är borta.

Det är på sätt och vis spännande att man själv bara är en liten, liten del av det.

– Men det vi verkligen analyserade noga, det var om vi skulle köpa eller få skogen som gåva. Det är så lätt att tro att en gåva är gratis, men vi räknade väldigt noga på vår situation tillsammans med Skogssällskapet.

Det visade sig bli bättre för Helena och Mats att köpa skogen för marknadsvärdet. (Se gärna sidan "Köp eller gåva? Det beror på skatten", där Skogssällskapets Ingvar Nilsson reder ut skillnaden mellan gåva och köp.)

Skogssällskapet gjorde också en analys av skogshushållningen på lång sikt. Syskonens mål är en långsiktig och hög årlig avkastning.

– Vi vill sköta skogen så att det inte uppstår något glapp om säg 30 år, säger Helena. Det gäller som i vilket företag som helst, att agera långsiktigt och att bygga något bättre för framtiden.

Ni äger tillsammans – hur är det då att ha en förvaltare?

– Bra, det blir enkelt att äga tillsammans då. Vi har någon som är objektiv. Ibland, när vi känner att det där förstår vi inte riktigt, då vet vi att Ann-Louise Schagerström från Skogssällskapet, som sköter vår ekonomiplanering, ser till bådas bästa.

– Med ekonomiplanering, bra rådgivare känner man sig trygg. För mig innebar det att jag kunde satsa på mitt eget konsultföretag, Written by Tangden, för ett par år sedan.

TEXT: Sverker Johansson

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.