Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Höj fastighetens värde med contorta

Erik Svensson, Skogssällskapet

– Den funkar nästan överallt. Skogssällskapets förvaltare i Östersund, Erik Svensson, är imponerad. Foto: Sverker Johansson

Erik Svensson är skogsförvaltare på Skogssällskapet i Jämtland. Han har goda erfarenheter av den amerikanska tallen, är imponerad av dess höga tillväxt och tvekar inte att rekommendera trädet till sina kunder.

Contortatall

Contorta i svenska fjällbjörkskogen. Foto: Umeå universitet

– Det funkar nästan överallt i Norrland, utom i långsluttningar med rinnande markvatten, säger Erik Svensson. Möjligen har vi sett lite mer sorkskador på contortan än på gran och tall i år. Å andra sidan är inte älgen intresserad av contorta.

– Många tror att de är krokiga och eländiga – och visst, så kan det se ut när man bara tittar på träden närmast skogsbilvägen, där de kan bre ut sig med långa, ormlika grenar. Men inne i bestånden, där de får trängas lite, ser det väldigt bra ut. Däremot kan det förekomma en del toppbrott på skogen, ofta beror det i så fall på dubbeltoppar som knäcks. Då kan man ha använt en alltför sydlig härstamning. –

Men trots den typen av problem producerar contortan oerhört bra – i praktiken cirka 60 procent bättre än tallen, eftersom den har mindre problem med skadegörare som svamp och älg.

Contortan är ett effektivt sätt att höja värdet på en skogsfastighet, menar Erik Svensson:

– I dag betalas en skogsfastighet på basis av de skogskubikmeter som växer där. Grovt kan du räkna med att multiplicera totalvolymen med trehundra kronor, så vill du snabbt höja värdet på din fastighet, så ska du plantera contorta.

TEXT: Sverker Johansson

Myndigheterna oense

Naturvårdsverket beskriver i sina rapporter contorta som en invasiv art som tränger ut naturliga arter.

Andra arter på deras svarta lista är mördarsnigel och mårdhund, men även brännässla och vildsvin. Skogsstyrelsen däremot klassar inte contorta som invasiv. Visserligen sprider den sig, men den anses inte vara ett ekologiskt hot.

SLU:s intensivskogsutredning ligger sedan ett par år hos Agnetha Alriksson på Landsbygdsdepartementet, tillsammans med Skogsstyrelsens utredning om främmande trädslag. Hon är ansvarig för att sammanställa remissvaren och utforma utredningsdirektiv.

Agnetha Alriksson vill inte kommentera om det komplicerar arbetet att Naturvårdsverket, till skillnad från Skogsstyrelsen, beskriver contorta som en invasiv art.

– Jag kan inte kommentera enskilda detaljer, säger hon. Men Skogsstyrelsen får uppdraget att utreda intensivskogsbruket, och vi hoppas lämna det till dem senare i höst.

Regeringen ser helst att contortan får ökad spridning. Och då är det besvärande att myndigheterna inte är ense.

– Det är inte rimligt att två tunga myndigheter har helt olika uppfattning, säger Marie Wickberg, regeringens sakkunniga. Regeringen vill flytta gränsen för contortans användning söderut och förenkla användningen av främmande trädslag.