Gå till innehåll

Grönt kol sätter värde på groten

Norrlandsföretaget BioEndev AB rostar flis från grenar och toppar till "grönt kol" – ett lätt och vattenavvisande energisortiment med samma energitäthet som stenkol. Den här produkten kan öppna en lönsam marknad för ”glesbygds-grot” i storstadsregionerna och på kontinenten. Vinnarna är skogsägarna i Norrlands inland och nordöstra Götaland.

Marie Berglund

Händerna fulla. BioEndevs vd Marie Berglund tror på sin produkt.

BioEndevs teknik kallas torrefiering och fungerar lite som kafferostning. Grot-flis rostas i syrefri miljö vid cirka 300 grader. Resultatet är ett ”grönt kol” – ett lätt material med högt energiinnehåll, billigt och okänsligt att transportera och lätt att mala till pulver vid förbränning, oavsett om det används i kraftverk till produktion av värme och el, eller förgasas i bioraffinaderier för kemikalie- eller drivmedelsproduktion.

Med tanke på EU:s mål att ställa om till förnyelsebar energi senast 2020, tror vi att kolkraftverk och gamla oljepannor som konverteras inledningsvis blir den viktigaste marknaden

Tyskarna avvecklar kärnkraften samtidigt som de ska uppfylla EU:s mål. Marie Berglund menar att den utvecklingen gynnar BioEndevs produkt:

– Vår analys är försiktigt positiv. Det kan ge stora möjligheter.

Nära råvaran

Anläggningarna kommer främst att byggas nära råvaran, tror Marie Berglund:

– Grotflis är förhållandevis bulkigt och dyrt att transportera långa sträckor. Vi tänker oss att man torrefierar, mal och kompakterar det till pellets och kör det på till exempel järnväg söderut – eller ut till kusten och vidare till kontinenten. Materialet är vattenavvisande och kan lagras helt öppet utomhus.

Även pelletsfabrikerna sägs vara intresserade. Enligt BioEndev kan de sänka produktionskostnaderna och höja energitätheten på sina produkter genom att föra in torrefiering som en del av processen.

Export till England

En annan fördel är att grönt kol är fritt från mikroorganismer och skadegörare. Det innebär att till exempel Storbritannien, som i dag är en barkborrefri zon dit ingen vanlig flis eller ved kan exporteras, blir en möjlig skogsmarknad. Storbritanniens mål i EU:s överenskommelse om 2020 är att öka sin andel förnyelsebar energi från två till 19 procent.

– Vi har också haft besök från Kanada. Där är man intresserad av mobila anläggningar, flikar processingenjören Ingemar Olofsson in.

– I Kanada finns enormt mycket skog som dödats av insektsangrepp, tanken är att man åker till de angripna skogarna och gör grönt kol på plats. Och det här är också något för jordbruket – de flesta biologiska restprodukter kan kolas.

Önsketillhåll

Med så många fördelar borde förstås finansiärerna stå på kö. Men det går trögt för BioEndev. Man hoppas snart kunna starta en första produktions- och utvecklingsanläggning på 30 000 ton i Örnsköldsvik. Lokaliseringen är ingen slump – det är ett önsketillhåll, med närhet till såväl råvara som värmeverk och bioraffinaderiet Domsjö. Här finns även utvecklingsorganisationen Processum, som stödjer flera pilotsatsningar i bioproduktklustret runt Domsjö Fabriker.

Tänkta finansiärer är BioEndev, via ett bidrag på 27 miljoner från Energimyndigheten, samt Umeås och Öviks energibolag och finska Metso. Men under hösten uppdagades att Öviks kommunala energibolag har stora finansiella problem efter att kostnaderna för ett nytt värmeverk – som uppgraderades för att täcka Domsjös energibehov – skenat. När sedan Domsjö inte alls köpte de energimängder man utlovat, blev bördan för tung för Öviks Energi.

– Krisen på Öviks Energi har bromsat upp hela satsningen, säger BioEndevs arbetande styrelseordförande Pelle Fridström. Nu måste vi hitta en annan lösning. Under tiden uppgraderar vi pilotanläggningen i Umeå till en mindre produktionsanläggning.

Samtidigt hoppas man på att Domsjö Fabriker ska bli en samarbetspartner:

– Den diskussionen har förstås förts, men de nya indiska ägarna prioriterar integrationen av Domsjö Fabriker i sin koncern, så de är inte intresserade av pilotprojekt i detta läge. Vi har lite missflyt med tajmingen, tyvärr.

3+ från Skogforsk

  • Möjligt årligt uttag av skogsbränsle i anslutning till Inlandsbanan är cirka sex TWh, vilket motsvarar hälften av dagens uttag av skogsbränsle.
  • För att transportera denna volym krävs cirka 2 000 tågleveranser.
  • Miljövinsterna är stora om bioenergi från skogen utnyttjas för att ersätta fossila bränslen, och med miljöeffektiva transporter på tåg blir miljövinsterna ännu större.
Karta över grot i Sverige

Klicka på bilden för att zooma

Här finns groten

Skogarna i Norrlands inland innehåller stora skogsbränslereserver. Det är Sveriges grot-bod och Skogforsk har räknat ut att en tredjedel, eller 6,9 miljoner hektar, av Sveriges produktiva skogsmark – och en fjärdedel av all växande skog i landet – ligger inom fem mils avstånd från Inlandsbanan. Den skulle alltså kunna fungera som en viktig pulsåder till de områden i Sverige som behöver stora volymer bioenergi. Här kan torrefieringsanläggningar byggas vid järnvägsterminalerna. Ett annat tillgångsområde är nordöstra Småland. Torrefiering skulle göra de volymerna mera lönsamma att tillvarata.

Inlandsbanans sträckning genom skogrika områden i norr. De gröna områdena visar tillgångsområden för biobränsle, medan de röda visar områden med stor efterfrågan.


Dela

Våra tjänster