Gå till innehåll

Bästa receptet när skogsbränslet blir hetare: Traditionellt skogsbruk

Skogsmaskin i arbete.

Foto: Skogenbild

Fortsätt producera massaved och timmer. Det är bästa rådet till skogsägaren – trots att den globala omorienteringen mot klimatsmarta energikällor öppnar nya affärsmöjligheter.

Matti Parikka, analytiker på Energimyndigheten.

– Omställning tar lång tid, därför tror jag inte på någon jättestor strukturomvandling i skogsbruket de kommande åren – säg fram till 2020, säger Matti Parikka, analytiker på Energimyndigheten.

Konkurrensen om skogen som råvara ökar. Ett skäl är att utbyggnaden av kraftvärmeverk för produktion av el, värme och fjärrkyla fortsätter i Sverige och utomlands. Anläggningarna använder redan i dag ofta klimatneutrala skogsbaserade biobränslen.

Det tyska beslutet att avveckla kärnkraften, liksom EU-målet att minst 20 procent av all energi inom unionen år 2020 ska komma från förnybara källor, talar för att efterfrågan på skogsbränslen kommer att fortsätta öka.

För närvarande finns ingen större motsättning mellan industrins behov av skogsråvaran och energisektorns behov av energisortiment. Uttaget räcker till såväl pappersmassa som trävaror och energi. Om den här situationen kommer att bestå är däremot en svårare fråga att besvara.

Priserna på energisortimentet konkurrerar idag inte heller med rundvirkespriserna i någon nämnvärd omfattning, även om en del rundvirke eldats de senaste åren och konverterats till energi – i huvudsak stormfälld skog (Gudrun och Per), rötskadat virke och biomassa från tidiga gallringar. Avverkningsrester och biprodukter är dock fortfarande den primära källan för skogsbaserad bioenergi.

– Situationen är hanterbar. Men en kall höst och vinter när massaindustrin går för fullt konkurrerar skogsindustrins och biokraftvärmeverkens behov. Under finanskrisen vintern/våren 2009 gick stora volymer massaved till värmepannorna när industrin var på sparlåga, vilket räddade avsättningen det året – samtidigt är vi i Sverige väldigt duktiga på att ta fram biobränsle, säger Skogssällskapets virkeschef Magnus Juntikka.

Bengt Karlsson, som är produktionsutvecklare på Sveaskog, ser den globala omorienteringen mot klimatsmarta energikällor som en stor möjlighet för skogsnäringen:

– Detta är en jättechans för svenska skogsägare att hitta en ny marknad. Men det gäller att få bort vattnet så att bränslet kan eldas i olika pannor, som exempelvis kolbrännare.

Matti Parikka, analytiker på Energimyndigheten: 

– Jag tror inte på export av grot i rått tillstånd, eller att Sverige blir nettoexportör av rundvirke. Möjligen av förädlade bränslen som pellets, briketter och värmebehandlat flis.

Experterna ovan avråder bestämt från att plantera ett regelrätt energisortiment på skogsmark. Bäst är att fortsätta producera timmer och massaved. Biomassan får man på köpet. Landets trädsorter är anpassade till vårt klimat och till våra andra förutsättningar, därmed är de också de mest lämpliga i Sverige.

Lina Palm, energidirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna.

– Skogen som energiråvara är en enorm resurs för oss. Vi har halverat användningen av fossila bränslen de senaste sju åren och har en nollvision för fossila bränslen i våra industriprocesser, säger Lina Palm, energidirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna.

För skogsägaren är det bra med många sortiment, men inte att den ena användningen konkurrerar ut den andra. En aktiv skogsskötsel ger valfrihet, inte minst genom framodling av jämna dimensioner som alltid kommer att ge enklare virkeshantering och därför bättre pris.

Tidiga gallringar, där rundvirkesfångsten ofta är liten, är redan intressanta energiobjekt och de kommer att öka i betydelse.

– Absolut, här finns stora mängder energived att hämta. Teknikutvecklingen går fort och det händer mycket på aggregatsidan som gör att man kan flytta ner gallringen till klenare bestånd och ändå få lönsamhet. Om något år tror jag också att den finns en teknik som uppfyller miljökraven för stubbar, säger Bengt Karlsson.

Skogsindustrin central

Skogsindustrin har en central roll i utvecklingen. Den behärskar logistikkedjan och är van vid stora materialflöden. Den är dessutom största producenten av bränsle till biokraftverken (som gör el av biobränsle) och till fjärrvärmeverken (som gör värme av biobränsle). I sina egna anläggningar producerar skogsindustrin cirka sex TWh el baserad på egna biobränslen, det motsvarar mer än 25 procent av den el man själv behöver.

– Skogen som energiråvara är en enorm resurs för oss inom skogsindustrin. Vi har halverat användningen av fossila bränslen de senaste sju åren och har en nollvision för fossila bränslen i våra industriprocesser. För att nå dit måste vi fortsätta effektivisera hur vi använder skogsråvaran och dess rest- och biprodukter, säger Lina Palm, energidirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna.

Bevaka hållbarhetskriterierna

Skogsindustrin delar uppfattningen att avverkningsrester och biprodukter de kommande åren är och förblir den främsta källan för skogsbaserad bioenergi, men anser att det finns lokala undantag som beror på hur geografiskt nära skogarna ligger större biokraftvärmeverk. Blir transporterna korta och billiga, kan prisbilden för energisortimentet förändras.

