Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Maxa med contortavägg

Foto: Sverker Johansson

450 kubikmeter per hektar. Efter 40 år. På en vanlig tallmark i Norrland! Välkommen till ”Väggen”.

Urban Nilsson

Urban Nilsson

I det 40-åriga, ogallrade contortabeståndet utanför Bispgården står 450 kubikmeter per hektar. Det är tätt. Det är mörkt. Ändå är självgallringen liten. Beståndet växer med hela 23 skogskubikmeter per hektar och år. Men bara fyra kubikmeter tappas årligen när de mindre träden dör i mörkret under de större.

Fast de döda står kvar, lutande mot de levande. Säljer man skogen som energived, kommer det mesta med på skotaren.

– Och nu skulle man nog inte våga vänta mycket längre med avverkningen, bedömer professor Urban Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och ger de högt upphissade trädkronorna en blick.

– Risken för snöbrott ökar snabbt nu.

Contortan klarar att växa väldigt tätt utan att tappa produktion. Vill man maximera volymproduktionen är det täta, gallringsfria bestånd som gäller, det visar skötselforskarna från SLU i forskningsprogrammet Future Forests – en jättesatsning på skogens värden där Skogssällskapet investerar fyra miljoner kronor.

Forskarna visar att avgångarna under omloppstiden faktiskt är ungefär lika stora oavsett hur contortan sköts. Står de tätt självgallras beståndet. Gallras de, ökar skadorna i form av snöbrott och stormskador.

Resultaten har visat att det finns ungefär lika många och lika grova huvudstammar i ett gallrat contortabestånd som i ett ogallrat.

– Fast det gäller bara om man utgår från en tillräckligt hårt röjd ungskog, säger Urban Nilsson. Ned till 2 000 stammar per hektar måste du röja. Sedan blir gallringsbeslutet främst ett ekonomiskt ställningstagande – vill du ha pengarna tidigare gallrar du. Vill du ha ut dem senare väntar du till slutavverkningen. I våra analyser för olika sätt att gallra contorta är nuvärdet ungefär det samma hur du än gör.

Älgar gillar tall – inte contorta

I trädslagsförsök växer contortan två skogskubikmeter bättre än tall per hektar och år – på alla ståndorter. Alltså cirka 30 procent bättre på bördiga tallmarker och 50 procent bättre på magra. Men riksskogstaxeringen har i sina senaste uppföljningar visat att contorta under de senaste 20 åren i genomsnitt växer 60 procent bättre än svensk tall.

Huvudanledningen är förmodligen att tallen under ungdomsåren plågas av nordiska skadegörare som contortan inte är så känslig för – som till exempel svampar, snö- och tallskytte. På lång sikt kommer dock contortan att bli känsligare för nordiska svampar och insekter. De anpassar sig efter trädets försvar. Men det är främst älgen som tar knäcken på tallens tillväxt, medan de inte gärna betar contorta.

Sandy Konradsson har 2 500 hektar skog i norra Värmland. Älgen är inget större problem på huvuddelen av hans marker.

– Men jag har 150 hektar i ett område där älgen ställer sig på vintern. Där är tallbestånden helt förstörda. 14 års tillväxt är borta. Eftersom marken är för mager för gran och älgen tar död på tallen så blir det contorta.

Av forskarna på Future Forests har han fått ett skötselprogram:

– Jag har tänkt mig sådd, säger Sandy Kondradsson. 70 procent contorta och resten tall med förädlat frö. Efter hand avvecklar vi contortan, och tallen får bli timmer.

– Contortatimmer? Nej, det skulle sågen hemma aldrig ta emot, de ska ha riktig kvalitetstall.

Sten Edlund på Skogsstyrelsen i Östersund avråder dock från att bekämpa älgbetet med contortaplantering:

– Älgskadorna löser vi inte genom att plantera contorta, menar han. Äter inte älgarna contorta så går de väl bara och äter någon annanstans. Hos grannen kanske?

Sprider sig okontrollerat

Förr sa man att contortan endast kunde sprida sig vid hårda skogsbränder – först vid mycket stark hetta öppnades ”kådlåset” på kottarna. Många visste förstås att det inte var hela sanningen.

I dag menar man att contorta, trots kådiga kottar, sprider sig minst lika bra som svensk tall.

Men ingen vet. Det är mest en begåvad gissning. Den enda mera övergripande fältinventering som gjorts är ett examensjobb från Skogsmästarskolan med 20 år på nacken. Då hittades fröplantor upp till 150 meter från contortabestånden. Det innebär möjligen att dagens 600 000 hektar contorta snart har skapat några hundratusen hektar till med inslag av självföryngrad contorta. Contorta hittas nu i den svenska fjällbjörkskogen – så sent som i somras inne i Sonfjällets nationalpark, enligt forskare som Skogsvärden talat med.

TEXT: Sverker Johansson

Future Forests

Forskningsprogrammet Future Forests analyserar alternativa sätt att bruka och nyttja skogen – och avvägningarna mellan dem. Målet är att producera heltäckande kunskaps-underlag för ett hållbart brukande. Klimatförändring, globalisering och en allt större konsumtion av energi och råvaror ökar efterfrågan på våra skogsresurser. Utmaningen är att få skogen att räcka till. Det kommer att bli nödvändigt att intensifiera skogsbruket. Det är en svår uppgift som kräver svåra beslut. För att nå en balans mellan olika anspråk behövs vetenskapligt underbyggda markanvändningsstrategier. Många bidrar med pengar till programmet, bland andra Stiftelsen Skogssällskapet, som satsar fyra miljoner kronor mellan år 2009- 2012.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.