Gränsöverskridande politiska energibeslut påverkar priset på bioråvara. Ett exempel är EU:s förnybarhetsdirektiv, som för närvarande inkluderar hållbarhetskriterier för biodrivmedel och vissa biovätskor.

Kriterierna anger kraven som råvaran måste uppfylla för att klassas som hållbar och innehåller bland annat regler för skydd av områden med hög biologisk mångfald och höga kollager, samt regler för ett minskade utsläpp av växthusgaser. Både direktivet och kriterierna har infogats i svensk lag. De är relaterade till miljömålen, och till dem kopplas ekonomiska styrmedel som främst skatter. 2010 kom EU-kommissionen med en rapport som innehöll rekommendationer om frivilliga hållbarhetskriterier för fast biomassa. I vår väntas en uppföljande rapport med klargöranden och eventuellt ett förslag om att göra dem bindande.

– Det är viktigt att skogsägarrörelsen och LRF bevakar detta. Hur kan man underlätta för skogsägarna och lantbrukarna om reglerna blir tvingande? Det kan vara svårt för den enskilde att behärska allt, exempelvis hur livscykelanalyser görs med tillhörande emissionsberäkningar, säger Matti Parikka.

– Detta får mycket stor betydelse. Vi följer noga utvecklingen i Bryssel via vår europaorganisation och arbetar även tillsammans med LRF, skogsägarna, SVEBIO och andra intressenter här i Sverige. Vi har till stor del samma åsikt, eller oro, i den här frågan, kommenterar Lina Palm.

Oron bottnar i att tvingande regler kan medföra stora kostnader för skogsägaren. Enligt Anette Persson, ämnessakkunnig på näringsdepartementet, finns en risk för tungrodd, tidskrävande administration, men allt beror på hur reglerna till slut utformas. Anette Persson delar uppfattningen att skogsnäringen bör hålla ett vakande öga på utvecklingen i Bryssel.

Även Magnus Juntikka anser att Bryssel och EU-maskineriet ska bevakas. Han framhåller att om detta leder till en besvärlig administration blir konsekvenserna större för skogsbolagen och näringen än för den enskilde skogsägaren:

– Att producera skog som fast biomassa ger för små intäkter för att den enskilde markägaren ska tycka det är värt att ta fram dessa eventuella deklarationer, här behövs enkla generella lösningar, kanske områdesvis. Skogsägarna måste få hjälp och ska inte behöva göra det här själva. Detta är en fråga av nationellt intresse om vi vill öka produktionen av bioenergi!

Modern oljekälla

Skogen har alltid varit grundläggande för Sveriges försörjning, även om användningen varierat. Långt tillbaka gav skogen ved och timmer att bygga med, snart levererade skogen material till gruvnäringen, till skeppsbygge och produktion av tjära. I modernare tider har skogen gett sågtimmer och massaved. Till detta kommer i dag skogens bidrag för att producera värmeenergi, elektricitet och textilier.

I Sverige och Finland genererar skogen sedan länge stora exportintäkter, men den kan sannolikt bli en, i bokstavlig mening, modern oljekälla.

– Visst kan det bli lönsamt att framställa cellulosabaserade drivmedel, forskning pågår, säger Matti Parikka.

När Magnus Juntikka polerar kristallkulan upptäcker han inga nya svenska eller europeiska massafabriker för papperstillverkning, utan anläggningarna byggs i Asien och Latinamerika nära snabbväxande träd. Han ser att skogsråvaran förblir attraktiv och med lägre lönekostnader och energiskattermen att papperstillverkningen inte dominerar om 20-30 år:

– Bioraffinaderierna – där såväl bränsle, som nya material och många kompositer produceras – blir allt intressantare. Jag tror största potentialen för skogen finns där. Jag är mer osäker på användningen som drivmedel.

– Det kan vara värt att komma ihåg att skogen gör ungefär samma jobb som solpanelerna, om än med lägre verkningsgrad, men i stället på ofantliga arealer, säger han.

Trots att framtiden alltid är osäker och politikers – svenska som utländska – beslut är notoriskt ovissa, är experternas råd till skogsägaren enstämmiga. Den dominerande uppfattningen bland dem som Skogsvärden talat med är att en välskött skog även i fortsättningen kommer att generera större ekonomiska värden än en oskött. Genom att styra över det mesta av tillväxten till rätt arter och till de träd som har bäst kvalitet, skapar vi förutsättningar för större valfrihet, högre virkesvärde och lägre hanteringskostnader. På 30-50 år är förändring möjlig med modifierad skogsskötsel när man avverkar och planterar, kanske nya träslag, kanske bättre plantor.

TEXT: Per Johansson

4 goda råd från Skogssällskapet

  • Fortsätt sköta skogen enligt boken. Röj, gallra, slutavverka och plantera som vanligt, allt annat är en risktagning. Även om energisortimentet ökar i konkurrenskraft, kommer välskötta bestånd alltid att leverera större dimensioner, bättre hanterbarhet, bättre transportekonomi och därför också ett högre pris.
  • Kontakta den lokala skogsförvaltaren för specifika frågor om just din fastighet.
  • Var noga i valet av objekt/område där ni tar ut biobränsle.
  • Se till att det finns ett bra vägnät i anslutning till området. Det gäller framförallt skogsbruk, men i detta sammanhang är det extra viktigt.

Dela

Våra tjänster